Camilla Gunells festtal på självstyrelsedagen

Män, kvinnor och några milstolpar på vägen

Ärade herr talman, ärade självstyrelsedagsfirare!

I ett litet samhälle som Åland betyder människorna allt. Varje individ är viktig och en enskild person kan åstadkomma stor förändring. Blickar vi bakåt ser vi många män och kvinnor som under dessa 100 år ihärdigt arbetat och skapat grunden till det Åland vi njuter av idag.

Den 9 juni hedrar vi traditionsenligt förgrundsgestalterna från återföreningens kampdagar Julius Sundblom, landstingets första talman och Carl Björkman, Ålands första lantråd. Dessa två, tillsammans med skeppsredaren Gustaf Eriksson var tongivande gestalter fram till slutet av 40-talet i det åländska samhället där politik, ekonomi och sjöfart alltid har gått hand i hand.

Besvikelsen över den misslyckade återföreningen med Sverige övergick småningom i en ny tid. Självstyrelsens tid.

Torvald Eriksson, landstingets mångåriga talman, konstaterade på 50-talet att nu lämnar vi det gamla bakom oss och väljer att utveckla självstyrelsen, se dess potential och möjligheter.

Under 60-talet fick samhällsutvecklingen draghjälp av den nya tidens sjöfart – passagerarfärjorna.  Under Martin Isakssons tid som lantråd skapades en modernare förvaltning som tog fram utredningar och planering som grund för beslutsfattandet.

Folke Woivalin var en tongivande gestalt som under 70-80 talet skapade nya relationer till riket, genom ett brett kontaktnät och många uppmärksammade fisketurer med President Kekkonen.

Han insåg att välstånd i en modern värld skapas i samarbete med andra. Landstingsman Evald Häggblom formulerade det så att framgång i Helsingfors når vi bara genom att vara eniga på hemmaplan. En tes som är sann än idag.

Demokratin och dynamiken i det politiska arbetet ökade betydligt på 70-talet med införandet av partier med olika ideologiska betoningar. En viktig manifestation över självstyrelsen blev invigningen av självstyrelsegården 1978.

Parlamentarism infördes i landstingsarbetet år 1988 av talman Sune Carlsson, med benäget bistånd av lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson. Personpolitiken ersattes av att landskapsstyrelsen nu måste ha landstingets förtroende.

Under hela 1900-talet var landstingsmännen just det, män. Några enstaka kvinnor finns med i den tidiga självstyrelsens historiebok: Fanny Sundström förstås som den enda – och färgstarka – kvinnan i det första landstinget. Fler som kan nämnas är Rauha Åkerblom, Gunhild Berglund och Ragna Sanders.

Att som kvinna ställa sig till förfogande för politiska uppdrag kräver ett särskilt mod. Makten är en kostym, sällan skräddarsydd för kvinnor. De kvinnor som valts in i denna sal har varit kraftfulla, självständiga personer med huvudet på skaft.

Med kvinnornas intåg förändrades den politiska agendan; utbildning, internationalisering, kultur, miljö, sociala frågor, hälso- och sjukvård fick alltmer plats i debatterna. May Flodin och Gunnevi Nordman var de två första kvinnorna i landskapsstyrelsen. Barbro Sundback är den ledamot som varit längst invald i Ålands lagting. Hon lyfte in demilitariseringen som en av delarna i Ålands treenighet vid sidan av tillhörigheten till republiken och självstyrelsen.

Under 2000-talet har kvinnorna nått framträdande poster som lantråd, talman och ministrar. Trots det är det fortfarande en lång väg till jämställdhet.

Låt oss under jubileumsåret uppmärksamma flera personer som genom sina insatser bidragit till det framgångsrika samhälle och den starka självstyrelse som vi har idag. Allas bidrag till det gemensamma är viktiga. Dessa insdatser görs inte bara i politiken utan överallt i samhället – allt från näringsliv, i till vård och skola och på åker och äng.

Tack.

 

 

Syntolkning:Partiordförande Camilla Gunell på bilden, hon står och lutar sig mot en gren från ett fruktträd

Politiskt godtycke styr besluten

Naturbild saltvik

Kansliminister Harry Jansson (C) har fattat ett politiskt avgörande i ett jordförvärvsärende där man tidigare givit avslag, och där den föredragande tjänstemannen reserverade sig mot att det prövades på nytt. 

