Fb-Button

Det måste bli ett slut på dessa oändliga debatter om skärgårdstrafiken

För en dryg månad sedan skrev jag en insändare om trafikavdelningens omöjliga uppgift att fungera politiskt effektivt främst på grund av att verksamheten i så hög grad är direkt ministerstyrd. Det betyder att ministern har makt att i detalj besluta om verksamheten hen ansvarar för. Detta beror främst på att skärgårdstrafiken inte är en myndighet, ett affärsverk eller ett bolag. Trafikministrarna har alltid styrt och ställt och man kan notera att de i slutet av sin mandatperiod ofta har blivit allt mera egenmäktiga och skapat konflikter både inom regeringen och i lagtinget. Följderna av detta system är ett debatterande som inte har något slut och ingen början.

Detta upprepas än en gång i den nuvarande dagspolitiken. I budgetdebatten exploderade anslaget för provborrningar för en tunnel till Föglö. Ingen enighet i regeringen och rena rama kaoset i lagtinget. Så fungerar inte ett väloljat parlamentariskt system. Att Obundna knappast tillmäter de parlamentariska spelreglerna någon betydelse trots att de är ett regeringsparti gör läget hopplöst instabilt och väljarnas tilltro till politikerna sviktar. Just nu kan man konstatera att regeringen ligger många sjömil från sitt regeringsprogram som bland mycket annat innehåller denna kloka ambition: ”Landskapsregeringen understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar bör ha en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling.

Hur ska man då åstadkomma ett bättre system? Socialdemokraterna har länge förespråkat att landskapet ska utveckla ett landskapsägt bolag som har ansvar för skärgårdstrafiken, broar, bryggor och vägar samt Ålandstrafiken. Genom en sådan bolagisering får man en tydlig bild av verksamhetens ekonomi och kan fatta långsiktiga investeringsbeslut. Regeringens roll blir då att ägarstyra verksamheten samt granska att bolaget fungerar effektivt och hållbart. Lagtingets uppdrag blir i detta system att fatta beslut om hållbara och långsiktiga mål för skärgårdens infrastruktur samt trygga bolagets ekonomi. På liknande sätt sköts stora delar av landskapets förvaltning. Man skapar armlängdsavstånd mellan ministern och verksamheten. Detta måste också gälla för trafikavdelningen!

Lagtinget måste sluta med dessa ändlösa diskussioner om skärgårdstrafiken. Frågorna som rör skärgårdens infrastruktur är viktiga men Åland måste ägnas stora övergripande frågor som en egen näringspolitik, dynamisk utbildningspolitik, planering och skydd av värdefulla kultur- och naturområden, klimatförändringarna samt frågor som rör kultur, jämställdhet och demokrati. Och sist men inte minst fred och social rättvisa.

 

Barbro Sundback (S)

Jessy Eckermans anförande 16.11.22 om regeringens förslag till budget 2023.

Talman, bästa lagting.

Äntligen måste jag få säga, på den tredje dagen  finns möjlighet att tala om det som kanske är en av de viktigaste  framtidsfrågorna, nämligen barn och ungas välmående. Under många timmar har man debatterat pengar, tunnlar, tjänster och ekonomi. Jag tror att alla partier är eniga om att barn och ungas välmående är en prioriterad fråga,

Vi socialdemokrater vill inkludera Ålands Polismyndighet i utvecklingsprojekt för barn och ungas hälsa och välmående.

Projektet har som syfte att identifiera strukturella hinder

implementera långsiktiga löningar och en målinriktad samverkan mellan barnomsorg, skola, utbildning och socialvård, hälso- och sjukvård och aktörer inom tredje sektorn.

Puh, det blir många aktörer det, med tanke på att det finns 16 kommuner…  men trots detta saknar en mycket viktig del i arbetet.

 

Polisen har under många år äskat om medel för att återupprätta ungdomspoliserna, två tjänster och återskapa relationsbyggandet på fältet i ett preventivt syfte.  Tyvärr nekades polisen detta och även i förra budgetprocessen röstades Socialdemokraternas budgetmotion om resurser till polisen för förebyggande arbete med ungdomar ner.

Nå vi fortsätter arbeta för det vi tror på trots att man från LR inrättat många tjänster och en valrörelse om mer pengar till polisen – har man igen svikit ungdomspolisen.    Utvecklingsprojektet för barn och ungas hälsa och välmående och hälsa i skolan handlar inte bara om ungas välmående det handlar också sexuellt våld, våld i nära relationer som faller under strafflagen.

Och det är allvarliga övergrepp som krävs åtgärder på rätt nivå. Polisens roll i projektet är också av stor vikt också med tanke på att man kommer i kontakt med förövare.

 

Talman när jag ändå är inne på rätt nivå, många ungdomar i Yrkesgymnasiet är i behov av särskilt stöd. Distansstudier, åtgärdsprogram, inlärningssvårigheter och andra modersmål än svenska är några orsaker. Vi Socialdemokrater anser att det är viktigt att det finns tillräckliga resurser så att de studerande kan uppnå goda resultat både i de teoretiska och praktiska ämnena.

 

Vi anser också att en gymnasieutbildning skall vara för alla. Utbildning är nyckeln till ett stabilt. Bärkraftigt och välmående samhälle. Med god utbildning kan också de barn och ungdomar som kommer från mindre bemedlade familjer få samma möjligheter med en god utbildning ges också alla studerande stöd på rätt nivå.

Den utvidgade läroplikten i Finland utgör en helhet som garanterar en jämlikhet, avgiftsfritt gymnasium och garanterade stöd för de ungdomar som är i behov av dessa. Här ligger Åland efter i utvecklingen, vi behöver inte kopiera rakt av men det finns många goda delar bland annat med stödåtgärderna och avgiftsfri utbildning, och Socialdemokraterna har lyft frågan många, många gånger.

Det skall bli intressant att höra hur långt man kommit på Åland med den enligt oss dyrare, krångligare och mer tidskrävande varianten man från Landskapsregeringen avser starta upp på Åland. Bara det att man nu från landskapsregeringen har kostnadskompenserat Ålands Lyceum men inte resten av gymnasiets linjer är väldigt olyckligt.

De praktiska linjernas status behövs höjas, arbetaryrkena behöver fortbildning i en föränderlig värd. Hantverkare behövs i hela samhällsbyggandet. Det är dessa arbetarlinjer som håller igång samhället, serverar, producerar, vårdar, stylar, transporterar och bygger grunden för samhället, kort och gott… I och med att samhället förändras, teknologi, automatisering och helt nya kompetenser kommer in i arbetslivet, är det helt nödvändigt att erbjuda rätt insatser på rätt nivå också för alla dem yrkesverksamma arbetstagare vars arbeten blir mindre och mindre relevanta.

När jag ändå talar om utbildning för Alla.

Ålands Folkhögskola föreslås i budgeten att utredas att bli en del av Ålands gymnasium. Det finns säkert goda synergieffekter i ett sånt förslag men utredningen måste göras med hänsyn till och med beaktande av Ålands Folkhögskola som Ålands säte för den fria bildningen och det livslånga lärandet.

Till sist, konkretisera stödet för personer i behov av specialpedagogiska insatser. Ålands Socialdemokrater har drivit på frågan politiskt under många mandatperioder, det finns en utredning från 2006 som kan ligga till grund.

 

Frågan drivs inte bara politiskt,  påtryckningar och upprop från intresseorganisationer och arbetsfältet frekvent förekommer så finns ännu få konkreta insatser.

Stödet för ungdomar inom Ålands gymnasium och vuxna i behov av insatser är otillräckligt i dagsläget. I grundskolan varierar stödet i olika grad, vilken form av stöd du får, om din kommun har råd med och prioriterar studio och studiotimmar varierar enormt mellan kommunerna och skolorna. Det skall inte vara skillnad på var du bor på Åland eller om du studerar på landskaps- eller kommunal nivå för att du skall ha tillgång till stödinsatser på rätt nivå, utbildningen måste tillgänglighets anpassas.

 

Alla kommuner och skolor kan inte ha egna experter. Här krävs konkretiserade åtgärder och det är det vi efterlyser.  Tillexempel ett resurscentrum vars expertis kommer alla åländska utbildningsinstanser till godo. Ett resurscenter kan observera, handleda och fortbilda inom områden som intellektuella funktionsnedsättningar, rörelsehinder, tal- och språkstörning, läs och skrivsvårigheter, hörsel och synnedsättningar, och ha ett särskilt fokus på barns socioemotionella förmågor och språkstöd inom integrationen.

