Vi måste spara på människor och miljö

I flera dagar har jag legat hemma i sjuksängen och lyssnat på årets budgetdebatt. Den har varit fylld av fina anföranden, kloka tankar, stort engagemang och heta känslor. Vad finns mer att tillägga? Ja, förutom några ord om kortrutten vill jag tala om klimatet och om att spara. Lite det som är motsatsen till tillväxt.

Något vi måste spara på är människor. Allt fler söker hjälp för psykisk ohälsa, både unga och äldre. Det räcker inte enbart med att öka läkaresurserna och screeningen. Vi måste gå till botten med varför människor blir sjuka av det samhälle vi lever i. Kanske vi måste stanna upp och inte bara vara konsumenter utan i högre grad producenter. Göra saker som vi mår bra av. Bry oss om varandra Bryta ensamheten hos äldre. Koppla loss från sociala media, åtminstone någon dag i veckan.

Vi måste också spara på naturen. Spara på vårt vatten och skydda det från nedsmutsning. Spara på våra skogar och vara rädda om våra jordar. Hotet mot den biologiska mångfalden är akut och allvarligt.

Det är verkligen befriande med #metoo, #visjungerut, #medvilkenrätt och #tystnadtagning. Precis på samma sätt som miljoner kvinnor behandlas respektlöst världen över upplever jag att vi har tappat respekten för naturen och den biologiska mångfalden som är grunden till att vi kan ha ett gott liv.

Det andra stora hotet är koldioxidutsläppen. De senaste tre åren har de globala utsläppen legat stilla men väntas öka med två procent i år. Orsaken är att ekonomin har tagit fart. Det är högkonjunktur i nästan hela världen och när ekonomin går bättre, ökar konsumtionen och därmed även koldioxidutsläppen. Det är en oskriven lag. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk tillväxt och energiförbrukning eftersom ekonomisk tillväxt enkelt förklarat betyder att vi ständigt producerar och konsumerar mer.

Häromdagen uttryckte över 15 000 vetenskapsmän sin stora oro över att det görs för lite för bekämpa klimathotet. Problemen ökar snabbare än man hinner åtgärda dem.

Vi måste agera nu. Satsningar görs för att göra minska Ålands koldioxidutsläpp. Vicelantråd Gunell nämnde en mängd konkreta åtgärder i sitt anförande. Det är riktigt bra, men jag tror att viktigaste instrumentet för att nå framgång är att göra upp en koldioxidbudget för landskapets verksamhet, en koldioxidbudget ska kunna utvecklas till något som vi kan debattera här i Ålands lagting, på samma sätt som vi debatterar hur pengarna ska användas. Hur ska vi fördela det åländska samhällets koldioxidkvot?

Här finns den nya energi – och klimatstrategin som ett otroligt viktigt styrdokument. Så vi kommer garanterat att se mer av solel, mer av trä, mindre av betong och olja de kommande åren.

Beträffande anslaget för biologisk mångfald och inköp eller inlösen av områden så minskar det med 16.000 euro. Åland borde ha betydligt fler naturskyddsområden och fredade områden och vi måste öka takten. Inte för att EU tvingar oss utan för att det är det rätta att göra. Jag anser att varenda lilla lundviol, varje klibbalskärr eller guckoskobestånd är värt att skydda och visa respekt för. Landskapsregeringen ska gå i bräschen att värna mångfalden i alla dess aspekter.

Det är bra att Åland blir ett testområde för hållbar, förnyelsebar teknik. Det kan gynna hela det åländska samhället och jag hoppas att man tar rygg på Hammarby sjöstad som sen länge varit ett testområde för ny teknik och där fokus har varit att minska energikonsumtionen, minska co2-utsläppen och att ta fram digitala verktyg som ska påverka människors beteendemönster. (Erfarenheterna från Hammarby sjöstad efterfrågas nu i stor skala från Kina.)

Åland kunde också bli ett testområde för sociala stödinsatser. Vi vet genom forskning att 20% av klienterna inom psykiatrin och det sociala använder 80% av resurserna hos myndigheterna. Vad händer om varje människa som är i behov av stöd skulle få skräddasydda åtgärder och hur skulle de kunna se ut? Nu sker via Högskolan på Åland forskning på äldre kvinnors psykiska hälsa och även med konkreta insatser som nya sätt att jobba och aktivera de äldre ingår i projektet. Vi borde erbjuda Åland som plattform för forskare som vill dra forskningsprojekt kring nya sociala metoder att inkludera unga med psykisk ohälsa, missbrukare, personer med funktionsvariationer, långtidsarbetslösa och andra i samhället.

