Markägare är vi allihopa

Det stora vattenområdet norr om Åland på över 1.600 kvadratkilometer ägs av oss ålänningar tillsammans. Markägare är Ålands landskapsregering som förvaltar detta allmänna vattenområde. Vi som företräder förvaltaren är de folkvalda politiker som ålänningarna valde hösten 2023.
Det är viktigt att minnas att området tillhör alla, också de ålänningar som bor i andra kommuner än de sex som har planeringsrätt till området.
Det nya lagtinget och den regering som bildades i december fortsätter i intensifierad takt sitt arbete med att utforska möjligheterna för att etablera havsbaserad vindkraft på det område som i havsplanen utpekats som lämpligt för ändamålet.
För att kunna komma till en auktion av området där kommersiella aktörer kan ge anbud krävs planläggning av området i form av en enhetlig generalplan. Landskapsregeringen har påtagit sig jobbet med att genomföra och bekosta denna generalplan. De berörda kommunerna på norra Åland från Brändö i öst till Eckerö i väst har samtyckt till detta.
Förutom planläggning tas det fram miljöanalyser som berör allt ifrån fågelliv, fiskar, fiske, sjöfart, kartering av växer och djurliv, bottensediment och alla faktorer som miljömässigt kan påverkas i fall att området bebyggs av vindkraftverk. Generalplanen ska ge ramarna för vad området ”tål” för exploatering. Underlaget görs av WSP Sverige Ab.
I det arbetet ges flera tillfällen för medborgare och kommuner att ge sina synpunkter. Ett sådant samråd hölls i veckan och fler kommer efter hand. Därtill förs särskilda diskussioner med de berörda kommunerna. Medborgardialog och kontinuerlig insyn i projektet är viktigt för landskapsregeringen. De kritiska frågorna och synpunkterna välkomnas självklart också. De är mycket viktiga för att öka förståelsen bland alla ålänningar.
Under våren 2025 kan planförslaget ges till kommunerna för beslut.
Vid sidan av miljöundersökningar görs också annat utredningsarbete. Bland annat utreder vi vilka inkomster landskapet och kommunerna kan förväntas få i form av arrenden, fastighetsskatter och andra intäkter. Det är viktigt att dessa siffror finns då kommunerna ska fatta beslut om generalplanen. Vi strävar till att få underlaget klart till dess. Dessa siffror utgår ifrån olika scenarion för hur området kan bebyggas.
En samhällsekonomisk studie av vilka kringeffekter havsbaserad vindkraft kan ge ett samhälle som Åland görs av Åsub. De samhällen där man byggt vindkraft har också fått arbetsplatser och möjligheter till vidareförädling av vindkraft till vätgas, vilket i sin tur öppnar nya affärsmöjligheter att tillverka e-bränslen som alternativ till de fossila som i dag används inom sjöfart och transport.
För att komma fram till ett auktionsförfarande, som landskapet har för avsikt att iscensätta under senare delen av 2025, måste process och avtal säkerställas juridiskt. För detta uppdrag anlitas juristbyrån Bird & Bird.
Under våren kommer projekt Sunnanvind att förstärkas med ytterligare 3-4 personer. Rekryteringen av dessa inleds omgående eftersom det är kompetenser som är svåra att finna.
Landskapsregeringen vill att samarbetet med de norråländska kommunerna ska vara fruktbart och att generalplanen utformas så att den kan godkännas. Om den godkänns i flertalet kommuner men inte av alla uppstår en ny situation man måste diskutera. Landskapet har inte för avsikt att använda sig av några tvångsmetoder utan önskar att varje kommun aktivt medverkar i planprocessen så att deras folkvalda kan anta planen.
Vi inser alla att världen behöver andra energilösningar än rysk olja och gas. Klimatet kräver att vi lämnar det fossila världen bakom oss. Åland har nu en möjlighet att skapa ett värde i det råvatten vi besitter. Vi vill utforska den möjligheten och se vad det kan ge. Om vi lyckas kan det ge betydande inkomster och hållbara tillväxtmöjligheter för vårt samhälle. Vi vore inte ansvarsfulla beslutsfattare om vi inte tar tillvara möjligheter att skapa intäkter för att utveckla samhället och stärka vår välfärd.
Markägare är vi allihopa och tillsammans ska vi ta detta projekt i mål på ett sätt som respekterar medborgarnas vilja, miljön, djuren och naturen.