 

För många familjer med barn och unga med särskilda stödinsatser var stödet under pandemin väldigt varierande. Många barn som annars hade timmar i studio på grund av tillexempel diagnoser blev helt utan det lärarledda stödet under den första perioden –  och sporadiskt och väldigt ojämlikt stöd under den andra perioden. Man känner till att flickor – om de diagnostiseras alls får sina diagnoser alldeles för sent och får inte del av de insatser som finns i skolorna, flickornas svårigheter måste dessutom vara mycket omfattande för att få stöd eller ens upptäckas. Hur många barn och unga som runt om på Åland har olovlig skolfrånvaro kopplat till diagnoser och problematik verkar vara svårt att få ett helhetsgrepp om. Här borde finnas en statistik och en  könsbaserad statistik.

Jag hoppas utskottet tar dessa frågor på allvar. Utbildning och också delaktighet i samhälle är nyckeln till ett stabilt, bärkraftigt och välmående samhälle. Budgetdebatter är så mycket mera än tunnlar, det borde vara lika mycket fokus på inkludering, jämlikhet och jämställdhet. Jag får bara tre repliker, det visar på vad regeringen prioriterar….

Nina Fellmans anförande 16.11.22 om regeringens förslag till budget 2023.

Talman

Under många år nu har de försök som gjorts att stärka kommunstrukturen, vilket är vad det faktiskt handlar om, misslyckats. Förra mandatperiodens reformlag är borta, och den icke-politik som bedrivits av sittande regering har lett till det förväntade – ingenting. Som en bisats bara; den förra reformen misslyckades inte för att vi inte pratade med oppositionen, utan för att oppositionen med centern i spetsen spelade på en rädsla för förändring för att vinna ett val. Oppositionen inbjöds från dag 1 att vara med och påverka, men valde bort den möjligheten

Om vi nu får en kriskommunslagstiftning leder den, om den tillämpas, till att ett flertal kommuner involveras i en tvingade process som också kommer att skapa motstånd och som riskerar bli mycket dyra. Som konstaterades i processen kring Kumlinge, Föglö och Sottunga är det ingen idé att sammanslå kommuner som redan är svaga. Det blir inte en starkare helhet.

Det krävs alltså en vilja och ett mål och mod att också driva en process. Hur kunde den se ut?

En första reflektion är att den kommunstrukturlag vi nu jobbar med, även om den i sig är bra, är för byråkratiskt tungrodd och för illa anpassad för våra mikrokommuner för att fungera. I klartext: Det förutsätts processer som de minsta kommunerna inte längre har resurser till. Kanske kunde en del lösningen alltså vara en ny lagstiftning med en enklare men mer inkluderande process.

Vi tror också att den tid är förbi när skärgårdens kommuner har något att vinna på en gemensam skärgårdskommun eller ens ett samgående med en eller flera faståländska kommuner. Vi behöver börja titta på möjligheten till asymmetriska kommuner där vissa funktioner sköts centralt medan andra genom avtal överförs till en starkare kommun. Kanske Mariehamn.

På fasta Åland kan vi konstatera att det finns två helheter – staden och landsbygden. Centralorten Mariehamn-Jomala växer på bekostnad av resten av fasta Åland, särskilt i brist på en stark centralort utanför Mariehamn. Det finns en skillnad i identitet beroende på om man identifierar sig som landsbygd eller stad. Kanske finns där något att bygga vidare på?

Varför är det viktigt att komma vidare? En orsak är ekonomin. I all oändlighet klarar det offentliga inte av att finansiera strukturer som kräver mer och mer pengar.

Mer akut börjar det faktiskt bli med den demokratiska utarmningen i kommunerna. Allt fler kommuner börjar få stora problem med att hitta människor som ställer upp. Det är tungt, ansvarsfullt och illa betalt att ta ansvaret. Akut är det också för klimat- och miljöarbetet. En hel rad viktiga gemensamma ansvar bromsas upp en svag struktur. Man måste alltså, för alla som vill åstadkomma konkreta förändringar, skita ner sina höga mål med en jättesvår och sårig fråga och hitta en väg framåt.

Låt mig dock understryka en sak. De åländska kommunerna gör ett fantastiskt jobb utifrån sina förutsättningar. Den kraften och det engagemanget borde kanaliseras i utveckling, inte i att hålla näsan ovanför vattenytan.

 

När det gäller fördelningen av Paf-medel vill vi poängtera det som tidigare sagts. Hur Paf-medel används måste regleras i lag. Denna fråga har diskuterats många gånger, i flera kommittéer och referensgrupper. Det har sagts i finans- och näringsutskottets betänkande. Då kan man inte komma med en budget där man utlovar ytterligare en utredning. Gör jobbet i stället.

När det gäller digitaliseringen är vi lite bekymrade. Landskapsregeringen föreslår en rad nya tjänster som främst förefaller handla om att bygga egna nya system bland annat för ärendehantering. Samtidigt har man inte sagt vad man vill göra med ÅDA, och inte heller hur den digitala transformering ska gå till som gör att man börjar jobba digitalt i stället för att att översätta pappersjobb till datorer. Vi vill se färdriktningen innan det anställs en massa nya människor

Inkomstgränsen för studiestöd har redan debatterats. Vi vill inte se en slopad inkomstgräns, för den har inte lett till det önskade resultatet, snarare tvärtom. Däremot är vi beredda att diskutera en mer rimlig höjning av inkomstgränsen.

 

Vår syn på barnomsorgsavgift och barnbidrag har redan presenterats i gruppanförandet. Kom ihåg, bästa kolleger och lyssnare – vi vill utveckla det som är viktigt till exempel för barnfamiljerna, inte bara prata om pengar. Vad skulle det betyda med ändrade inkomstgränser och i högre grad kostnadsfri småbarnspedagogik? Skulle det gynna vårt samhälle och våra barnfamiljer? Varför är det alltid för mycket och för dyrt det som föreslås för att underlätta vanliga människors liv?

Vi vill också i en motion påminna om att tandvården fortfarande för oss är en prioriterad fråga. Det är fortfarande ett mysterium varför tandhälsa skulle vara en separat del av hälsa. All evidens pekar i motsatt riktning. Därför vill vi se ett nytt tandvårdsprogram som sätter siktet på nya förbättringar när de som togs fram under den förra mandatperioden. God tandhälsa för fler vore en god investering, både ekonomiskt och mänskligt.

Slutligen några ord om en för mig viktig fråga, nämligen jämställdheten.

Vi kan på fler områden se att jämställdhetsutvecklingen stampar på stället eller backar. Vi ser, också i den här salen, krafter som motarbetar eller inte anser att arbete för jämställdhet behövs, och att man ifrågasätter det som varit grunden för det, nämligen att en jämlik representation av kvinnor och män i alla sammanhang är viktig och riktig.

Låt mig därför säga: Det är egalt, faktiskt, om det är biologi eller erfarenhet, arv eller miljö som gör att kvinnor och män har olika erfarenheter. Det är ett faktum att vi har det. Dessa olika synpunkter och erfarenheter är viktiga och behövs, och vi kan inte sluta jobba för det. Vid Reykjavik global forum som jag hade möjlighet att delta i förra veckan presenterades en massa siffror, från FN en utredning som visar att länder med kvinnliga ledare hade en lägre dödlighet i covid 19, vid ett ekonomiseminarium att mindre än 2 % av investeringspengar globalt går till kvinnliga entreprenörer trots att, enligt samma statistik riskerna är mindre och vinsterna högre med kvinnliga företagare. Det är bara några exempel.

Låt oss gå framåt, tillsammans för ett mer jämställt och därmed rikare och bättre samhälle

Tack talman

Camillas gruppanförande 15.11.22 i debatten om regeringens förslag till Ålands budget 2023.

Vår samtid kräver breda överenskommelser, långsiktig politik och ett varmt och modigt ledarskap

 

Talman!

Oron i världen påverkar också den åländska vardagen. Klimat hotet, kriget i Ukraina och Rysslands hybridkrig, Nato-medlemskap, energikris, allt sätter sina spår också i vårt samhälle.

Från att ha levt i en värld där murar rivits och demokratisering ägt rum, är det sedan den 24 februari 2022 en annan världsordning och en annan säkerhetspolitisk omgivning vi har att hantera.

Under Nordiska rådets session i Helsingfors såg man ett tydligt närmande mellan de nordiska länderna, länder som sluter sig starkare samman i en tid av yttre hot.

Det nordiska varumärket, den nordiska välfärdsmodellen är respekterad och framgångsrik. Den bygger på gemensam värdegrund som jämlikhet, yttrandefrihet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati, rättssäkerhet. Vi har stabila ekonomier som resolut tar tag i frågor om klimatomställning, minskar det fossila beroende, ökar inhemsk energiproduktion och stärker sin välfärd, reseliens och säkerhet.

