Utvidgad läroplikt behövs också på Åland

Statsministern Sanna Marin (S) intervjuas i Hufvudstadsbladet idag den 16 januari 2021. Nedan några axplock:

– Skilj på kostnader som direkt orsakats av coronaviruset och en stimulerande finanspolitik som ska stödja tillväxten. Coronakrisen är ändå långt ifrån över, och det kommer att behövas ekonomiska stimulansåtgärder inom den närmsta framtiden.

Det innebär bland annat en stärkning av efterfrågan på den europeiska marknaden, satsningar på digitalisering och en övergång till ett hållbart samhälle. Det stödpaket som EU godkände i slutet av hösten ser Marin som en framtidsinvestering. Det ger oss en möjlighet att förnya våra ekonomiska strukturer.

– Den åldrande befolkningen och sjunkande nativiteten orsakar många prövningar för makthavarna, inte minst vad beträffar finanspolitiken. Strukturella reformer är något som hade funnits på kartan också utan coronakrisen.

-Inom social- och hälsovården kan vi med en förnyelse till exempel minska kostnadsökningen som kommer av den åldrande befolkningen. Samtidigt kan vi göra saker på ett smidigare sätt och stärka medborgarnas hälsa och möjlighet att använda hälsovårdstjänster.”

På frågan om stimulanserna kommer att leda till nedskärningar i framtiden, svarar Marin att det handlar om tre helheter: att stärka tillväxten, strukturella reformer och anpassningsåtgärder.

”Anpassningsåtgärderna kommer först då vi ser en tillväxt i ekonomin. Nedskärningar ska inte göras under en kris eller en lågkonjunktur. (…) Mycket beror på hur man lyckas parera en ekonomisk kris och få igång tillväxten.”

Åtgärderna kommer inte givna någonstans ifrån utan bestäms av regeringspartierna och riksdagen, på Åland av regeringen och lagtinget.

”Om och när det blir dags för nedskärningar kan dessa också göras rättvist, menar Marin. Hon litar på att finländarna är både medvetna och realistiska”

”Jag (Marin) tror att medborgarna förstår att vi måste bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Man kommer att förstå anpassningsåtgärderna så länge de är och upplevs som rättvisa.”

”Läroplikten ska höja sysselsättningen.”

”Marin säger att en orsak till den långvariga ungdomsarbetslösheten är utbildningsgraden bland unga. Hon hoppas och tror att den utvidgning av läroplikten som regeringen inför kommer att höja sysselsättningsgraden.”

Åland och läroplikten

Åland behöver utbildat folk. I avsaknad av naturtillgångar är det kunnande och kompetens vi behöver för att vi ska kunna göra oss relevanta inom tjänstesektorn, digitalisering, IT osv. Det är där, för Ålands del, nyckeln till tillväxt finns. Vi kommer att halka efter om vi inte följer övriga Finland, också Åland ska utöka läroplikten. Vår lokala regering och majoritetspartiernas inställning – ett nej till en utökad läroplikt på Åland är kortsynt och utstuderat korkad. Tänk om!

Karl-Johan Fogelström (S)

Satsa mer på jobb i närtid

EU fördelar enorma belopp för att stimulera ekonomin för återuppbyggnad och snabb återhämtning efter Covid-19. Av dessa 750 miljarder euro ska Finland få 2,2 miljarder och av den nationella delen kan Åland få 12,6 miljoner. Eftersom Åland drabbats ekonomiskt hårt är det riktigt att pengarna också kommer Åland till del. Frågan är vad de klokast ska användas till. Landskapsregeringen föreslår fyra satsningar: storskalig havsbaserad vindkraft med utländska investerare, en digital satsning på högskolan, byte av vårdinformationssystem vid ÅHS samt fossilfri bil- och busstrafik. Satsningarna är nödvändiga och viktiga, men frågan är om de lever upp till EU-fondens syfte.