Barns bästa kan vara att gå på dagis   

Tvillingarna pratar inte. De söker ingen kontakt med mig eller min kollega. Inte heller sker något samspel mellan föräldrarna och barnen. Under hela hembesöket står barnen stilla med varsin vällingflaska och tittar oavbrutet på teven som visar tecknade serier. Mamman gråter. Hon berättar att den ena tvillingen har fötts med en medicinsk åkomma som gör att han behöver omvårdnad flera gånger per natt. Själv vill hon bara sova. Vi ordnar dagisplatser som en omedelbar insats. *

 

Forskning om småbarnspedagogikens betydelse understryker dess positiva inverkan på barns utveckling. Daghemmen ger barn en viktig pedagogisk grund, sociala samman­hang och kontakt med fler vuxna. Barn som gått på dagis presterar bättre i skolan och senare i livet och det är därför viktigt att en likvärdig tillgång till barnomsorg är säkrad genom vår lagstiftning. Daghem kan bidra till att minska utbildningsklyftan och ge barn från olika socioekonomiska bakgrunder en jämnare skolstart. Kvalitativ småbarnspedagogik har även en positiv effekt på barns språkutveckling.

 

Om den lagliga rätten till barnomsorg inskränks så kommer 16 åländska kommuner göra olika bedömningar om rätten till barnomsorg. Detta riskerar en tillbakagång och ett ojämlikt förfarande. Vi behöver värna om alla barns rätt till en högkvalitativ barnomsorg med små barngrupper och trivsel för personalen, utan att nedvärdera föräldrar som använder barnomsorg. Samma rättigheter ska gälla för alla barn och inte begränsas till att omfatta barn till föräldrar som arbetar eller studerar. Barns rätt till familjetid är förstås också viktig. Men i alla beslut måste barns bästa komma främst. Det kan finnas anledning att oroa sig mer för barn som bara är hemma, än för barn i barnomsorg. Vad som är bäst behöver bedömas från fall till fall. Barns bästa kan också vara att få gå på dagis.

 

*  Exemplet kommer inte från Åland.  

 

Erica Lindberg (S), leg. socialarbetare

lagtingskandidat

INSÄNDARE: Regeringens drastiska nedskärningar påverkar även ditt liv

När jag läste Finlands regeringsförslag påminde det väldigt mycket om mitt hemlands politik och det är verkligen ingenting man kan skryta med. Det är en oroväckande politik när man tror sig kunna rädda den offentliga ekonomin genom att spara på barn, äldre och redan utsatta grupper. Bostadsbidraget minskar, utkomststöd sänks, vuxenutbildningsstödet slopas. Nedgradering av den inkomstrelaterade dagpenningen kan ske. Fackliga förändringar föreslås i form av begränsad strejkrätt, lönetak samt lättare uppsägning och det finns mycket mer…
Det blir verklighet om de drastiska sparförslagen från regeringen genomförs. Med dessa nedskärningar kommer barnfamiljer, människor med små ekonomiska resurser, unga, pensionärer samt personer som har missbruksproblematik eller mentala problem att lida mest.

Ska man skära ner krävs en omfattande konsekvensbedömning, så att man kan undvika kortsiktiga besparingar och våga göra investeringar vars fördelar förverkligas på längre sikt. Regeringsprogrammet stärker inte demokratin, främjar inte likalönsprincipen och jämställdheten och förbättrar verkligen inte social- och hälsovårdsbranschens och det pedagogiska områdets förmåga att locka personal. Tvärtom.