Också på Åland är värderingar en viktig utgångspunkt när vi lägger ut kursen för vilket samhälle vi vill skapa. Kvartalspolitikens tid är förbi, vår samtid kräver – mer än någonsin – långsiktighet, samsyn kring de stora utmaningarna, ledarskap som med värme och auktoritet vågar och kan leda ett inkluderande samhälle mot framtiden.

Grundfunktioner som vi hittills tagit för givet som energi och vattenförsörjning kan man inte mer ta för givna. Det är frågor som vi medvetet och långsiktigt måste sörja för, Åland måste se om sitt hus när det gäller avgörande samhällsavgörande infrastruktur. Här finns mycket jobb att göra!

Fru talman!

Energiförsörjning, vatten och avlopp, trafik och kommunikationer, klimatanpassningar i byggandet och planering – allt detta måste upp på agendan mer strategiskt och mer framåtlutat.

Vi kan inte längre ignorera arbetet med fysisk planläggning om vi ska lyckas uppnå hållbarhet och agendans mål. Vi måste också ha aktörer som kommuner, myndigheter och företag som är starka nog att jobba med dessa frågor.

Tre år har nu gått och när det gäller de åländska kommunkartan har tiden stått stilla. Vi kan konstatera att har ledarskap och vision om framtiden helt och hållet uteblivit.

Ibland undrar jag om vi alls delar samma värdegrund? Är det inte viktigt att alla ålänningar lever på lika villkor och med rätt till god service, i alla delar av vårt landskap, landsbygd och skärgård? Kommuner i förtvivlad ekonomisk situation kan inte ge sina medborgare likvärdiga möjligheter, de kämpar hårt med att upprätthålla sina lagstadgade grundfunktioner, medan andra har det bättre. Det här skapar ojämlik vardag för ålänningarna, som är orättvist och olyckligt.

Regeringen Thörnroos har varken haft vilja eller förmåga att leda framåt i denna viktiga fråga för ett jämlikt och livskraftigt Åland.

Fru talman!

Åland har tyvärr också, mot bakgrund av bland annat regeringen Sanna Marins omfattande reformagenda, hamnat rejält på efterkälken inom flera områden. Oförmågan eller oviljan att ta tag i de svåra strukturella frågorna har lett Åland in en återvändsgränd.

Fråga efter fråga läggs i utredningar som följs upp av fler utredningar. Tiden går och vi står snart inför ett val igen. Det blir uppenbart att regeringen Thörnroos inte vetat vart man är på väg eller hur man vill använda sin tid vid makten.

Utredningar ska man göra om man uppriktigt söker ny kunskap och lösningar på ett problem. Men om man använder sig av instrumentet som en metod för att begrava frågor, låta tiden gå i syfte att undvika att fatta obekväma beslut så slösar man pengar, tid och tjänstemannakraft. Den här metoden har man fått hålla på med i åratal och vi måste börja säga stopp!! Det handlar om ålänningarnas skattepengar, inte om någons partikassa. Men efter lång tid vid makten så kanske man börja betrakta det som samma sak. Vi måste börja säga som det är:

  • Kommunfrågan står stilla p.g.a. centerns egna maktsfärer kommunalt…
  • Skärgårdstrafiken kommer man ingen vart med då norra och södra skärgårdens intressen står emot varandra. Vi måste höja blicken. Många miljoner har redan lagts på oändliga utredningar, miljökonsekvensbedömningar, kortruttsplaner och det har lett endast till ett tickande skadestånd för olagligt hävandet av avtal som ökar varje dag. Nu vill man sätta ner ännu mer tid, tjänstemannatimmar och pengar på att fortsätta projektet med en tunnel till Föglö. Jag blir uppriktigt förtvivlad över detta enorma slöseri med pengar och kraft. Och man inte reformerar blir allt bara dyrare och dyrare och det enda man kan göra är betala mer.

Det här sättet att jobba äventyrar inte bara ekonomin, det äventyrar också förtroendet för landskapet som samarbets- och avtalspart, OCH medborgarnas förtroende för de folkvaldas förmåga att utveckla Åland.

Fru talman!

Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att landskapets budget ses som ett redskap att skapa stabilitet och goda förutsättningar för företag och hushåll. Särskilt i svåra tider. Vi tycker därför det är bra att höja grundavdraget, genom den åtgärden visar regeringen förståelse för att många hushåll går mot en tuff ekonomisk vinter. Socialdemokraterna stöder det förslaget, MEN… vi är nog också förvånade över hur ojämn den här regeringen är beträffande den ekonomiska politiken.

Mandatperioden inleddes med högstämda mål om budget i balans och utredningar hur man skulle försämra omsorg och skola ute i kommunerna och inbesparingar i förvaltningen, till att nu nästan helt släppa rodret. Det förefaller lite märkligt vinglande.

Att regeringen Thörnroos, den mest borgerliga regering Åland kan ha, kommer med stora underskott och saftig utökning av den offentliga sektorn. Som väljare skulle jag nog bli ganska förvirrad.

Arbetsbördan växer för nästa regering.

Fru talman, jag vill ändå i detta gruppanförande nämna den svåra insikten i att 2022 blev det år då det blev klart att Åland inte heller den här mandatperioden, trots vårt 100 årsfirande, får en ny självstyrelselag.

Vi står inför ett misslyckande och nästa möjlighet är först 2028. Det är en historisk bravad att till och med få en Ålandsminister att lämna sin post för att förhandlingarna med Åland är så omöjliga att genomföra. Även här är vi i en återvändsgränd. Bördan av arbete växer för nästa regering.

Socialdemokraterna har i sina 23 finansmotioner lagt fram förslag som ger nya alternativ för hur vi kans organisera oss bättre, för att möjliggöra ökat samarbete, effektivare beslutsfattande och mera långsiktighet inom utbildning, sjötrafik, klimat och miljö. Vi hävdar också principen att Åland och ålänningarna bör eftersträva minst samma förmåner som i riket. Flera av de åtgärder som rikets regering gått in för att stärka hushållens ekonomi p.g.a. höga energipriser gäller också ålänningarna. De som inte gäller här, anser vi att regeringen ska besluta om extra barnbidrag och sänkta dagisavgifter.

Jag är övertygad om att självstyrelsens värde i ålänningarnas ögon måste vara att vårt samhälle är minst lika bra som i riket, och helst bättre. Självstyrelsens värde devalveras om ålänningarna ska acceptera sämre välfärd, lägre förmåner eller sämre rättssäkerhet.

Sparsamhet och reformer

Ålands socialdemokrater har till budget 2023 lämnat in 23 ändringsförslag.

 

Flera av dem handlar om att sänka kostnader, bland annat genom att stryka anslaget för provborrningar för Föglö-tunneln och att stryka nya IT-tjänster tills man har en vägkarta för framtiden och ett beslut om vad som ska ske med ÅDA. Vi vill att den slopade inkomstgränsen för studiestöd justeras till en annan nivå i stället.

Ännu viktigare är det för oss att budgeten siktar på framtiden och reformer som kan utveckla landskapet och hålla framtida kostnadsökningar på en kontrollerad nivå. Där har vi förslag bland annat vad gäller kommunerna, Högskolan på Åland, gymnasieutbildningen, att bolagisera skärgårdstrafiken.

Vi vill också satsa på att utveckla verksamhet och säkra rättigheter för ekonomiskt utsatta familjer, för barn och unga med funktionsvariationer och andra i samhället som behöver stöd för att komma till en jämlik start i livet.

Vi föreslår bland annat ett resurscenter för barn med NPF-variationer, ett stöd för elever i yrkesgymnasiet som hamnat på efterkälken på grund av pandemin och ett extra barnbidrag.

Åland är ett rikt samhälle med en stark ekonomi. Vi har råd att satsa för att få med alla i samhällsbygget, men inte att slösa bort skattemedel på tomma löften utan realism. Åland är inte färdigt. Det behövs reformer och mod att fatta också tuffa beslut.

Reykjavik Global forum 2022

Hälsningar från Reykjavik och Reykjavik Global Forum Women leaders. Ålands lagting representeras av Nina Fellman och Jessy Eckerman.

Det ambitiösa programmet för dagarna kan man hitta på www.reykjavikforum.global

 

 

 

Närmare 500 kvinnor från hela världen deltar, och diskuterar, nätverkar och utbyter erfarenheter kring kriget i Ukraina, problemen med FN-systemet, representation för unga kvinnor, hur kvinnliga företagare kan få kapital att utveckla sina företag – och mycket mer.