Målet med jättesatsningen är att återuppbygga länderna efter krisen, skapa nya jobb, stärka sysselsättningen och ställa om samhället till mindre klimatpåverkan. Med tanke på att turismen och sjöfarten är de branscher som allra hårdast drabbats av Covid-19 är det förvånande att inte landskapsregeringen alls väljer att satsa inom dessa områden. Det hade varit välkommet med projekt som bättre skulle gynna turism och sysselsättning. Det hade varit välkommet med lite mer kreativitet.

Problemet är att den akuta tidtabellen ställer lagtinget inför fullbordat faktum. Ansökningarna ska vara inne redan den 15 januari och det finns inte mer tid för eftertanke. För att Åland ska kunna samla sig till stora samhällssatsningar och skapa partnerskap mellan civilsamhället, kommunerna och näringslivet behövs dialog och förankring. Utanför förvaltningen finns också goda idéer att hämta.

Det är beklagligt att det fått gå till så här eftersom fonden är en stor möjlighet för Åland att satsa i framtidsprojekt. Landskapsregeringen hade ingen aning om att man i riket sedan länge varit i startgroparna med den nationella ansökan. Från Österbotten har man gjort flera resor till Helsingfors för att uppvakta ministerierna med sina projektförslag. Där har man hållit sig framme, medan vi på Åland hamnat rejält på efterkälken. Förstås borde regeringen i riket ha informerat Åland om situationen. Men landskapsregeringen borde också ha sådana kontakter på rikssidan att man hade fått kunskap om processen.

Jag hoppas att man ännu kan rädda situationen. Det är viktigt att projekten leder till framtidstro och nya jobb. Det finns idéer på ritborden på många ställen, det gäller att hitta dem. Man bör prioritera jordnära projekt som ger resultat och sysselsättning i närtid. En arbetslöshet på 9-10 % är inte att leka med. Den havsbaserade vindkraften är kanske en god idé, men mer av visionär karaktär. Jag skulle också gärna sett en konkret miljösatsning inom vatten; investeringar för att trygga dricksvatten, skydd för Östersjön och fiskodlingar i landbassäng. Inom trafiksatsningen skulle man också inkludera sjötrafik, nya färjor och bil och cykelpooler för turismen samt fortsatt utveckling och investering i gästhamnar.

Camilla Gunell (S)

ÅSD kongress med temat hållbar rättvis ekonomi

1 Maj 2020

Ålands socialdemokrater – Majtal 2020

ÅSD firade 1 maj online

Ålands socialdemokrater har i år firat 1:maj och arbetarrörelsens dag online

Istället för att hålla tal och servera ärtsoppa på Torggatan gjorde partiet ett digitalt program som publicerades kl. 12 den första maj.  Programmet finns på Ålands Socialdemokraters facebooksida, webbsida och på youtube.

I programmet bjuder ÅSD traditionellt på tal som berör aktuella teman, i år under parollen Trygghet i svår tider, och på sång och musik av Tony Wickström, Miina Fagerlund, Sara Kemetter, Kutten Lindbom och Camilla Gunell.

I programmet kan du lyssna på följande talare:

Camilla Gunell partiordförande,
Fia Hellsten ordförande i servicefacket PAM,
Henrik Löthman lärare och
Jessy Eckerman lagtingsledamot.

Programmet har regisserats och producerats Ulf Weman och Claes Hellström

Fia Hellsten håller första majtal

Första majtal 2020:

Camilla Gunell:

Ärade lyssnare, bästa Första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj över hela världen, i år inte med folksamlingar och demonstrationer, men vi firar och hyllar kampen via digitala medier.

Temat för årets firande på Åland är Trygghet i svåra tider.

För de flesta har corona-tiden varit svår. Många är isolerade i sina hem. Många är rädda för en sjukdom som verkar både oberäknelig och som saknar botemedel. Många lider av ensamhet, ofrihet och saknar gemenskap.Vi märker plötsligt hur viktigt det är för oss människor att höra till en grupp, ett sammanhang och ett samhälle som är öppet att röra sig i. För många människor i världens länder är detta inte ett undantag. Människors frihet att röra sig fritt, klä sig fritt, uttrycka sig fritt begränsas och bestraffas. Arbetarrörelsen vill i solidaritet uppmärksamma alla dessa människor och fortsätta föra kampen mot orättvisor och förtryck.

