Markägare är vi allihopa

Det stora vattenområdet norr om Åland på över 1.600 kvadratkilometer ägs av oss ålänningar tillsammans. Markägare är Ålands landskapsregering som förvaltar detta allmänna vattenområde. Vi som företräder förvaltaren är de folkvalda politiker som ålänningarna valde hösten 2023.
Det är viktigt att minnas att området tillhör alla, också de ålänningar som bor i andra kommuner än de sex som har planeringsrätt till området.
Det nya lagtinget och den regering som bildades i december fortsätter i intensifierad takt sitt arbete med att utforska möjligheterna för att etablera havsbaserad vindkraft på det område som i havsplanen utpekats som lämpligt för ändamålet.
För att kunna komma till en auktion av området där kommersiella aktörer kan ge anbud krävs planläggning av området i form av en enhetlig generalplan. Landskapsregeringen har påtagit sig jobbet med att genomföra och bekosta denna generalplan. De berörda kommunerna på norra Åland från Brändö i öst till Eckerö i väst har samtyckt till detta.
Förutom planläggning tas det fram miljöanalyser som berör allt ifrån fågelliv, fiskar, fiske, sjöfart, kartering av växer och djurliv, bottensediment och alla faktorer som miljömässigt kan påverkas i fall att området bebyggs av vindkraftverk. Generalplanen ska ge ramarna för vad området ”tål” för exploatering. Underlaget görs av WSP Sverige Ab.
I det arbetet ges flera tillfällen för medborgare och kommuner att ge sina synpunkter. Ett sådant samråd hölls i veckan och fler kommer efter hand. Därtill förs särskilda diskussioner med de berörda kommunerna. Medborgardialog och kontinuerlig insyn i projektet är viktigt för landskapsregeringen. De kritiska frågorna och synpunkterna välkomnas självklart också. De är mycket viktiga för att öka förståelsen bland alla ålänningar.
Under våren 2025 kan planförslaget ges till kommunerna för beslut.
Vid sidan av miljöundersökningar görs också annat utredningsarbete. Bland annat utreder vi vilka inkomster landskapet och kommunerna kan förväntas få i form av arrenden, fastighetsskatter och andra intäkter. Det är viktigt att dessa siffror finns då kommunerna ska fatta beslut om generalplanen. Vi strävar till att få underlaget klart till dess. Dessa siffror utgår ifrån olika scenarion för hur området kan bebyggas.
En samhällsekonomisk studie av vilka kringeffekter havsbaserad vindkraft kan ge ett samhälle som Åland görs av Åsub. De samhällen där man byggt vindkraft har också fått arbetsplatser och möjligheter till vidareförädling av vindkraft till vätgas, vilket i sin tur öppnar nya affärsmöjligheter att tillverka e-bränslen som alternativ till de fossila som i dag används inom sjöfart och transport.
För att komma fram till ett auktionsförfarande, som landskapet har för avsikt att iscensätta under senare delen av 2025, måste process och avtal säkerställas juridiskt. För detta uppdrag anlitas juristbyrån Bird & Bird.
Under våren kommer projekt Sunnanvind att förstärkas med ytterligare 3-4 personer. Rekryteringen av dessa inleds omgående eftersom det är kompetenser som är svåra att finna.
Landskapsregeringen vill att samarbetet med de norråländska kommunerna ska vara fruktbart och att generalplanen utformas så att den kan godkännas. Om den godkänns i flertalet kommuner men inte av alla uppstår en ny situation man måste diskutera. Landskapet har inte för avsikt att använda sig av några tvångsmetoder utan önskar att varje kommun aktivt medverkar i planprocessen så att deras folkvalda kan anta planen.
Vi inser alla att världen behöver andra energilösningar än rysk olja och gas. Klimatet kräver att vi lämnar det fossila världen bakom oss. Åland har nu en möjlighet att skapa ett värde i det råvatten vi besitter. Vi vill utforska den möjligheten och se vad det kan ge. Om vi lyckas kan det ge betydande inkomster och hållbara tillväxtmöjligheter för vårt samhälle. Vi vore inte ansvarsfulla beslutsfattare om vi inte tar tillvara möjligheter att skapa intäkter för att utveckla samhället och stärka vår välfärd.
Markägare är vi allihopa och tillsammans ska vi ta detta projekt i mål på ett sätt som respekterar medborgarnas vilja, miljön, djuren och naturen.

Havsbaserad vindkraft skall vara till nytta också för havet

Efter en lång process med flera tillfällen för lärande och inhämtande av kunskap kring frågan om etablering av havsbaserad vindkraft i Östersjön och särskilt på åländska vatten har vi gemensamt kommit fram till följande ställningstagande. Det är oerhört viktigt att alla partier göra en sådan genomgång, annars vet inte människor vad de ska tänka, slitna mellan klimatet, nyttan av inkomsterna och vad det ”kostar” ex. i fråga om en blinkande horisont. Ålänningarnas förståelse, delaktighet och nytta av dessa satsningar behöver vara tydliga.

