Sök
Stäng denna sökruta.

Lagtinget

Insändare: Rösta på en kvinna

av

Rösta på en kvinna!

 

Idag finns 7 kvinnor och 23 män i lagtinget. Varför, då det borde vara hälften, hälften med tanke på hur befolkningen ser ut?

 

Är kvinnor sämre på att ta beslut? Nej. Forskning visar att i samhällen där kvinnor sitter vid makten tas fler beslut som gynnar alla människor, och fler beslut som gynnar hållbar utveckling. Kanske har du i din position som kvinna, det andra könet, det som inte är norm, större förmåga att se till fler befolkningsgrupper än din egen? Du tvingas ständigt ut ur din vardagsbubbla när samhället inte är till fullo anpassat efter dig, och du är på det sättet van att förhålla dig till andra i alla beslut du tar: detta förhållningssätt följer högst antagligen med in i politiken också om du närmar dig den.

 

Är politiken inte gjord för kvinnor? Till stora delar kanske inte. Sena möten på kvällstid och hård jargong kanske inte är jättelockande för den del av befolkningen som fortfarande tar störst ansvar hemma och till större del också ansvarar för uppfostran av barn. Den naturliga följdfrågan här blir: Vem är politiken gjord för egentligen? Finns det något vi kan förändra här?

 

Nog måste vi väl kunna visa upp Åland som ett jämställt samhälle 2023? Åtminstone måste vi kunna få in fler kvinnor till lagtinget, låt oss börja så. Det finns kvinnliga kandidater inom alla seriösa partier. Nu om inte förr är det dags att få till stånd ett jämställt lagting. Är du kvinna? Rösta på en kvinna, hon representerar dig bäst på många sätt! Är du man? Rösta på en kvinna du med, det är faktiskt möjligt att hon representerar dig bäst också! Och om inte annat kan det ju vara fint med lite ommöblering i det politiska etablissemanget.

 

Jessica Sundberg (S)

 

Insändare: Femton miljoner i havet 

av

När landskapsregeringen i början av denna mandatperiod sa upp avtalet om elhybridfärjan med konsortiet Ansgar/Finnferries hävdades att kostnaden skulle bli marginell. Man avvisade ett förlikningsbud på 8 miljoner utan vidare diskussioner.

Tingsrätten dömde landskapsregeringen till ett skadestånd på 10,5 miljoner euro, plus räntor, om man skulle överklaga. Det gjorde landskapsregeringen, efter att man begärt en förlängd besvärstid som kostade skattebetalarna dryga 60 000 euro. Motiveringen var att det var mitt i semestrarna.

Efter stigande räntor kostar detta skattebetalarna 3 000 euro om dagen.

Enligt tidningen Nya Ålands granskning meddelar Åbo hovrätt att rättegången skjutits fram med en månad på grund av stundande val.

Ansgar bekräftar att alla de datum hovrätten föreslog hade passat.

I en frågestund i lagtinget på onsdag kunde vice lantrådet Harry Jansson, i frånvaro av lantrådet Veronica Thörnroos, inte ge ett klart svar på exakt hur det gått till, men bekräftade att valet spelade en roll i beslutet av datum, och att det var lantrådet som hanterat frågan.

Ändå svarare lantrådet i en intervju: ”Det sista förslaget kom från hovrätten, det är ingenting som vi lagt något förslag om, inte som jag varit inblandad i.”

Detta handlande kostar de åländska skattebetalarna drygt 96 000 euro i löpande räntor.

Någon annan slutsats kan man inte dra än att den centerstyrda regeringen är villig att låta ålänningarna betala 3 000 euro om dagen för att få lugn och ro under valkampanjen. Lantrådet är svaret skyldig.

Nästa mandatperiod blir utmanande både vad gäller ekonomin och hur man ska reda upp den röra som är vår skärgårdstrafik.

Rimligen borde Åländsk center och Obunden samling kunna förklara hur vi ska betala denna miljonkostnad som ålänningarna nu får pytsa upp för absolut ingenting. Centerns valkampanj blir dyr för skattebetalarna.

Nina Fellman (S)

Insändare: Vem är din representant i lagtinget?

av

Vem är din representant i lagtinget? 