Låt oss ändå känna glädje över att vi möter coronakrisen på vårt vackra Åland med vitsippor och fågelsång, och inte i ett flyktingläger eller i ett land utan skyddsnät. Vi upptäcker nu hur viktigt det är att vårt välfärdssamhälle är starkt. Att Sjukvården har beredskap att vårda dem som smittas av Covid 19. Att äldreomsorgen har beredskap att skydda de riskgrupper. Att sjukvårdspersonal kan känna sig trygg. Personal i omsorg och sjukvård är värda allas applåder. De lever med stressen var dag att inte bli smittade och med ångesten över att bära smittan med sig. Tack, Ni gör ett fantastiskt arbete!

Vi märker också hur viktigt det är att ha arbete och försörjning. Vi går mot en sommar med mycket osäkerhet gällande turismen och om gränserna kommer att öppnas för resenärer eller ej. För många vars inkomster försvunnit är det svårt att få vardagen att gå ihop. Den tunga lågkonjunktur som rådde i Finland under 90-talet påverkade en hel generation. Många blev långtidsarbetslösa då och är det fortfarande. Därför måste samhället göra allt i sin makt för att rädda företag och arbetsplatser. Att ha jobb är så viktigt i allas liv och för samhällets ekonomi och därför måste situationer som denna bekämpas hårt och resolut.

Vi märker också hur viktigt det är med skolan och vardagen i skolan för barn och unga. Att vara utan klasskamrater och lärare är plötsligt inte roligt alls. Till och med Skolmaten är något man nu uppskattar. Föräldrarna inser lärarnas pedagogiska kompetens i ljuset av hur svårt det är att undervisa hemma.

Socialdemokraterna har i alla tider kämpat för människors frihet och rätt. Vi har kämpat för en stark välfärd och offentlig sektor. Den visar sin styrka i svåra tider. Den nordiska modellen är den som ger trygghet. Våra statsministrar i Sverige, Finland och Danmark gör ett utmärkt jobb.

Vi socialdemokrater, vi är stolta över det välfärdssamhälle vi varit med och byggt. Det är våra gemensamma skattepengar, våra gemensamma arbetsinsatser och vår omsorg om varann som vinner också över coronan. vi ska fortsätta bygga framåt, mot ett jämlikare, rättvisare och starkare Åland. Vi vill inte tacka sjukskötarna, städarna, närvårdarna, assistenterna och lärarna med permitteringar och nedskärningar. Nej. Vi ska satsa och investera Åland ur kris och arbetslöshet. För att det är rätt, och för att det är klokt.

Kära lyssnare, jag önskar er alla en fin första maj!

Fia Hellsten:

1 Maj en ledig dag.

Corona-epidemin kom utan förvarning och förde med sig konsekvenser för ekonomin och arbetslivet som ingen av oss kunnat förutse.

För väldigt många förändrades vardagen radikalt.

Tänk vad konstigt. Man har gått från att längta efter lediga dagar till att längta efter dagar med jobb. Jag, som så många andra, lever nu för första gången, ett liv som permitterad.

Det är en helt annan verklighet än den som man är van vid. Istället för att som vanligt gå till jobbet, tacklas jag nu med att agera lärare för min 1:a klassare och pedagog för min 5-åring. Samtidigt som hushållet ska rulla på som vanligt.

Känslan av trygghet att tackla alla dessa nya utmaningar får jag av mitt fack. För som fackansluten får jag inte bara ekonomiskt stöd i form av a-kassan som jag betalat in till varje månad.

Jag har också sedan starten av detta undantagstillstånd, som vi nu alla kallar vår verklighet, fått regelbunden information om vart jag ska vända mig vid arbetsbrist och vad mitt fack har gjort för att underlätta situationen.

Tillsammans med arbetsgivarsidan har facket förhandlat fram förlängd egenanmälan vid sjukdom, ändrade varseltider för permittering och ett paket som låg till grunden för att karenstiden vid arbetslöshetsskyddet slopats.

Just nu, i detta läge vi befinner oss i känns gemenskapen i att tillhöra en facklig organisation.

NU har jag nytta av den, och nu är jag tacksam för att jag engagerat mig fackligt.

Denna 1 maj vill jag därför ta mig tid att fråga hur tar vi vara på denna tid på bästa sätt?

Och vad är det vi ska lära oss av denna situation?

Fackföreningars verksamhet bygger på att vi har medlemmar. Medlemmar som arbetar för varandra.

Alla de som bevakar våra rättigheter och förhandlar med arbetsgivare och politiker är inga andra än våra kolleger. Kolleger som vi givit vårt förtroende att föra vår talan.

I kriser ser vi styrkan i det system vi har. Via årtionden av fackligt arbete har arbetstagarna skapat system som gör att det finns trygghet även i dåliga tider.

Det fackliga arbetet skapar stabilitet i samhället, som gör att vi kan värna om vår demokrati även under rådande undantagstillstånd. Facket ställer upp för mig varje dag. I det tysta förhandlar dem om mitt arbetsliv, min fritid, mitt föräldraskap, min sjukdomstid och min vardag.

Idag, i denna svåra situation som hela världen står inför är jag tacksam för den trygghet mitt fack ger mig. En trygghet som jag kanske inte alltid tänker på.

Tillsammans är vi starka.

Jag vill önska alla en trevlig Första Maj!

Henrik Löthman:

Det känns speciellt att hålla tal på arbetarnas dag när det råder undantags-tillstånd i landet. Covid 19 har ändrat och kommer att ändra mycket på Åland och i världen.

Det är viktigt att landskapet Åland och kommunerna ger våra invånare och arbetare trygghet i dessa tider. Vi behöver göra det vi kan för att undvika permitteringar. Det finns alltid arbeten att göra i en kommun och det är egentligen bara fantasin som sätter begränsningar för vad som kan göras. Landskapet och kommunerna måste även ta sitt ansvar och skapa enkla arbeten som passar alla. Det kan vara allt från vedklyvning, parkstädning, vård av våra naturområden, kökshjälp i de olika kommunköken med mera.

Personer över 70 år har det tungt i vårt samhälle just nu. Det är ändå tur att digitaliseringen möjliggör videosamtal och annan kommunikation nuförtiden, men vi får inte glömma bort att alla inte har möjlighet till detta. Viktigt är att vi i den här krisen finner lösningar för dessa människor och överlag förstår problematiken med ensamhet. Min farmor Linnea Löthman sa när hon blev äldre:”att det jobbigaste för henne var att inte längre känna sig behövd”. Idag skulle vi snarare tala om delaktighet. Det här är ett väldigt stort problem för inte bara äldre i vårt samhälle och varför det är av stor vikt att kommunerna bygger sociala samlingsplatser när de planerar. Människor skall inte behöva känna sig ensamma!

En av de positiva aspekterna som kommit tillsammans med Covid 19 är att yrken som lärare, vårdpersonal och städpersonal värderas högre. Det här är väldigt bra, men nu behöver dessa yrkens löner justeras, då de varit eftersatta under lång tid. Vi ska vara stolta över hur duktig personal vi har inom dessa områden på Åland.

En annan positiv aspekt som kommit är att människor rör sig mera ute och på våra fantastiska friluftsområden. Aldrig under min livstid har det varit så mycket människor i rörelse på Ramsholmen, Höckböle, Prästö, Nåtö eller Ingby bergen för att nämna några. Vi har underbara strövområden på Åland och jag hoppas att när vi kan öppna upp Åland igen så går turismen mera över till frilufts-, Skärgårds- och båtliv. Vi ska bli ännu bättre på hållbar idrottsturism. Hemestra hoppas jag är här för att stanna och att finländare och svenskar reser mer inom norden och därigenom får vi fler turister igen till Åland. Nu är ett perfekt läge att fräscha upp och göra våra friluftsområden ännu finare, så att vi under Tall Ships race nästa år visar upp Åland från dess allra finaste sida. Då krävs det att kommunerna och landskapet tillsätter personalresurser och budgetmedel, så har vi något att erbjuda som få andra ställen i världen har.