Ålands socialdemokrater anser att Åland ambitiöst och nyfiket ska delta i den gröna omställningen. Vi vill lämna den fossilberoende ekonomin bakom oss och gå in i en ny tid där energi skapas av sol, vind och vatten. Vi vill att fossila drivmedel successivt ersätts av vätgas, el eller gröna drivmedel såväl i bilar, flyg och färjor. Vi vet att det kommer att kosta.

Innovationer måste fram och modiga beslut tas om etablering av havsbaserad vindkraft och solparker, infrastruktur och nya skärgårdsfärjor. Vi behöver också mer utbildning för att fylla de arbetsplatser som den nya gröna energiindustrin har potential att skapa. Vi söker mer kunskap och svar på alla de ännu många öppna frågorna. Vi söker också lösningar som ger det åländska samhället en optimal utdelning både ekonomiskt, socialt och miljömässigt om havsbaserad vindkraft etableras på åländska vattenområden.

Åländsk ekonomi skulle gynnas av en ny industri som ger landskapet betydande intäkter genom skatter, arrenden och arbetstillfällen i den tjänstesektor som kan skapas runt en produktion av vindbaserad el och vätgas. Vi behöver arbeta för att ålänningarna känner delaktighet i den här utvecklingen, kan få arbete inom dessa nya verksamheter och se att inkomsterna stärker den åländska välfärden för alla och ekonomin i hela landskapet. Genom rätt insatser inom utbildning och fortbildning kan fler ålänningar kvalificera sig för arbete inom den gröna sektorn.

Vindparkerna måste också vara till nytta, inte en nackdel, för Östersjöns havsmiljö. De anläggningar som byggs ska inte hota djur, natur och fiskar utan främja en bättre vattenkvalitet. Havet är mycket känsligt för ökade temperaturer som följer i klimatförändringens spår. Varmare vatten hotar att slå ut ekosystemen i havet, så nu är det ännu mer angeläget att stoppa tillförseln av näringsämnen till Östersjön. Detta gäller också insjöar och vattendrag på Åland. Alla näringar måste ta sitt ansvar.

Insikten om att våra sjöar inte längre går att ta i bruk som nya vattentäkter för dricksvatten är skrämmande. Sjöarna måste skyddas bättre och lagstiftningen tydligare reglera skyddszoner. Vatten ger liv. Om Åland ska växa i befolkning och nya företag så krävs en trygg och stabil vattenförsörjning. Vi ser positivt på att spara vatten och öka värdet på detta viktiga livsmedel, men också att etablera ett nytt vattenverk.

De sjöar och vattendrag som försurats måste ges möjlighet till återhämtning. Naturen kan reparera sig om vi människor ger den förutsättningarna.

Ålands Socialdemokrater

Insändare, Egen energiproduktion

Ålänningarna ska producera sin egen el och skydda orörd natur från rovdrift

 

Den största svagheten i det åländska energiförsörjningssystemet är att Åland inte producera tillräckligt med egen el. Ålänningarna är i hög grad beroende av import av el. Trots att det byggts en rad vindkraftverk och stora parker av vindmöllor planeras både norr och söder om Åland gynnar inte detta ålänningarna i första hand.

 

Vi måste skilja på ålänningarnas behov och framtida behov av el och de rent kommersiella investeringar som gjorts och som planeras. De åländska vindmöllorna är kommersiell verksamhet i huvudsak ägd av ålänningar. De säljer sin el på den elmarknad vars priser dagligen läggs av elbörsen Nord Pool som trots namnet också inkluderar Tyskland och flera andra europeiska länder. Priset återspeglar utbud och efterfrågan. Priset består av alla former av energi som alla har olika pris. Den energiform som är dyrast för dagen blir det pris som gäller för all energi oberoende om det är vind, kärnkraft eller nåt annat. När gasen från Ryssland abrupt minskade steg priset på gas. Börsens prismekanism gjorde att alla energipriser sköt i höjden. Produktionskostnaderna har inte ökat. Prishöjningarna beror således på det höga gaspriset. Prishöjningarnas vinster kammar produktionsbolagen in. Också de åländska vindkraftsbolagen gynnas av kriget i Ukraina.

 

Det finns platser i Finland där kommunen äger ett energiverk av något slag. Kommunmedlemmarna köper el från sitt eget elverk. Den elen säljs till självkostnadspris och påverkas inte av elbörsens priser. Den här modellen kallas Mankalamodellen och har godkänts av de EU-myndigheter som övervakar den fria rörligheten på elmarknaden. Det problemfyllda kärnkraftverket Olkiluoto som äntligen är igång och producerar el ägs av industrin i Finland. Ägarna säljer el till sina industrier till självkostnadspris vilket givetvis gynnar den inhemska produktionens konkurrenskraft.