Ålands styrka är vår litenhet. Det är lätt att gå från beslut till handling. Det gör att vi alltid, om vi vill, kan vara snabba att ställa om och ta in både ny teknik och nya metoder. Livet är det som händer medan du gör upp andra planer, lär John Lennon ha sagt. I fråga om kortrutten tror jag att det är precis det som hände. Medan den landskapsregering jag själv var en del av, gjorde upp planer så hände det mycket på teknikområdet. Elektrifieringen av allt från bilar till fartyg gick rasande snabbt framåt. När vi kom ut med alla tjocka utredningar och planer beträffande kortrutt hade verkligheten passerat förbi. Eldrivna fartyg är inte framtiden. De är redan här. Därför står jag fast vid min åsikt beträffande västra Föglö. Bygg inte fler broar och vägar i orörd natur. Beställ ett eller helst två stycken eldrivna fartyg på rutten Svinö-Degerby, så snabbt som möjligt och gå igång med östra Föglö. Då får vi en kortrutt som tar hänsyn till naturen och som kommer att spara tid och pengar.

Och bästa finaste landskapsregering, politiker och tjänstemän, jag hoppas mycket på den resepolicy som ni som bäst tar fram. Jag ser fram emot att vi ska bli den första regering och det första parlament som klimatkompenserar alla resor utanför landskapet, både till lands och till havs. Resa och träffas måste vi göra och genom att klimatkompensera får våra möten ett ännu större värde. Inte minst visar vi med tydlig handling att vi också agerar hållbart.

Lycka till med arbetet nästa år. Kraft, mod och nya tag.

Tack fru talman

/Carina Aaltonen

Budgetdebatten 16.11.2017

Bina är livsviktiga

I Nya Åland den 6 juli låter ledarskribenten påskina att landskapsregeringen är ointresserad av att lyfta Ålands varroafria status och att man inte ger pengar till informationsinsatser som borde skötas av Ålands biodlarförening. Det är verkligen inte sant.

I många sammanhang har både jag och andra ministrar med stolthet lyft frågan om de åländska bina och vår varroafrihet, både på nationell, nordisk och internationell nivå. Men det handlar inte bara om att prata. Vi gör också. Det finns i det nya LBU-programmet särskilda insatser för bin och det finns reserverade PAF-medel på miljöbyrån för information om Ålands varroafria status. En tjänsteman på miljöbyrån har under våren varit mycket aktiv med att planera varroa-provtagningar och hon har haft ett tätt samarbete med Ålands biodlarförening. Två gånger har Ålands biodlarförening ansökt om pengar för att genomföra informationsinsatser. Av någon oförklarlig anledning har föreningen dragit tillbaka båda ansökningarna. Den senaste ansökan, som skulle fått en positiv behandling, drogs tillbaka den 10 juni. Man kan inte kritisera landskapsregeringen för att inte få pengar om man inte heller ansöker om att få stöd för information. Om ledarskribenten har läst sin tidning ordentligt så har hon kunnat se att biodlarna och Ålands landskapsregering har haft en gemensam informationskampanj i både Nya Åland, e-tidningen samt i Åland 24 under maj månad.

Beträffande de olika registren som finns hos ÅMHM och Evira handlar det om två helt olika saker. Det ena registret handlar om de som är primärproducenter för livsmedelsförsäljning medan det andra registret handlar om smittsamma sjukdomar. En ändring av registren måste föregås av att ändra lagstiftningen på dessa områden.

Jag är övertygad om att ska vi klara av att hålla Åland varroafritt också i framtiden så krävs mer samarbete mellan både myndigheter och näringsverksamma och mindre snarstuckenhet och surr från biodlarnas sida. Landskapsregeringen vill gärna se fortsatt gott samarbete. Utmaningen att skydda våra åländska bin från olika sjukdomar är enorm men livsviktig. Det kan inte nog betonas hur viktiga både honungsbin men även de vilda pollinerarna är för den biologiska mångfalden. Så ta väl hand om dina humlor och andra insekter i sommar. De gör nytta.

Carina Aaltonen (S)
Social- och miljöminister