Insändare, Egen energiproduktion

Ålänningarna ska producera sin egen el och skydda orörd natur från rovdrift

 

Den största svagheten i det åländska energiförsörjningssystemet är att Åland inte producera tillräckligt med egen el. Ålänningarna är i hög grad beroende av import av el. Trots att det byggts en rad vindkraftverk och stora parker av vindmöllor planeras både norr och söder om Åland gynnar inte detta ålänningarna i första hand.

 

Vi måste skilja på ålänningarnas behov och framtida behov av el och de rent kommersiella investeringar som gjorts och som planeras. De åländska vindmöllorna är kommersiell verksamhet i huvudsak ägd av ålänningar. De säljer sin el på den elmarknad vars priser dagligen läggs av elbörsen Nord Pool som trots namnet också inkluderar Tyskland och flera andra europeiska länder. Priset återspeglar utbud och efterfrågan. Priset består av alla former av energi som alla har olika pris. Den energiform som är dyrast för dagen blir det pris som gäller för all energi oberoende om det är vind, kärnkraft eller nåt annat. När gasen från Ryssland abrupt minskade steg priset på gas. Börsens prismekanism gjorde att alla energipriser sköt i höjden. Produktionskostnaderna har inte ökat. Prishöjningarna beror således på det höga gaspriset. Prishöjningarnas vinster kammar produktionsbolagen in. Också de åländska vindkraftsbolagen gynnas av kriget i Ukraina.

 

Det finns platser i Finland där kommunen äger ett energiverk av något slag. Kommunmedlemmarna köper el från sitt eget elverk. Den elen säljs till självkostnadspris och påverkas inte av elbörsens priser. Den här modellen kallas Mankalamodellen och har godkänts av de EU-myndigheter som övervakar den fria rörligheten på elmarknaden. Det problemfyllda kärnkraftverket Olkiluoto som äntligen är igång och producerar el ägs av industrin i Finland. Ägarna säljer el till sina industrier till självkostnadspris vilket givetvis gynnar den inhemska produktionens konkurrenskraft.

 

Istället för att sälja ut orörda havsområden till utomåländska bolag som kommer att göra sig rika på vindkraft borde vi i första hand fundera på hur Åland kan utveckla en Mankalamodell för egen produktion av el. Ett helägt landskapsbolag som producerar el till självkostnadspris åt ålänningarna. Bolaget kunde t.ex. heta Ålands-Ellen och syfte skulle vara att göra Åland oberoende av den europeiska elmarknaden. Varför skänka bort förutsättningarna för att producera el till andra och sedan själv fortsätta köpa in dyr och osäker el från Nord pool?

 

På 1960 och 70-talet talades det i landstinget om att bevara samhällsbalansen. Ett lite kryptiskt uttryck som gick ut på att förhindra att stora bolag skulle slå sig ner på Åland. Man menade att det kunde föra med sig sociala spänningar och att Åland själv skulle utnyttja sina resurser. Tiderna har förändrats men inte i grunden. Småskalighet, eget kapital och hållbara investeringar är viktiga ännu idag. Det finns gott om exempel i världen där orörda paradis närmast förstörts på grund av girighet och okontrollerad rovdrift på orörd natur. Vi behöver en mera nyanserad diskussion om de planerade vindparkerna på åländska vatten.

 

Barbro Sundback

Frågestund i lagtinget

Idag hade vi frågestund i Lagtinget, här kommer en sammanfattning. Frågestunden i sin helhet kan ses på lagtingets youtubekanal eller på lagtingets hemsida. Vad frågade socialdemokraterna om den här gången?

Camilla Gunell : Självstyrelselagen har gått på grund och nästa möjlighet för Åland att få en ny lag sker tidigast 2028. Nuvarande process under ledning av landskapsregeringen har tyvärr misslyckats. Min fråga till lantrådet är vilka slutsatser man dragit kring sitt eget arbete och vad som är nästa steg mot en ny självstyrelselag.

Jessy Eckerman: Jag frågade finansministern om människors ekonomiska situation och om ministern anser att LR gjort tillräckligt för att stöda ålänningarna i rådande situationen. Jag vet att på att många fler hamnat i ekonomiskt trångmål och folk har svårt att tackla både hyreshöjningar ökade matkostnader, räntor, elräkningar mm..  En undersökning i Finland visar att få ens klarar en ökning på 100 euro i månaden. De insatser som kommit har nätt jämnt täckt kostnaderna av inflationen.

Nina Fellman frågade Vice lantrådet: Landskapsregeringen har beviljat vindbolagen inom OX2 permanent näringsrätt, de facto i strid med gällande lag, till bolag som ännu inte finns utan är under bildning varande. Varför inte vänta på att vi har en ny näringsrättslagstiftning att vila besluten på, och på att bolagen som beviljas näringsrätt de facto existerar.

Sommarträff med vindkraft

På torsdag kväll avhölls, något försenat, socialdemokraternas årliga sommarträff. Vi inledde med att bekanta oss  med vindkraftsparken i Långnabba, där alla tio möllorna nu snurrar. Det kändes bra att konstatera att politiska beslut vi varit med och fattat resulterat i att Åland nu, när det blåser rätt, till och med kan exportera el. Stort tack till Allwinds Christer Nordberg för presentation och diskussion.

Träffen avslutades med politikprat och pizza i Käringsund. Vi konstaterar att partiet går in i valåret med tillförsikt. Nu behövs socialdemokratiska värderingar och en rättvis och solidarisk politik, inte splittring och polarisering.

 

Nina Fellman

SOL VIND OCH VATTEN – Vilken framtid vill vi ha?

SOL, VIND OCH VATTEN vilken framtid vill vi ha?

LIVE EVENT ONLINE onsdag 12 januari kl. 18:30 – 20:30
plats: Zoom, anmälan till info@abfaland.ax eller 0400 784871
Kvällen inleds av:
Jan-Erik Eriksson, VD på Solel Åland:
Hur kan solelen bli tillgänglig för alla?
Var finns hindren?
Vad behöver ändras i lagstiftningen?
Hur ser framtiden för solel ut?
Berndt Schalin, vd Flexens Oy Ab:
Hur ser de tekniska förutsättningarna ut för omställning och energiförsörjning och hållbara energi lösningar?
Vilka är hindren? Vilka är möjligheterna?
Anna Häger, ansvarig för medborgarengagemang Flexens Oy Ab, ambassadör för EU:s nya klimatpakt:
Vikten av de sociala förutsättningarna. Vilka är hindren och möjligheterna för omställningen av energiförsörjningen?
Samtal och reflektioner förs med en panel av inledarna och deltagarna.
Alla intresserade är välkomna!
Del 2 hålls den 19 januari samma tid och plats och har rubriken:
Östersjön och vattenförsörjning.
Där lyfts på frågor som: Hur kan Östersjön bli ett rent hav? Hur orolig ska man vara? Vad görs? Hur ser vattenförsörjningen ut och hur kan den utvecklas?
Arrangörer ABF-Åland, Ålands Socialdemokrater och Ålands Natur och Miljö