-En sak jag funderat mycket på och som också diskuteras här är den backlash för jämställdhet som vi ser just nu. Den hänger ihop i ett kluster med antidemokratiska rörelser, anti-HBTQIA-rättigheter, förnekande av klimatkrisen och också kontrollen över den globala ekonomin av flera av världens rikaste företag inom fossilindustrin. Det är inte en konspirationsteori, det är kontrollerbara fakta. Det är något vi måste ta på allvar, säger Nina Fellman.

-Det jag tar med mig härifrån är nätverket man skapar när man deltar i internationella forum. Kvinnor världen över, varifrån vi än kommer möter samma utmaningar och känner igen sig i olika sammanhang som diskuteras trots att vi alla kommer från olika sammanhang och professioner. Ett exempel är att av finansieringen från riskkapital till affärsutveckling och företag kommer endast 1,1%  kvinnliga företagare tillgodo. I Europa. Det är oacceptabelt, säger Jessy Eckerman.

FSD:s kongress 22-23 oktober 2022

Ålands Socialdemokrater närvarade vid Finland Svenska Socialdemokraters 109:e kongress 22-23.10 2022 i Åbo.  Lagtingsledamot Jessy Eckerman höll ett hälsningstal och tackade SDP för de reformer och stödpaket som också gynnar ålänningarna. 

Eckerman redogjorde också kort för det politiska läget på Åland. De senaste åren har vi upplevt flera historiska kriser som påverkat hela samhället och det är inte över ännu säger Eckerman.

Vardagen borde inte vara en kamp för någon i välfärdsstaten. De stigande kostnaderna orsakar stor oro för många finländare liksom för oss ålänningar. 

Särskilt de högre kostnaderna för mat, energi och bränsle har försvårat vardagen för många hushåll. De som bor på glesbygden, familjer, ensamförsörjare och fastighetsägare med eluppvärmda hus drabbas särskilt hårt. Som exempel har SDP regeringen höjt pensionerna, studiestödet samt sänkt dagvårdsavgifterna. Ytterligare vill partiet höja de lägsta pensionerna och höja studiestödet. Sänka dagvårdsavgifterna, förbättra avdraget för arbetsresor. Man vill öka stödet för anskaffning av ett fordon med låga utsläpp och förbättra befintliga konverteringsstöd. Dessutom vill man 

utveckla hushållsavdraget så att fler kan uppdatera sina uppvärmningssystem till mer energieffektiva lösningar. Minska beroendet av olja och gas från Ryssland genom en rättvis grön omställning och trygga tillgången på förmånliga hyresbostäder. Här finns många av de frågor som också vi i Ålands Socialdemokrater prioriterar inför kommande val i både landskapet och kommunerna. Självstyrelselagen skall inte innebära att en ålänning har sämre förmåner än en person bosatt i riket och på många plan halkar Åland efter rejält menar Eckerman. 

SDP är Finlands största tvåspråkiga parti och är beredda som stadsministerparti att fortsätta garantera svenskans ställning och som nationalspråk, att trygga offentlig service på svenska och verka för bättre attityder vid inlärning av de två nationalspråken.  Att ro iland en självstyrelselag och ett nära samarbete med Åland är också en prioriterad fråga för partiet säger Eckerman.  

På kongressen deltog också Arsim Zekaj, Martin Nilsson och Ålands socialdemokraters partisekreterare Fia Hellsten. Zekaj konstaterar att det är både roligt och lärorikt att se hur man driven en kongress inom FSD. Samhörigheten med partiet i riket är viktigt för Nilsson som uppskattar möten med nya och gamla bekanta. Hellsten är inspirerad inför sitt kommande arbete som partisekreterare i den kommande valrörelsen och tycker det är kul med nya funderingar på viktiga frågor.  Förutom framtidsfrågorna och antog FSD valprogram inför riksdagsvalet förde FSD fram kandidater till riksdagsvalet i april.

Misslyckad revision en stor besvikelse 

Det bidde bara en teknisk justering av hela den stora och viktiga självstyrelselagsrevisionen. Om ens det. Lantrådet Veronica Thörnroos säger i media (10.10.2022) att hon varken är besviken eller förvånad. Efter 10 års arbete är alltså resultatet, i bästa fall, endast en teknisk justering som är direkt påverkad av att SOTE-reformen träder i kraft 1.1.2023.