Detta gör han efter två misslyckade försök att i all hast ändra på regelverket för tillståndsgivningen, först i den parlamentariska kommittén för en förändring av näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen, sedan i självstyrelsepolitiska nämnden. 

I bägge fallen utan framgång ens i det egna majoritetsblocket. 

Inför valet 2015 skrev Harry Jansson i ett blogginlägg:

”Vilka äventyrliga och för självstyrelsen direkt förödande experiment hittar lib, mså och s på om det åter får väljarnas stöd på söndag?

Risken är överhängande för att särskilt liberalerna driver på att för att riva upp det åländska nationalitetsskyddet förankrad i bl a jordförvärvs- och näringsrättsinstrumenten.” 

När Harry Jansson kom till makten inleddes en revision av både näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen där man liberaliserar bestämmelserna på ett betydande sätt, bland annat genom att sänka kraven på ålänningar i bolagsstyrelser.

I sig är det en bra process, som nu degraderas till att följa Harry Janssons nycker snarare än att leda ett viktigt lagstiftningsarbete.

Med detta politiska in casu-beslut skapar ministern en ny praxis, och föregår en kommande lagändring som i allra värsta fall inte genomförs, och som därmed riskerar ytterligare urholka tilltron till en av självstyrelsens grundfundament, till systemet och till allmänhetens förtroende för en opartisk och saklig behandling. 

Varför just denna gräns för tomtstorlek för jordförvärdstillstånd skulle vara rimlig eller logisk finns det inga argument för.

Det kunde visst vara påkallat att i lag tillåta större tomter under särskilda omständigheter, men det borde ske efter en bedömning av vad som är logiskt och rimligt, inte som en reaktion på en enskild ansökan som det tydligen varit väldigt viktigt för Harry Jansson att bifalla. 

Socialdemokraterna har en principiell syn på frågan: Nationalitetskyddet utgör grunden för självstyrelsen och alla ändringar i dessa ska göras i lag, med stor eftertänksamhet och med brett parlamentariskt stöd.

Nina Fellman (S)

medlem i referensgruppen för revideringen av näringsrättslagstiftningen och jordförvärvslagstiftningen 

Camilla Gunell (S)

ledamot i Självstyrelsepolitiska nämnden

 

(Syntolkning, naturbild med vatten,vass och solnedgång som speglar sig i vattnet. Foto: Patrik Linderstam, Unsplash)

Förlängd läroplikt – en missad chans

Photo: Jeswin Thomas, Unsplash

Bild: Jeswin Thomas, Unsplash.com

(Syntolkning: Två ungdomar som sitter försjunkna i studier i ett klassrum)

När höstterminen börjar får ettorna i gymnasierna i Finland en fin dator och alla läromedel utan kostnad.

På Åland får man betala mer än förr för samma sak. Det är resultatet av landskapsregeringens politik.

Från hösten 2021 införs i Finland förlängd läroplikt till 18 år. Syftet är att alla finländska ungdomar ska ha allra minst en gymnasieutbildning, att det ska finnas lagstöd och metoder för att hålla ungdomar på glid kvar i en utbildning som kan se ut på många olika sätt, och att göra utbildningen kostnadsfri för de studerande.

Som följd har kommunerna i Finland upphandlat datorer till sina studerande.

De har upphandlat digitala läromedel till förmånliga paketpriser. De förbereder en helhetsreform där stöd kan ges på flera nivåer, och där studievägarna kan se väldigt olika ut för dem som har det krångligt.

Detta kommer naturligtvis med en prislapp, men inte en astronomisk sådan, eftersom de flesta ungdomar redan går i gymnasieutbildning och skolan är avgiftsfri även där den inte är kostnadsfri. Ur socialdemokratiskt perspektiv är detta den största reformen i välfärden på mycket länge, och det är med besvikelse vi konstaterar att landskapsregeringen och utbildningsminister Annika Hambrudd (C) alldeles för snabbt och summariskt och utan ordentliga konsekvensanalyser avskrev reformen för åländsk del.

Det som händer på Åland inför skolstarten hösten 2021 är att landskapsregeringen famlar efter små plåsterlösningar för att täcka den obalans som uppstår när man på rikssidan utvecklar och vi inte gör det.