Till vissa delar är det Finland som bestämmer, men till vissa delar är det åländsk behörighet. Den kommande landskapsregeringen på Åland bär ansvaret genom att ta viktiga beslut gällande dessa förslag. Vilken väg väljer andra åländska partiet, framåt eller bakåt? Mitt och socialdemokraternas val är klart, vi vill framåt för välfärd och jämlikhet.

Kristine Dzene (S)

INSÄNDARE: När stora löften reduceras till en container av besvikelse

 

Inom Ålands politiska sfär framträder en symbol skarpare än något annat – den ombyggda containern. Denna container, som introducerades som en lösning på ett tillgänglighetsproblem i skärgårdstrafiken, har för många av oss blivit en påminnelse om fyra år av missade möjligheter och ledarskapsbrist. För fyra år sedan, när valvinden blåste som starkast, översköljdes vi av löften om tunnlar, framsteg och välstånd. Men tiden har visat att dessa löften var tomma. Istället för framsteg har vi bevittnat skadestånd, uppskjutna beslut och slutligen, containern som kronan på verket.

 

Denna valkampanj är mer än bara ord; den är ett rop på genuin förändring. Jag är fast övertygad om att Åland inte bara kan, utan också måste, resa sig från denna malström av mediokritet. Nu står vi vid ett kritiskt vägval, ska vi fortsätta att förfalla eller ska vi förenas, mobilisera oss och kräva den förbättring vi så innerligt behöver?

 

Den 15 oktober har vi en unik möjlighet att välja ett modigare och mer dynamiskt Åland. Ett Åland som prioriterar handling framför ord, och visioner framför tomma löften. Låt oss, en gång för alla, bryta med denna deppiga containerpolitik. För Åland förtjänar inte bara bättre – Åland förtjänar det allra bästa.

Arsim Zekaj (S)

Insändare: Ansvar och gemenskap 

 

Vi har en mandatperiod bakom oss som började med ett sällsynt övermod, följt av ett riktigt dumt och kostsamt beslut om elhybridfärjan.

Efter det har vi sett en rad nollresultat. Ingen vattenlag, ingen självstyrelselag, ingen kriskommunlag, inga kommunala samgåenden, ingen klarhet för ett kostnadsfritt gymnasium.

Regeringen Thörnroos har från första dag varit splittrad och saknat klara politiska ambitioner annat än allt man från början var emot. De två sista åren har vi sett hur allt samarbete inom regeringsblocket fallit samman, vilket lett både till dålig lagstiftning, märkliga omröstningar och gräl inför öppen ridå.

Nu är det dags för en förändring. Vi behöver ett ledarskap som binder samman, en politik som vill framåt och en uppslutning kring de värderingar och grunddokument som är basen för den åländska demokratin.

Ska vi ha fred på arbetsmarknaden ska vi respektera löntagarnas organisationer, och balansera det mot den politiska nivån och arbetsgivarna.

Ska vi hålla samman ska ingen falla igenom våra trygghetssystem. Vi ska inte ha ett utanförskap på Åland som föder extremism och våld.

Ska vi locka hem våra ungdomar och flera med dem ska vi bli ett modernt och fördomsfritt samhälle som anställer och rekryterar på meriter, inte partitillhörighet.

Vi står redo. Ålands socialdemokrater är samhällsbärare och utvecklare. Vill du ha vår politik i en åländsk regering så ska du rösta på oss. Något annat parti kommer inte att driva den.

Nina Fellman (S)

 

 

Insändare: Bygg i Strandnäs för barnen, pedagogerna och byggbranschen

Bygg i Strandnäs för barnen, pedagogerna och byggbranschen

Det är illavarslande när det går dåligt för byggbranschen. Byggandet är av stor vikt för samhällsekonomin. Branschen har stora synergieffekter inom bland annat handel, transporter och övriga aktörer inom branschen. Byggbranschen fungerar på en helt öppen marknad utan samhällsstöd. Andra som lantbruket, rederiverksamheten och bankväsendet kan räkna med samhällets stöd inte minst om de drabbas av kriser.

Offentliga investeringar är viktiga för byggbranschen. Särskilt när sämre tider dämpar investeringslustan inom den privata sektorn. Mariehamns stad bör därför tidigarelägga nödvändiga investeringar. En sådan är byggandet av ett dagis i och en tillbyggnad av skolan i Strandnäs. Projektet är färdigt projekterat och har varit utbjudet redan en gång. En majoritet i fullmäktige som inte vet vad den vill drar investeringen i långbänk. Närmare 30000 euro har redan lagts i blöt för investeringen. Än en gång ett bedrövligt exempel på slöseri med skattemedel. Sossarna ville bygga för mer än ett år sedan. För barnen, pedagogerna och byggbranschen måste beslut att bygga fattas senast i oktober.

 

Barbro Sundback (S)

 

Insändare: Är Ålands framtid gisslantagen av gamla konflikter?

Är Ålands framtid gisslantagen av gamla konflikter?

När valtiden närmar sig känns det ofta som en repris på gammalt känt. Samma gamla argument, samma trötta frågor, och de där vanliga argumenten och lösningarna upprepas överallt igen. Låsta positioner tar över debatten, och både på sociala medier och i tidningar känns det som vi går på repeat. Rubrikerna känns alltid bekanta, och diskussionerna tenderar att följa precis samma mönster som förra valet, eller valet innan det. Det är nästan som att se om en gammal film, där du redan kan alla repliker; visst är det tryggt och bekant, men spänningen och nyfikenheten har falnat. Alla vet att när saker och ting börjar knaka och kännas trögt, då är det dags för en omstart.

Åland behöver förnyelse. Ett nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att göra politik. Vi behöver sluta gå i gamla fotspår och istället våga pröva nya stigar. Det är inte bara dags för en ny melodi i politiken, utan för en hel ny låtlista. Vi behöver en klok generationsväxling, där unga röster, fräscha idéer och en ny energi får chansen att förnya lagtinget.

Kom ihåg, politik är inte raketforskning. Det är ett förtroendeuppdrag, något som medborgarna ger till individer de tror kan kan göra skilland. På Åland, liksom överallt, bör våra förtroendevalda framförallt ha en genuin vilja att lyssna, lära och leda. De behöver inte ha svar på allt, men de behöver kunna känna av ålänningarnas puls och vara redo att ta svåra beslut för det gemensamma bästa. Det är denna kombination av ödmjukhet inför uppdraget och en outtröttlig strävan att göra skillnad som gör en verklig ledare. Vi behöver fler sådana röster, som ser bortom rubrikerna och strävar efter det som verkligen spelar roll för Ålands framtid.

Det bubblar nämligen av energi i vårt samhälle. Unga röster, nya perspektiv, folk som tänker utanför boxen. De vill inte bara vara åhörare; de är redo att kliva fram och ta rodret. Och varför inte? Varför skulle inte nya idéer och modiga förslag få leda oss framåt? Det handlar inte bara om att byta ut ansiktena utåt. Det handlar om att verkligen förändra hur vi gör saker. För att uppnå detta behöver vi en rejäl omstart. En balanserad generationsväxling där nya talanger, kommer fram och tar plats. Vi behöver en ny sorts politik där samarbete och vision står i centrum. En politik som inte bara ser problem, utan främst lösningar och möjligheter. En generationsväxling i politiken är därför helt nödvändnig för att kunna lämna de djupt grävda skyttegravarna mandatperiod efter den andra. Ålands framtid hålls som gisslan av dessa djupa skyttergravar och konflikter som ekar från förr, vilket hindrar oss från att blicka framåt.

Låt oss inte vara det samhälle som fastnade i gamla hjulspår när världen omkring oss förändrades. Låt oss istället vara det samhälle som modigt klev fram, förnyade sig och visade att vi tillsammans faktiskt kan skapa ett startk Åland. Detta kräver att vi alla engagerar oss, stödjer de nya rösterna, och tar vårt eget ansvar.

 

Arsim Zekaj (S)

Lagtingskandidat

Insändare: Ett viktigt val för en anställd

Detta lagtingsval blir det viktigaste på länge för anställda. Det blåser kalla vindar från Finlands regering, med sämre villkor för oss anställda genom nedmonteringen av facken och deras verktyg för att hjälpa varandra.

 

Även här på Åland verkar finns politiker som gärna begränsar den fackliga verksamhetens inflytande i pensionsfonden. Det finns andra som vill se att vi går över till så kallade lokala avtal som gör det svårare på en liten arbetsmarknad att förhandla fram rättvisa arbetsavtal för de anställda.

 

Jag har blivit lärd att man ska hjälpa de svaga och stötta de mindre. Det är det som jag vill driva med min politik i lagtinget och i kommunen.

 

Alla kan inte få allt gratis, men tillsammans kan vi ge alla verktyg och möjligheter att göra det med sina liv vad de vill.

 

Daniel Hellsten (S)

Insändare: Full sysselsättning, konkurenskraftiga löner och god omsorg om barn och unga.

 

Jag flyttade till Åland för elva år sedan och har haft både bra och dåliga upplevelser av den åländska arbetsmarknaden. Jag vill att ålänningarnas sysselsättning, arbetsvillkor och trygghet stärks. Vi måste förhindra att arbetsgivare utnyttjar arbetstagare och ha mer skydd och åtgärder. Näringspolitiken ska sikta på att skapa full sysselsättning och personer med funktionsnedsättningar ska ha en plats på arbetsmarknaden.

Lönerna i många kvinnodominerade yrken är fortfarande låga trots stor personalbrist. Lönerna måste höjas till en konkurrenskraftig nivå oberoende kön eller nationalitet. Om vi inte löser den frågan kommer vi inte att ha tillräckligt med personal för detta livsviktiga arbete. Avgiftssystemet inom socialservicen behöver förenklas. Vården ska vara tillgänglig för alla, inte enbart för dem som har tjockare plånbok.

Tack vare min motion om att inrätta talterapeuter i Mariehamns skolor diskuterar man nu en organisation för talterapeuter. Detta behövs för att ge elever stöd i alla åländska grundskolor och inom barnomsorgen. Jag vill se en god tillgång på talterapeuter, assistenter och kuratorer i barnomsorgen och i de åländska skolorna.

 

 

Jämlik idrott handlar om att ge alla barn en rättvis chans att delta. Under den kommande mandatperioden vill jag särskilt fokusera på att införa Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Den utgår från att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en hobby som är förmånlig.
Jag är en röst för arbetstagare, inflyttade och barnfamiljer. Rösta för det samhälle som du vill se i framtiden, både för dig och din familj!

Kristine Dzene (S)

Insändare: Tillgänglighetsutvecklare, ja tack!

TILLGÄNGLIGHETSUTVECKLARE, JA TACK!

Tillgänglighetsanpassningen och möjligheten att ta sig fram för alla medborgare i det offentliga Mariehamn varierar kraftigt.  Det är stundvis svårt att navigera sig fram mellan plattor, stenar och pollare, skyltningen som visar vägen är ofta föråldrad. Kollektivtrafiken som är viktig för många är undermålig idag.

Många olika instanser, entrepenörer och fastighetsägare är inblandade i stadskärnan och alla har ett delat ansvar för en tillgänglig besöksvänlig stad. Mariehamns stad, både som bostadsort och handelsplats vinner på att ha tillgängligheten i skick. Jag tycker att staden behöver en tillgänglighetsutvecklare. Det är minst lika viktigt som centrumutveckling.

Jessy Eckerman (S)  ordförande i Mariehamns socialdemokrater