 

Att regeringen Thörnroos är inte är besviken är konstigt. Jag är oerhört besviken. Något bra borde ha kommit ut under denna mandatperiod. Den politiska jordmånen i Helsingfors kunde inte ha varit bättre med den regeringskonstellation som ännu sitter. Svenska folkpartiet har haft Ålandsministerposten. Det borde ha lyckats bättre.

 

Här på hemmaplan beskrivs problemen i termer av ovilja hos de finländska företrädarna, omöjliga tjänstemän på justitieministeriet och att Åland körs över i alla sammanhang. Man börjar undra om det verkligen kan vara bara den ena partens fel när två träter. Har landskapsregeringen gjort allt rätt, kan man stillsamt undra.

 

Den samtalston och det klimat som landskapsregeringens högsta företrädare skapat både i korridorerna och i media gentemot riket är inte vacker. Skulle jag som företrädare för rikssidan bara hört en bråkdel skulle jag inte ha lust att vara särskilt hjälpsam gentemot Åland. Kanske det efter detta misslyckande med självstyrelselagen också är dags att de åländska förhandlarna ser sig i spegeln. Finns det ingenting de hade kunnat göra bättre?

 

Det har aldrig varit enkelt att nå segrar i Helsingfors. Men det har gått.

När regeringen Sjögren med undertecknad som vice lantråd drev igenom den första delen av revisionen, dvs förnyelsen av det ekonomiska systemet, var det också en kamp. Men det lyckades. Vi fick dessutom upp klumpsumman till 0,47 efter många förhandlingar med ett hårdnackat finansministerium. Det krävdes otaliga resor, telefonsamtal och odling av förtroliga kontakter. Främst genom finansminister Mats Perämaas (Lib) kontakter med Petteri Orpo (Saml) och (s) kontakter med Antti Rinne (sdp). Några dagar före valet 2019 besökte han Åland och lovade oss att ro i land paketet och han höll sitt löfte. Det nya ekonomiska systemet verkar nu fungera väl och levererar Åland mer pengar än tidigare. Samtidigt löste reformen rikets utmaningar med Åland i relation till Sote-reformen.

 

Den ekonomiska delen kan betraktas som del 1 i totalreformen. Moderniseringen av självstyrelselagen till de delar båda parter är eniga borde ha varit del 2. Den skulle nu ha legat på riksdagens bord. De frågor det råder oklarhet och oenighet om kunde förts till del 3 genom en sakkunnig arbetsgrupp. Denna modell har jag förespråkat nu i flera år. Tillvägagångssättet har också vunnit stöd hos andra partier.

 

Justitieminister Anna Maja Henriksson, SFP lämnade uppgivet uppdraget som Ålandsminister. Nästa minister, Thomas Blomqvist, kan inte trolla när tiden har gått så här långt. Vem ska orka föra detta vidare?

 

Justitieministeriets tjänstemän har vid det här laget med säkerhet mardrömmar om hela frågan.  Kanske de åländska tjänstemännen likaså.

 

Att det efter 12 år blev så lite resultat är ett tungt konstaterande. Även vi på Åland måste göra en självrannsakan och en analys av misslyckandet till de delar det fallit på de åländska företrädarna.

 

Camilla Gunell (S)

Medlem i Självstyrelsepolitiska nämnden

Bild från pixabay.

Uttalande från ÅSD:s kongress 15 oktober 2022

Solidaritet med folken i Ukraina och Iran

 

Ålands socialdemokrater vill i samband med sin årskongress uttala sitt stöd för folket i Ukraina som utsätts för grymheterna i Putins anfallskrig. Detta krig är omänskligt och måste starkt fördömas.  De ansvariga måste stå till svars för sina brott mot det ukrainska folket. 

Ålands socialdemokrater vill också uttala sitt stöd för folkets, och speciellt kvinnornas kamp, i Iran och deras rätt till liv och frihet. Finland och länderna i världen måste visa handlingskraft och ta ställning mot den iranska regimens orättfärdiga styre. 

Ålands socialdemokrater anser att internationell solidaritet mellan folk och länder, bekämpandet av fattigdom, mänskliga rättigheter, fred, säkerhet och social trygghet är viktiga värden att fortsätta arbeta för. I en värld som i allt högre grad hotas av klimatförändringarnas effekter prövas denna solidaritet. Vi har bara en planet och på den ska vi alla kunna leva i fred. 

 

 

Ålands socialdemokraters uttalande från

kongressen i Mariehamn den 15.10 2022