Ålands gymnasium hade till den senaste tilläggsbudgeten äskat om dryga 200 000 euro för att göra det nödvändigaste,

bland annat att centralt upphandla digitala läromedel och datorer. Eftersom regeringen föreslår bara 114 000 låter det sig inte göras. Dessutom håller inte tidtabellen, eftersom upphandlingarna redan borde varit gjorda för nästa läsår.

Ålands gymnasium står alltså inför en kaos-start på höstterminen. Man missar chansen att ta steget framåt i en viktig reform. Konsekvensen blir inledningsvis att det inte bara blir dyrare än i Finland att studera vid Ålands gymnasium, utan också att kostnaderna blir högre än tidigare för de studerande.

De många goda möjligheterna att hitta individuella lösningar för de ungdomar som behöver det reduceras till en ansats till ökade resurser för att hantera psykisk ohälsa. Det är bara en del av problemet.

Landskapsregeringen tänkte för snabbt och fel. Det vore hedrande om man nu tog frågan på ett djupare allvar och omvärderade sitt beslut.

Ge Åland förlängd läroplikt och alla de fördelar reformen ger, med anpassningar till det åländska samhället. Annars får vi en sämre, dyrare och mer byråkratisk gymnasieskola, och de

Det blir våra ungdomar som får betala priset.

Ålands Socialdemokraters lagtingsgrupp

Nina Fellman, Jessy Eckerman och Camilla Gunell

 

Förstamajtalare 2021

 

Partiordförande Camilla Gunell:

”Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik.”

Bästa första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj också 2021 då Ålands självstyrelse firar 100 år. Socialdemokratin är Ålands äldsta politiska rörelse och därför varit en viktig påverkare i utvecklingen av åländska samhället och självstyrelsen. Vår roll har alltid handlat om att ge alla människor en röst, oavsett om man varit född utanför Åland eller haft mark och pengar för att anses tillräckligt viktig.

Socialdemokratin har hävdat alla människors lika värde och bidragit till öppenhet, tolerans, mångfald och demokrati. Vi har arbetat för en välfärd för alla: en jämlik grundskola, utbildning och livslångt lärande har ger människor möjlighet att utvecklas och ta till vara sin begåvning. Allmän hälso- och sjukvård med låga avgifter så att alla har råd. Rättigheter på arbetsmarknaden och full sysselsättning; det vill säga arbete och försörjning åt alla är viktiga socialdemokratiska mål.

Det åländska samhället har också byggt upp med påverkan från våra grannländer, genom välfärdsreformer i Finland och Sverige som också förverkligats här. På så sätt har socialdemokratin också indirekt påverkat det åländska samhällsbygget och utvecklat Åland till ett nordiskt välfärdssamhälle.

Pandemin har lärt oss många saker. Vi  har sett betydelsen av en offentlig sektor, som har kunnat ge trygghet, sjukvård och skola under svåra omständigheter. Vi har lärt oss betydelsen av ett jobb. 10 procent arbetslösa är alltför högt. Vi behöver ett starkt näringsliv som erbjuder jobb och sysselsättning. Krisen sätter sina spår och dem måste vi som samhälle hantera: barn som kommit efter i skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet som lett till fattigdom, behov av nya utbildningsmöjligheter och studiestöd för vuxna som söker nya livsvägar.

Därför måste vi nu ha en ekonomisk politik som inte snålar, utan ser till att alla kommer på fötter igen. Sedan kan vi växa och blomstra tillsammans, ge fart åt ekonomin och få tillbaka vårt levande, aktiva samhälle.

Vi behöver inte återskapa allt det gamla. Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik. Alltså skapa en mer hållbar och rättvis värld.  Pandemin har också lärt oss hur oerhört beroende vi är av varandra – därför behöver vi ta hand om varandra och solidariskt fördela världens resurser.

Bästa vänner! Jag önskar er en fin första maj, en härlig sommar och en corona-fri framtid!

 

Mia Hanström:

”Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

1:a maj firare, jag står här i egenskap av politiskt aktiv skärgårdsbo något som jag varit i över 30 år.

Jag menar att skärgårdens politiska och administrativa organsiation måste omstruktureras. Vi är för få, dagens kommunal krav och administration behöver mer kompetens och samordnade resurser. Den demokratiska strukturen behöver också en förändring för att bättre ta vara på människors engagemang.

Vi har länge lokalt nästintill trollat för att få de att gå ihop, de bygger på extrem sparsamhet och en låg anspråksnivå.