 

Tittar vi på lagtinget idag så ser det ut som att Åland är homogent vitt, till absolut största delen består av män i en viss ålder, och med en viss inkomst. Är våra folkvalda politiker idag verkligen en representation av det åländska samhället? Kan ledamöterna idag fatta beslut som är bäst för samhället som helhet? Jag tycker det är en fråga relevant att ställa. 

 

Att vara politiker är inte ett jobb som alla andra, det är ett förtroendeuppdrag. Du blir inröstad av folk som tror att du kan föra deras talan, och sitter sen i fyra år och ska försöka göra detta, och förhoppningsvis försöker du efter bästa förmåga. Men blir allas röster idag faktiskt hörda i vårt politiska system? Är politiken utformad så att alla kan delta? 

 

Tilliten i det åländska samhället är överlag ok, men tilltron till att engagera sig politiskt sjunker visar undersökningar. Vem ska man då rösta på när det börjar bli val? 

 

Jag ställer upp i valet för att jag vill förändra representationen som den ser ut nu. Jag ställer upp som kvinna, småbarnsförälder, anställd inom tredje sektorn, som någon som tror på ett inkluderande samhälle. Som någon som tror på att ett samhälles framgång mäts i hur väl man tar hand om dem som har det sämst, och där man också i framgången väger in hur naturen och människorna mår som helhet. Jag tycker absolut att vi behöver bredda representationen inom politiken för att få in flera perspektiv på samhällsutveckling.

 

Jessica Sundberg (S) 

Bildtolkning: Insändarskribenten Jessica Sundberg framför Ålands lagtingsbyggnad

Debatt tilläggsbudgeten: Kött, mjölk och diesel

av

Kött, mjölk och diesel

Årets andra tilläggsbudget är en presentkorg till centerväljarna. Mera pengar till kommunerna, mera pengar till kött- och mjölkproduktion, statliga pengar till det övriga jordbruket, och en fullmakt på 60 miljoner för att fortsätta med business as usual i skärgårdstrafiken, utan att behöva fatta beslut varken om broar eller tunnlar.

Hållbart initiativ får utdelning i lite nålpengar för att utveckla havsbaserad vindkraft och stöda solpaneler – en bidragsform som kanske inte längre är strikt nödvändig när marknaden och de höga bränslepriserna gör att intresset för solpaneler ändå är högt. Uppenbart är det inget problem för HI varken med att permanenta nuvarande trafik till 2029, eller att stöda den kött- och mjölkproduktion man hävdar är en av de värsta utsläppskällorna på Åland.

Obunden samling lutar sig mot att kommunerna fått löfte om mer pengar i nästa tilläggsbudget, och att man då levererat sitt vallöfte.

Moderaterna hänger kvar i regeringen genom den tunna kompromissen att kommunpengarna utdelas först efter att två arbetsgrupper funderat ett par månader på saken, och tycks gå med på en upphandling för 60 miljoner utan att en enda reform av trafiksystemet genomförts.

Socialdemokraterna har lämnat in fem budgetmotioner:

-ett nej till fullmakten på 60 miljoner innan en helhetsplan för skärgårdstrafiken gjorts upp, och man vet var och vad som ska byggas och köpas in.

-ett nej till mera pengar till kommunerna innan det finns en lösning för kommunstrukturen och balansen mellan landskapet, landskapets myndigheter och kommunsektorn. Att bara använda skattemedel för att man lovat det i en valkampanj duger inte som motiv.

-en precisering av stödet för energiomställning, där vi poängterar att också dessa stödåtgärder bör ingå i en helhet där man försäkrar sig om att solpaneler faktiskt kan installeras av alla som vill och där man tar hänsyn till och utvecklar möjligheterna att för elbolagen att ta emot överskottet från alla mikroproducenter.

-en uppmaning till landskapsregeringen att i kommande tilläggsbudget inkludera också vanliga ålänningar i stödåtgärderna, inte bara jordbruket. Särskilt medborgare med låga inkomster drabbas hårt av de stigande priserna på mat, energi och bränsle, men till dem riktas inga lättnader.

-en uppmaning till landskapsregeringen att intensifiera och prioritera arbetet med jordbrukssektorns klimatomställning

-löftet om att begagnade färjan Fedjefjord ska kosta 4 miljoner, inklusive anpassningar ska hålla. Vi säger nej till ytterligare skattemedel till köpet.