Hållbarhetsarbetet och Bärkraft måste nu prioriteras. Detta tillsammans med vår fantastiska natur ger möjlighet till Åland att bli än mer unikt. Det skapar även arbetsplatser och ökar intresset både medialt- och turismmässigt

Möjligheten till distansarbete har skapats på de allra flesta arbetsplatser, vilket möjliggör för invånare att bosätta sig i skärgården och landsbygden på ett annat sätt. Nu har vi möjlighet att få hela Åland att leva på riktigt.

Tillsammans klarar vi det här!

Jessy Eckerman:

Bästa kamrater och första majfirare!

Jag tycker om att arbeta – genom åren har jag jobbat inom många olika serviceyrken, tillexempel hotell, restaurang och turism. Vissa jobb har varit helt fantastiska, andra har varit rena plågan. Jag tycker om att träffa och jobba med folk, och ge den bästa tänkbara service som finns.

Jag uppskattar den fina gemenskapen – och att få jobba praktiskt, hårt och målmedvetet. Yrkesstolthet kallas det när man vet att även om ens yrke kallas för ett lågstatusyrke- märker ingen av den låga statusen, förutom när man öppnar lönekuvertet.

Idag tänker jag på mina tidigare arbetsplatser, vänner och kolleger inom alla de yrken som drabbats av coronakrisen. Jag önskar att alla inser vilka människorna är som får samhället och vardagen att rulla på –lokalvårdarna, lärarna, vårdpersonalen, butiksägarna, taxichaufförerna, livsmedelsarbetarna, daghemspersonalen och de arbetarna (för att nämna några) vars dagliga arbetsinsats gör livet bättre och lättare för alla medborgare och familjer.

Idag lever många ålänningar i en ny och oväntad situation – arbetslöshet och permitteringar är den nya verkligheten för många – även för dem inom de annars trygga branscherna.

Vi har en annorlunda sommar framför oss med en hög arbetslöshet och en växande otrygghet – och jag hoppas att alla gör allt i sin makt att vi- tillsammans skall klara oss genom de kommande utmaningarna. Trygghet i svåra tider är temat på vårt förstamaj-firande i år – Den socialdemokratiska politiken står för ett tryggt samhälle i svåra tider såväl som i goda. Vi socialdemokrater vill att du som jobbar ska kunna leva på din lön och ha trygga arbetsvillkor. Med oss går man till jobbet, känner sig trygg och kan kombinera familj och arbete.

Vår politik stärker samhället under krisen- vi utnyttjar inte den rådande oron och osäkerheten för att förverkliga nedskärningar inom offentlig sektor och till att försvaga arbetsrätten.

Både före och efter coronatider finns många arbetssökande som inte kan få ett fast, tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga eller otrygga jobb Vi har folk i behov av arbetsträning, ekonomiskt och psykosocialt stöd.. De är lika viktiga och värdefulla som alla de som tillfälligt drabbats.

Första maj – arbetarrörelsens dag – är en dag då vi minns alla de tidigare utmaningar vi klarat oss igenom – och vet att vi också kommer att klara oss igenom även denna – så som vi gjort förr. Vi kan skapa en bättre morgondag. Tillsammans för vårt samhälle. Ingen lämnas utanför. Jag önskar er alla en fin första maj. Ta hand om varandra kamrater.

 

 

 

 

Stöd kommunerna nu!

En pandemi förstorar existerande orättvisor och drabbar människor olika beroende av socioekonomisk tillhörighet. Att arbeta hemifrån är inte alla förunnat. Många lågavlönade har inte möjlighet eller råd att bli hemma från jobbet. Jämställdheten mellan kvinnor och män går tillbaka. Kvinnor blir mer utsatta i hemmet och är mer sårbara i arbetslivet. Vi är oroliga för att den offentliga sektorn kommer att permittera och samarbetsförhandla vilket drabbar särskilt kvinnodominerande branscher. Att skolorna är stängda innebär en extra belastning för många föräldrar, oftast kvinnor. Ensamföretagare drabbas även hårt.

Kommunerna måste särskilt i dessa tider kunna planera sin ekonomi. Vi anser att landskapsregeringen i snabb takt måste komma med ett stödpaket. Nu behövs stöd till ensam- och småföretagare, till barnfamiljer och vårdnadshavare och andra utsatta.  Vi vill heller inte att kommunerna skär ner i den verksamhet som nyttjas mest av de grupper som nu drabbas hårdast av krisen.

Landskapsregeringen behöver nu komma med en tilläggsbudget med minst samma förmåner till ålänningarna som i Finland. Finland ger bl.a. direktstöd till företagare och höjer bidraget till vårdnadshavare. Om inte kommunerna snabbt får veta hur stora stöd de får från landskapet finns det risk för skattehöjningar, högre avgifter och permitteringar. Om kommunerna höjer på avgifterna för sin service är risken stor att utsatta grupper drabbas hårdare än andra.

När det gäller kvinnor innebär redan Corona-krisen i sig en stor sårbarhet med ökat våld i hemmen, och ett större ansvar i hemmen för barnens skolgång. Att dessutom riskera att drabbas ekonomiskt lägger för en del ännu större sten på bördan.

Det är glädjande att man i Mariehamn nu sett till alla skolbarns rätt till ett mål mat per skoldag. Vi hoppas att alla övriga kommuner genomför samma målsättning. För barnfamiljer föreslår vi att man utreder om möjligheten att ge ett extra barnbidrag. Vi väntar nu på flera konkreta åtgärder för dem som behöver dem mest och på besked från landskapsregeringen om ekonomiskt stöd till kommunerna.

Styrelsen för Ålands socialdemokrater

Kom också ihåg kulturen då kris-stöden fördelas

Ålands landskapsregering har beslutat att använda den så kallade PAF-reserven och medel ur PAFs kassa för att bemöta de ekonomiska skadeverkningarna av corona-pandemin. Behovet av ekonomiskt stöd är akut och åtgärderna behövs eftersom många företag står inför stora svårigheter. Likaså finns risk för att löntagare blir permitterade eller uppsagda och också de behöver nu samhällets hjälp.

En grupp som lätt kan glömmas bort i sammanhanget är kulturarbetare och småföretagare. Inte heller de kan nu lämnas i sticket. Många enmans-företag och frilansare exempelvis inom kultursektorn har fått tvärstopp på sina inkomster eftersom evenemang, föreställningar, konserter, utställningar ställs in. Det är mycket viktigt att landskapet utarbetar ett stödsystem också för kultursektorns behov och att en del av de 70 miljoner som landskapet nu stöder näringslivet med, kan komma också kultursektorn till del. Landskapsregeringen ombeds därför att ge Ålands kulturdelegation ett uppdrag och fullmakt att öppna en ny tillfällig bidragsform, liknande den som Svenska kulturfonden och föreningen Konstsamfundet nu avser att öppna för att stöda de åländska aktörerna inom kultursektorn.

Pekka Sonck
S-medlem i Ålands kulturdelegation

 

 

S-partiet tar paus från medlemsaktiviter

P.g.a. undantagstillståndet är våra partievenemang inhiberade och uppskjutna tills vidare. Det gäller diskussionen om näringsrätt och jordförvärvslagstiftning, frukostseminariet, sosseseniorträffen och årsmötet. Dessa ordnas alltså inte under planerade datum, och kalendern i medlemsbrevet gäller inte.
Om första maj vet vi ännu inget.

Vi återkommer med nya datum när vi har information om att beredskapsläget ändras.

 

 

Rinnes regering sätter människan först

 

Under många veckor har vi väntat med spänning på regeringsbildningen i Helsingfors och även varit på besök i Ständerhuset. Idag fick vi veta innehållet i regeringen Rinnes program. Programmet präglas av humanism, satsningar på utbildning, att utjämna klyftorna och en omställning för klimatet. Programmet är på många sätt bra för Ålands del.

Mycket glädjande är förstås arbetet för svenska språket. Nationalspråksstrategin återupptas och uppdateras, vilket vi från Ålands sida framfört är viktigt. Ett återinförande av det andra inhemska språket i studentskrivningarna är en positiv sak. Regeringspartierna visar överlag stor förståelse för minoritetsfrågor. Att Vasa Centralsjukhus nu får status som sjukhus med omfattande jour är resultatet av hårt jobb och ett starkt samarbete som gynnar alla finlandssvenskar.

Förlängningen av läroplikten är en stor sak. Det blir allt svårare att klara sig med enbart grundskola. Genom att förlänga läroplikten blir andra stadiet eller gymnasiet genuint avgiftsfri, vilket förhindrar att ungdomar av ekonomiska eller sociala skäl marginaliseras.

Genom att höja de lägsta pensionerna och säkra en tillräcklig dimensionering av vårdare inom äldreomsorgen tryggas de äldre. En bindande minimidimensionering (0,7) för omsorgspersonalen i enheter med heldygnsomsorg ska enligt regeringsprogrammet slås fast. I dimensioneringen beaktas alltid i första hand vårdberoendet. Arbetsfördelningen mellan de anställda ska göras klarare bland annat i fråga om stödtjänster. Antalet anställda ökas gradvis genom ett målinriktat utvecklingsprogram. Den åländska äldrelagen ska följa i samma fotspår, i enlighet med den framställning som nu ligger på lagtingets bord.

Familjeledigheter reformeras för att öka jämställdheten så att papporna kan vara hemma längre med barn. Familjerna får mer stöd genom att den subjektiva rätten till dagvård återinförs. Arbetet ska göras i samarbete med arbetsmarknadens parter, vilket visar på en vilja att stärka trepartssamarbetet. Regeringen vill se en högre sysselsättningsnivå och företagsvänlig näringspolitik.

Också den byråkratiska aktiveringsmodellen slopas. De gör att de arbetslösa kan fokusera på att hitta sysselsättning istället för att oroa sig för nedskärningar i arbetslöshetsunderstödet.

Klimatfrågan och hållbar utveckling lyfts också upp starkt i regeringsprogrammet och nya mål för koldioxidutsläpp antas. Förlusten av biologisk mångfald ska stoppas, man förnyar energibeskattningen, så att den ska stöda ett mer klimatneutralt Finland och kraftigt minska användningen av torv.

Regeringens program ger framtidstro och sätter människan och miljön först. Vi ser fram emot ett gott samarbete med Antti Rinnes regering, de nya ministrarna och alla fem partier som där ingår.

Camilla Gunell (S)
Partiordförande och vicelantråd

Finsk fiskodling ökar utsläppen

 

Ålands fiskodlarförening är besvikna på mitt och miljöbyråns utlåtande beträffande Lännenpuolen Lohi OYs pilotfiskodling 5 km öster om Jurmo, Brändö i finska vatten. LR har under min tid som närings- och miljöminister varit positiv till satsningar på ny teknik som främjar en miljömässigt hållbar fiskodling, men inte positiv till ökade näringsutsläpp från fiskodling. Havets tillstånd är illa och ökade utsläpp bidrar inte till förbättring av vattenkvaliteten.

Det finns säkert många vinster i försöksodlingen i Gustavs, men man kan inte komma ifrån att försöksodlingen ökar utsläppen av fosfor (473 kg) och kväve (3977 kg).

Ålands landskapsregering gav därför ett utlåtande i likhet med dem som tidigare avgetts som berört ökade utsläpp i området, dvs att man bör ha klart för sig hur ökade utsläpp kumulativt påverkar vattenkvaliteten. Om tillstånd beviljas eller inte är ett beslut som tas av de finländska myndigheterna. Pilotodlingen är en del i en större helhet där det i området planeras omfattande fiskodlingar.

Fiskodlarförening raljerar med att LRs utlåtande handlar om ”grönt” valfläsk. Jag uppfattar inte att det hos den åländska befolkning som jag företräder, finns stöd för ökad expansion av fiskodling som negativt påverkar vattenkvaliteten i den åländska skärgården. Fiskodlingsnäringen i Östersjön måste liksom alla näringar minska sina utsläpp. Särskilt i ett scenario där forskarna förutspår att klimatförändringarna påverkar havet negativt genom att tillrinningen och näringsbelastningen från land ökar samtidigt som havstemperaturen stiger och utsötning sker.

En analys av vad de ökade utsläppen de facto innebär för tillståndet i havet är således inte alltför mycket begärt.

Camilla Gunell (S)
Närings- och miljöminister

Brun skitstorm blev grönt hopp

Idag är det premiär för ett nytt forum.

På denna plats, varje måndag kl 10, levererar Ålands socialdemokrater en rykande färsk analys, om politik, samhälle, ideologi eller något annat som intresserar oss.

Vår utgångspunkt är förstås vänster, men analysen ska vara både vass och kritisk, inte bara en partsinlaga för ett parti.

Idag är ämnet givet.

Ett nytt Europa-parlament har valts och en ny dag gryr.

En första slutsats: Den bruna skitstorm som många befarade blev inte av. Den stoppades av den gröna vågen som i förbluffande många (väst)europeiska länder kunde utmana både etablissemanget och högerpopulisterna.

Etablissemanget, de stora starka partierna i mitten, är valets stora förlorare, och europeisk politik går nu samma öde till mötes som partifältet i många nationalstater, där de riktigt stora statsbärande partierna krympt och fältet i stället befolkas av flera jämnstarka partier.

En fragmentering alltså, som gör Europa svårare att regera och styra med starka majoriteter, men som också gör politiken intressantare och rörligare.

De ultranationalistiska och EU-skeptiska partierna har gjort stora framgångar, men är även de fragmenterade sinsemellan och kommer att få svårt att komma överens eller på allvar hota Europas enhet som man kanske hade hoppats eller befarat, beroende på utgångspunkt.

Vad kommer då den gröna vågen att leda till? Fortfarande är de gröna partierna inte stora nog att på allvar kunna styra, och kanske är de Gröna heller inte en rörelse som vill vara stats- eller unionsbärande, men man har nu tillräckligt med muskler för att agera vågmästare. Det blir intressant, liksom vem man väljer att arbeta med och i vilka frågor.

Några ord förstås om hemmaplan. Vad hände i Finland, och på Åland? Inte så mycket faktiskt. Utgången speglar resultatet i riksdagsvalet, med fortsatt kräftgång för Centern, samlingspartiet går som vanligt bra, men lite sämre än tidigare, den europeiska gröna vågen har nått även Finland.

En väldigt stor del av rösterna gick till toppkandidaterna i respektive parti, nästan till den grad att man undrar varför partierna alls ställer upp långa listor. EP-valet är helt enkelt ett val där väljarna inte orkar tänka så djupt utan väljer den de känner igen.

SFPs mandat var som vanligt aldrig hotat, men oron tjänade (också det som vanligt) partiet väl. På Åland gjorde Anton Nilsson ett kanonval, uppbackad av hela det borgerliga Åland och en imponerande kampanj.

Socialdemokraternas Camilla Gunell gjorde det partiet bad henne om – att erbjuda ett vänsteralternativ till de åländska väljarna och att bygga vidare på och fördjupa relationerna till de finländska socialdemokraterna. Det kommer Åland att ha stor nytta av.

För alla vänstermänniskor finns en fråga som vi behöver fundera på, både lokalt, regionalt och på europeisk nivå. Finns det en risk att de gröna partiernas frammarsch äter bara av vänsterns stöd, och vad betyder det för fördelningspolitiken, välfärden och rättvisefrågorna?