Jag tillhör dem som tror på en gemensam administrativ och politisk enhet så att vi som bor i skärgården och har en relativt gemensam verklighet ska kunna driva våra frågor tillsammans och bli tillräckligt starka för att kunna ligga i framkant vad det gäller utveckling och klara att ge vår invånare jämlik service med övriga Åland.

Idag har vi inte kapacitet för det.

Problemet är att det finns ett stort motstånd och en tveksamhet från många av mina skärgårdsfullmäktige kollegor. Däremot upplever jag att motståndet inte alls lika stort från vanliga medborgare och då speciellt de lite yngre.

De Corona borde lärt oss är att dagens digitala teknik ger fantastiska möjligheter till att jobba tillsammans, även om man sitter på fysiskt olika ställen.

Jag är mycket sorgsen över att nuvarande regering sköt kommunreformen i sank och lämnade skärgården åt sitt öde. För även om man kan hoppas att de skjuter till stöd för de mesta akuta, så räcker det inte för att säkra, utveckla och rusta skärgården för framtiden.

Jag menar att en gemensam kommun ger skärgården en helt annan position och politisk styrka. Även om de fortsättningsvis kommer att vara en utsatt region med geografiska hinder och utifrån de behöva ett annat stöd än resten av Åland.

Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

Starta genast med strukturomvandlingar och förnyelse för skärgårdens bästa.

Glad 1:a maj!


Tim Höglund:

”Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.”

Hej, Mitt namn är Tim Höglund. Jag bor i för tillfället i Mariehamn och jobbar som IT tekniker på ÅDA.

Idag står jag här för att prata om miljö och klimat.
Vi har redan i över ett år levt i en global kris och börjar äntligen se ljuset i tunneln.

Dock, om vårt samhälle fortsätter konsumera och utnyttja planetens resurser kommer vi snart stå inför en kris olik någonting
mänskligheten upplevt hittills. Desto längre vi längre vi skjuter upp vårt ansvar, ju mera tvingas vi uppoffra för att åtgärda skadan.
Åland har en skyldighet agera som en förebild för hur ett hållbart samhälle kan se ut. Kompetensen och expertisen vi utvecklar kan sedan användas för att främja Åland samt resten av världen. Vår natur är otroligt vacker och värd att bevara.

För att göra detta måste vi bland annat garantera att åländsk fiskodling inte bidrar till övergödning av Östersjön via att göra odlingarna landbaserade.

Lite på samma linje borde man också bygga upp en fungerande och tillräcklig kollektivtrafik så att folk kan lämna bilen hemma.
Företagen som står för mycket av föroreningen globalt måste även vara med och städa upp efter sig.

Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.
Både miljön och klimatet måste tas i beaktande i alla framtida beslut.
Detta är allas våran planet och tillsammans kan vi rädda den.

 

Talade gjorde också FFC Åland ordförande Johan Stark.

 

Här kan du titta på programmet via vår youtubekanal

Digitalt förstamajfirande 1.5 kl 12:00

Även i år tvingas vi ställa om till ett digitalt förstamajfirande – för sista gången hoppas vi, det är inte samma sak utan folkfesten, ärtsoppan, allsången och kaffet i Mariehamns centrum.

Positivt är att våra kamrater utanför Åland och alla de som har svårt att ta sig till Mariehamn kan vara med och uppmärksamma arbetarnas dag tillsammans med partiet.

Premiären går av stapeln på youtube och våra sociala medier den 1.5 kl 12:00

temat för i år är: 100 år av självstyrelse och socialdemokrati på Åland

På vår youtubekanal finns ett stort utbud av videos att titta på fram tills premiären. Har du ett youtubekonto så prenumerera gärna på vår kanal så missar du ingenting

 

Nej till starksprit på läktare

På måndag den 26.4-21 kommer lagtinget att klubba en ny alkohollag för Åland, eller snarare sätta i kraft en finländsk alkohollag med några åländska förändringar.

I stort sett är det ok. Det är förtydliganden som är helt vettiga, där man dessutom valt att genom det åländska lagstiftningsutrymme ha strängare och tydligare regler och mer övervakning än i riket.

Det är också, vilket man inte ska sticka under stol med, en näringspolitiskt motiverad liberalisering av alkohollagstiftningen, så att man ska kunna servera starkare alkoholdrycker på flera platser. Socialpolitiken och alkoholpolitiken kommer i andra hand.