Nina Fellman (S)

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

Vi lyfter klimat- och utbildningsfrågor i lagtinget

av

Socialdemokraterna har lämnat in två skriftliga frågor till regeringen, den första handlar om klimatkompensering för regeringens och lagtingets resor den andra handlar om det akuta behovet av närvårdare på Åland.

  1. FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport manar till snabb och konkret handling för att få ner koldioxidutsläppen och stoppa den globala uppvärmningen. En enkel åtgärd som Ålands landskapsregering kunde vidta är att klimatkompensera alla arbetsresor, och att ha en klar policy för vilka resor som är nödvändiga och med vilka färdmedel man då reser.

 Avser landskapsregeringen införa ett system för att klimatkompensera tjänsteresor och hur långt har man i så fall kommit med arbetet?

        2. Behovet av närvårdare och utbildad personal inom äldreomsorgen är skriande stort i kommunerna och andra institutioner.1 I  samband med budgeten för 2022 aktualiserades en utbildning av närvårdare i samarbete med Oasen men nu står det klart att den utbildningen inte är ett komplement utan en ersättning för ordinarie vuxenutbildning med 16 studieplatser. Detta beslut förefaller underligt i relation till arbetsmarknadens behov och frågan är på vilka grunder bedömningen gjorts?

På vilka grunder har man bedömt arbetsmarknadens behov av utbildad vårdpersonal då man till hösten valt att inte inleda ordinarie vuxenutbildning för närvårdare i Ålands gymnasium?

Läs mera på www.lagtinget.ax

 

 Bild: Ivar Jansson Syntolkning: Lagtingsgruppen står samlade i Esplanaden.

Nödvändigt att utbilda fler närvårdare

av

Jag har till landskapsregeringen ställt en skriftlig fråga om vad som nu sker med höstens vuxenutbildning till närvårdare. Ålands gymnasium har under åren utbildat närvårdare med 16 platser för vuxna vid sidan av ungdomsutbildningens 20 platser. Detta är helt nödvändigt med tanke på rekryteringen av närvårdare och det stora behovet av utbildad personal som behövs, särskilt inom äldreomsorgen. De som väljer yrket som vuxna stannar i regel kvar på Åland och jobbar inom omsorgen medan flertalet unga söker sig till vidarestudier och därför inte genast finns tillgängliga på arbetsmarknaden.

I många kommuner söker man nu desperat personal till äldreomsorgen. Även inom vården, hemtjänsten och i privata omsorgsföretag behövs fler närvårdare. I och med coronakrisen finns ett ökat behov av omskolning och vården borde vara ett alternativ. Med detta som bakgrund vill jag gärna förstå varför landskapsregeringen och Ålands gymnasium väljer att inte inleda utbildningsprogrammet för vuxna till närvårdarexamen så som brukligt.

I stället lanseras en utbildning tillsammans med Oasen för att utbilda assistenter inom omsorg, en ny yrkeskatego, likri för Åland. Utbildningen till assistenter kan säkert vara ett bra alternativ som en ingång till yrket, men det är viktigt att den utbildningen inte ersätter den viktiga vuxenutbildningen till närvårdare. Detta första försök bör snarare ses som ett komplement snarare än en ersättning för vuxenstudierna.

Jag hoppas att behöriga ministrar kan belysa frågan och ge ett bra svar på hur man bedömer behovet av utbildade inom vården på kort och lång sikt och på vilka grunder man har bedömt att höstens utbildning inte skulle behövas.

 

Camilla Gunell (S)

 

Photo by Luis Melendez on Unsplash

Förlängd läroplikt – en missad chans

av
Photo: Jeswin Thomas, Unsplash

Bild: Jeswin Thomas, Unsplash.com

(Syntolkning: Två ungdomar som sitter försjunkna i studier i ett klassrum)

När höstterminen börjar får ettorna i gymnasierna i Finland en fin dator och alla läromedel utan kostnad.

På Åland får man betala mer än förr för samma sak. Det är resultatet av landskapsregeringens politik.

Från hösten 2021 införs i Finland förlängd läroplikt till 18 år. Syftet är att alla finländska ungdomar ska ha allra minst en gymnasieutbildning, att det ska finnas lagstöd och metoder för att hålla ungdomar på glid kvar i en utbildning som kan se ut på många olika sätt, och att göra utbildningen kostnadsfri för de studerande.