 

Istället för att sälja ut orörda havsområden till utomåländska bolag som kommer att göra sig rika på vindkraft borde vi i första hand fundera på hur Åland kan utveckla en Mankalamodell för egen produktion av el. Ett helägt landskapsbolag som producerar el till självkostnadspris åt ålänningarna. Bolaget kunde t.ex. heta Ålands-Ellen och syfte skulle vara att göra Åland oberoende av den europeiska elmarknaden. Varför skänka bort förutsättningarna för att producera el till andra och sedan själv fortsätta köpa in dyr och osäker el från Nord pool?

 

På 1960 och 70-talet talades det i landstinget om att bevara samhällsbalansen. Ett lite kryptiskt uttryck som gick ut på att förhindra att stora bolag skulle slå sig ner på Åland. Man menade att det kunde föra med sig sociala spänningar och att Åland själv skulle utnyttja sina resurser. Tiderna har förändrats men inte i grunden. Småskalighet, eget kapital och hållbara investeringar är viktiga ännu idag. Det finns gott om exempel i världen där orörda paradis närmast förstörts på grund av girighet och okontrollerad rovdrift på orörd natur. Vi behöver en mera nyanserad diskussion om de planerade vindparkerna på åländska vatten.

 

Barbro Sundback

Frågestund i lagtinget

Idag hade vi frågestund i Lagtinget, här kommer en sammanfattning. Frågestunden i sin helhet kan ses på lagtingets youtubekanal eller på lagtingets hemsida. Vad frågade socialdemokraterna om den här gången?

Camilla Gunell : Självstyrelselagen har gått på grund och nästa möjlighet för Åland att få en ny lag sker tidigast 2028. Nuvarande process under ledning av landskapsregeringen har tyvärr misslyckats. Min fråga till lantrådet är vilka slutsatser man dragit kring sitt eget arbete och vad som är nästa steg mot en ny självstyrelselag.

Jessy Eckerman: Jag frågade finansministern om människors ekonomiska situation och om ministern anser att LR gjort tillräckligt för att stöda ålänningarna i rådande situationen. Jag vet att på att många fler hamnat i ekonomiskt trångmål och folk har svårt att tackla både hyreshöjningar ökade matkostnader, räntor, elräkningar mm..  En undersökning i Finland visar att få ens klarar en ökning på 100 euro i månaden. De insatser som kommit har nätt jämnt täckt kostnaderna av inflationen.

Nina Fellman frågade Vice lantrådet: Landskapsregeringen har beviljat vindbolagen inom OX2 permanent näringsrätt, de facto i strid med gällande lag, till bolag som ännu inte finns utan är under bildning varande. Varför inte vänta på att vi har en ny näringsrättslagstiftning att vila besluten på, och på att bolagen som beviljas näringsrätt de facto existerar.

Sommarträff med vindkraft

På torsdag kväll avhölls, något försenat, socialdemokraternas årliga sommarträff. Vi inledde med att bekanta oss  med vindkraftsparken i Långnabba, där alla tio möllorna nu snurrar. Det kändes bra att konstatera att politiska beslut vi varit med och fattat resulterat i att Åland nu, när det blåser rätt, till och med kan exportera el. Stort tack till Allwinds Christer Nordberg för presentation och diskussion.

Träffen avslutades med politikprat och pizza i Käringsund. Vi konstaterar att partiet går in i valåret med tillförsikt. Nu behövs socialdemokratiska värderingar och en rättvis och solidarisk politik, inte splittring och polarisering.

 

Nina Fellman

SOL VIND OCH VATTEN – Vilken framtid vill vi ha?

SOL, VIND OCH VATTEN vilken framtid vill vi ha?

LIVE EVENT ONLINE onsdag 12 januari kl. 18:30 – 20:30
plats: Zoom, anmälan till info@abfaland.ax eller 0400 784871
Kvällen inleds av:
Jan-Erik Eriksson, VD på Solel Åland:
Hur kan solelen bli tillgänglig för alla?
Var finns hindren?
Vad behöver ändras i lagstiftningen?
Hur ser framtiden för solel ut?
Berndt Schalin, vd Flexens Oy Ab:
Hur ser de tekniska förutsättningarna ut för omställning och energiförsörjning och hållbara energi lösningar?
Vilka är hindren? Vilka är möjligheterna?
Anna Häger, ansvarig för medborgarengagemang Flexens Oy Ab, ambassadör för EU:s nya klimatpakt:
Vikten av de sociala förutsättningarna. Vilka är hindren och möjligheterna för omställningen av energiförsörjningen?
Samtal och reflektioner förs med en panel av inledarna och deltagarna.
Alla intresserade är välkomna!
Del 2 hålls den 19 januari samma tid och plats och har rubriken:
Östersjön och vattenförsörjning.
Där lyfts på frågor som: Hur kan Östersjön bli ett rent hav? Hur orolig ska man vara? Vad görs? Hur ser vattenförsörjningen ut och hur kan den utvecklas?
Arrangörer ABF-Åland, Ålands Socialdemokrater och Ålands Natur och Miljö