Vi socialdemokrater tycker att det är problematiskt av flera skäl. Dels för att man trots att det här är lagstiftning som i högsta grad berör barn inte gjort en barnkonsekvensbedömning. Och dels för att man genom lagändringen möjliggör servering av starka alkoholdrycker till exempel på läktare under fotbollsmatcher.

Därför har vi kommit med ett tillägg som lagtinget ska rösta om på måndag. Där föreslår vi att lagen visserligen antas, för att restaurangnäringen ska få vissa lättnader och möjligheter i en tuff tid, men också att regeringen återkommer 

-med en ändring som förbjuder starksprit på läktare under olika evenemang 

-med en barnkonsekvensbedömning och lagändringar utgående från den. 

Alla partier pratar om barnens bästa, och menar det säkert också. Därför borde det vara en självklarhet att rätta till dessa uppenbara brister och tydligt stå på barnens sida inte bara i ord utan också  i handling. 

Nina Fellman (S) 

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

 

ÅSD återvalde styrelsen

Ålands socialdemokrater hade i tisdags den 13.4 sitt årsmöte. Mötet hölls digitalt pga covid-19 situationen med ett 30-tal deltagare.

Årsmötet behandlade stadgeenliga ärenden och godkände bokslut och verksamhetsberättelse för 2020 samt beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Verksamheten 2020 var mycket präglat av coronasituationen som gjort att partiets verksamhet till största delen fungerat i digital form genom teams-möten och sändningar av samtal, diskussioner som live-stream på sociala medier eller youtube. Med tanke på det svåra läget att träffas fysiskt har året ändå varit mycket innehållsrikt och man höll också kongress i november med SDPs partisekreterare Antton Rönnholm som gäst, samt American Breakfast i samband med valet i USA. Partiet har även ordnat 6 utbildningstillfällenmed ämnen som exempelvis integration, hållbar matproduktion, medborgarlön, grön tillväxt med flera. Livesändningarna som gått under rubriken ”Samtal från sjätte våningen” (på lagtingshuset) har diskuterat coronakrisens påverkan på Åland som helhet, ekonomi och hälsa, unga, äldre, kulturarbetarna. Medlemsmöten har hållits kring jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna. Partiet deltog i Pride-paraden, Kanonloppsstafetten och en minnesceremoni för Igge Holmberg som gick bort under året. Även de internationella och nordiska nätverken har hållit möten inom SAMAK, med S-kvinnor i Norden, SDP, Finlands svenska socialdemokrater och Nordenskolan.

Mötet antog också en verksamhetsplan och budget för 2021. Styrelsen återvaldes i princip för att få chansen att pröva att verka under förhoppningsvis mer normala förhållanden.

Till ordförande återvaldes Camilla Gunell (valdes 2010 till ordförande och går nu in på sitt 12:e år), första vice ordförande Ulf Weman och andra vice Kicki Blomqvist. Till ordinarie medlemmar valdes Tony Wikström, Fia Hellsten, Satu Silvennoinen, Ingemar Johansson och Sanna Söderlund (ny). Till ersättare valdes Mia Hanström, Helena Flöjt-Josefsson, Freddie Forsman, Anderas Westmark och Lasse Welroos. Partiet avtackade styrelsemedlem Britt Marie Sjöström-Kärki som bett om att få avsluta uppdraget i styrelsen. Likaså avtackades partisekreterare Kristin Mattsson som avslutar sin anställning i Ålands Socialdemokrater för att bli sakkunnig i jämställdhet i Ålands landskapsregering.

2021 kommer socialdemokraterna att ha ekonomi och ekonomisk politik som ett fokusområde och kommer att hålla en serie med diskussioner och utbildningar i ämnet.

– Man måste förstå att samhällsekonomi fungerar helt annorlunda än ekonomi i ett företag eller ett hushåll. Särskilt i svåra tider har samhället en särskild roll att upprätthålla stabilitet och se till att välfärden fungerar. Åland behöver nu en exitstrategi ur coronakrisen som ser till att näringslivet kommer på fötter igen, får igång sysselsättningen och reparerar de skador som skett för många människor genom förlust av arbete och andra negativa effekter som Covid 19 medfört gällande inlärning och hälsa, säger partiordförande Camilla Gunell.

Första maj-firandet som närmar sig kommer också i år att firas digitalt. Temat är socialdemokratins roll och påverkan i det åländska samhället som nu firar 100 år av självstyrelse. Mer information om detta kommer inom kort.