Som följd har kommunerna i Finland upphandlat datorer till sina studerande.

De har upphandlat digitala läromedel till förmånliga paketpriser. De förbereder en helhetsreform där stöd kan ges på flera nivåer, och där studievägarna kan se väldigt olika ut för dem som har det krångligt.

Detta kommer naturligtvis med en prislapp, men inte en astronomisk sådan, eftersom de flesta ungdomar redan går i gymnasieutbildning och skolan är avgiftsfri även där den inte är kostnadsfri. Ur socialdemokratiskt perspektiv är detta den största reformen i välfärden på mycket länge, och det är med besvikelse vi konstaterar att landskapsregeringen och utbildningsminister Annika Hambrudd (C) alldeles för snabbt och summariskt och utan ordentliga konsekvensanalyser avskrev reformen för åländsk del.

Det som händer på Åland inför skolstarten hösten 2021 är att landskapsregeringen famlar efter små plåsterlösningar för att täcka den obalans som uppstår när man på rikssidan utvecklar och vi inte gör det.

Ålands gymnasium hade till den senaste tilläggsbudgeten äskat om dryga 200 000 euro för att göra det nödvändigaste,

bland annat att centralt upphandla digitala läromedel och datorer. Eftersom regeringen föreslår bara 114 000 låter det sig inte göras. Dessutom håller inte tidtabellen, eftersom upphandlingarna redan borde varit gjorda för nästa läsår.

Ålands gymnasium står alltså inför en kaos-start på höstterminen. Man missar chansen att ta steget framåt i en viktig reform. Konsekvensen blir inledningsvis att det inte bara blir dyrare än i Finland att studera vid Ålands gymnasium, utan också att kostnaderna blir högre än tidigare för de studerande.

De många goda möjligheterna att hitta individuella lösningar för de ungdomar som behöver det reduceras till en ansats till ökade resurser för att hantera psykisk ohälsa. Det är bara en del av problemet.

Landskapsregeringen tänkte för snabbt och fel. Det vore hedrande om man nu tog frågan på ett djupare allvar och omvärderade sitt beslut.

Ge Åland förlängd läroplikt och alla de fördelar reformen ger, med anpassningar till det åländska samhället. Annars får vi en sämre, dyrare och mer byråkratisk gymnasieskola, och de

Det blir våra ungdomar som får betala priset.

Ålands Socialdemokraters lagtingsgrupp

Nina Fellman, Jessy Eckerman och Camilla Gunell

 

Nej till starksprit på läktare

av

På måndag den 26.4-21 kommer lagtinget att klubba en ny alkohollag för Åland, eller snarare sätta i kraft en finländsk alkohollag med några åländska förändringar.

I stort sett är det ok. Det är förtydliganden som är helt vettiga, där man dessutom valt att genom det åländska lagstiftningsutrymme ha strängare och tydligare regler och mer övervakning än i riket.

Det är också, vilket man inte ska sticka under stol med, en näringspolitiskt motiverad liberalisering av alkohollagstiftningen, så att man ska kunna servera starkare alkoholdrycker på flera platser. Socialpolitiken och alkoholpolitiken kommer i andra hand.

Vi socialdemokrater tycker att det är problematiskt av flera skäl. Dels för att man trots att det här är lagstiftning som i högsta grad berör barn inte gjort en barnkonsekvensbedömning. Och dels för att man genom lagändringen möjliggör servering av starka alkoholdrycker till exempel på läktare under fotbollsmatcher.

Därför har vi kommit med ett tillägg som lagtinget ska rösta om på måndag. Där föreslår vi att lagen visserligen antas, för att restaurangnäringen ska få vissa lättnader och möjligheter i en tuff tid, men också att regeringen återkommer 

-med en ändring som förbjuder starksprit på läktare under olika evenemang 

-med en barnkonsekvensbedömning och lagändringar utgående från den. 

Alla partier pratar om barnens bästa, och menar det säkert också. Därför borde det vara en självklarhet att rätta till dessa uppenbara brister och tydligt stå på barnens sida inte bara i ord utan också  i handling. 

Nina Fellman (S) 

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

 

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning