Mariehamn: Invalda i nämnder och styrelser 24-27

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 16 januari 24 valdes nämnder och stadsstyrelsen för Mariehamn

Mariehamns socialdemokraters grupp i Stadsfullmäktige  (7 mandat):

Jessy Eckerman (stadsfullmäktige vice ordförande, gruppledare)

Kristine Dzene (vice gruppledare)

Henrik Löthman (2 vice gruppledare)

Danielle Lindholm

Barbro Sundback

Michael Gunell

Jessica Sundberg (ordinarie ersättare för Camilla Gunell)

 

Stadsstyrelsen:

Sara Kemetter (vice ordförande) ersättare Elin Sundback

Nina Fellman, ersättare Alyssa Bittner-Gibbs

 

Stadsmiljönämnden:

Barbro Sundback (ordförande), ersättare Christina Sandqvist

Susanne Vävare, ersättare Jessica Sundberg

 

Bildningsnämnden:

Kristine Dzene (vice ordförande), ersättare Erica Lindberg

Michael Gunell, ersättare Henrik Löthman

 

Äldreomsorgsnämnden:

Charlie Bomanson, ersättare Tony Wikström

 

Kultur- och fritidsnämnden:

Danielle Lindholm, ersättare Lene-Maj Lindvall

Erica Lindberg, ersättare Anu-Riikka Eriksson

 

Byggnadsnämnden:

Lasse Welroos, ersättare Jesper Fröjdö

 

Under mötet valdes också på Socialdemokratiska mandat: centralvalmämnden för proportionella val Jessy Eckerman.  nämndenmän för Ålands tingsrätt Nicolas Panisse och Camilla Hellström.

Bildtolkning: gruppfoto på fullmäktigegruppen och stadsstyrelsemedlemmarna.

 

 

 

 

 

 

Insändare: Rösta på en kvinna

Rösta på en kvinna!

 

Idag finns 7 kvinnor och 23 män i lagtinget. Varför, då det borde vara hälften, hälften med tanke på hur befolkningen ser ut?

 

Är kvinnor sämre på att ta beslut? Nej. Forskning visar att i samhällen där kvinnor sitter vid makten tas fler beslut som gynnar alla människor, och fler beslut som gynnar hållbar utveckling. Kanske har du i din position som kvinna, det andra könet, det som inte är norm, större förmåga att se till fler befolkningsgrupper än din egen? Du tvingas ständigt ut ur din vardagsbubbla när samhället inte är till fullo anpassat efter dig, och du är på det sättet van att förhålla dig till andra i alla beslut du tar: detta förhållningssätt följer högst antagligen med in i politiken också om du närmar dig den.

 

Är politiken inte gjord för kvinnor? Till stora delar kanske inte. Sena möten på kvällstid och hård jargong kanske inte är jättelockande för den del av befolkningen som fortfarande tar störst ansvar hemma och till större del också ansvarar för uppfostran av barn. Den naturliga följdfrågan här blir: Vem är politiken gjord för egentligen? Finns det något vi kan förändra här?

 

Nog måste vi väl kunna visa upp Åland som ett jämställt samhälle 2023? Åtminstone måste vi kunna få in fler kvinnor till lagtinget, låt oss börja så. Det finns kvinnliga kandidater inom alla seriösa partier. Nu om inte förr är det dags att få till stånd ett jämställt lagting. Är du kvinna? Rösta på en kvinna, hon representerar dig bäst på många sätt! Är du man? Rösta på en kvinna du med, det är faktiskt möjligt att hon representerar dig bäst också! Och om inte annat kan det ju vara fint med lite ommöblering i det politiska etablissemanget.

 

Jessica Sundberg (S)

 

Insändare: Bygg Strandnäs daghem

Bygg Strandnäs daghem

I Mariehamns stads vision 2040 sägs att Mariehamn ska ha Nordens bästa småbarnspedagogik och skapa en miljö där både barnen, ungdomarna och personalen upplever ett högt välmående.

Det är en vision jag vill ta på allvar.

Vi har jobbat länge med planerna för ett daghem i Strandnäs. Platserna i norra stan är alldeles för få. Det finns stora pedagogiska fördelar både för barnen i barnomsorgen och barnen i skolan Det har jobbats fram gemensamt av skolan och barnomsorgen och  fastighetsavdelningen

För ett drygt år sedan avbröts processen för att fullmäktiges majoritet bedömde anbuden för höga. Bildningsnämnden fick i uppdrag att hitta sätt att få ner kostnaderna. Man återkom med förslaget att bygga i enlighet med tidigare förslag.

Sen har det kommit in nya förslag, senast att elevunderlaget enligt en mycket osäker prognos kommer att sjunka, och att vi därmed skulle få lediga utrymmen för barnomsorgen i våra skolor.

Med den motiveringen vill majoriteten i staden skjuta upp förverkligandet ytterligare ett år. Byter vi spår tar det ytterligare ett år att projektera ett nytt förslag som vi sedan ska få en hållbar majoritet för.

Samtidigt skriver vi i Vision 2040 att staden ska växa och 2040 har 15.000 invånare. En del av dem kommer att vara barn. Vilket ben ska vi stå på?

Hittills har planeringen kostat 271.000 euro, och inget har ännu byggts.

Jag menar att detta är ett alldeles oacceptabelt slöseri med skattepengar. Ju längre startsträckan blir, desto dyrare, desto sämre och desto längre från visionen för stadens framtid kommer vi.

Vi har nu har ett konjunkturläge där det börjar vara slut på jobb inom byggsektorn, och en påtaglig brist på projekt i offentlig regi. Det är guldläge att gå vidare.

Om det bedöms ekonomiskt ansvarsfullt att diskutera att köpa ett markområde vi ännu inte vet om vi kan använda för 4,7 miljoner, då är det minsann ännu bättre att bygga ett dagis för barn vi vet att vi har.

Nina Fellman (S)

stadsstyrelseledamot

Insändare: Satsa mer på barnomsorgen

 

Jag är sjukvårdsutbildad barnskötare och lärare i barnomsorg. På fredens öar på Åland har jag verkat i över tjugo år inom sjukvården, specialomsorgen samt inom barnomsorgen i olika anställningar från vårdare, handledare, lärare i barnomsorg till föreståndare.

Jag tycker personligen att alla individer i alla åldrar är lika värda och ska få ett gott och likvärdigt bemötande varje dag. Punkt och slut.

Jag skriver för att jag vill ta upp barnomsorgens och barnomsorgspersonalens betydelse i samhället. På Åland tillhandahåller kommunerna kommunal barnomsorg. Det betyder 16 kommuner med 16 olika budgetar och prioriteringar. Hur mycket ekonomiska resurser kommunen ger till sin daghemsverksamhet får kommunerna själv bestämma. Då det finns behov måste kommunen ordna barnomsorg till alla som behöver det.

Landskapslagen om barnomsorg och grundskola trädde kraft den 1 januari 2021 på Åland. Lagens syfte är att uppnå enhetlig barnomsorg och undervisning på Åland. Men hur? Ålands landskapsregeringen gav ut en läroplan för barnomsorgen på Åland som trädde kraft 1.8.2022.

Den nya lagens och läroplanens syfte är dock att alla barn oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättningar ska få tillgång till en inkluderade och jämlik barnomsorg och grundskoleutbildning, och verksamheterna ska främja livslångt lärande för alla. Men hur?

Jag tycker att vi måste höja barnomsorgspersonalens status och betydelse och använda resurser till utbildning. Alla barn ska behandlas lika oavsett hemkommun och hemkommunens ekonomi, så att barn och familjer får trygg och kvalitativ barnomsorg. Landskapet behöver ordna fortbildningar till personalen inom barnomsorgen och kommunerna behöver betala vikariekostnader så att hela personalen kan delta utbildningarna. Kommuner bör se till att personalen använder sina nya kunskaper från fortbildningen i verksamheten.

Mitt andra förslag är att hitta konkreta lösningar via förebyggande arbete för att få personal inom barnomsorgen att må bra och stanna kvar på sina anställningar.

Barnen är vår framtid. De tar över samhället om några decennier. Det är dags att tänka till och tänka på hur vi skapar likvärdig barnomsorg för alla barn i vårt samhälle.

Anu-Riikka Eriksson (S)

Insändare: Ingen förlängning av arrendeavtalet för Mariepark

Mariepark har stått övergivet i 20 år. Gatubyggnaden och gatuområdet kring byggnaden ser alltmer risigt ut. Inne på gårdsområdet ser det ut som en illa skött avstjälpningsplats. Trots anmärkningarna från byggnadsinspektionen fortsätter förfallet.

Dennis Jansson som är arrendetagare till Mariepark anhåller om förlängning av arrendeavtalet som går ut den 10.12.2023, det vill säga om några månader. Enligt arrendeavtalet riskerar Jansson ett avtalsvite eftersom han inte fullföljt sin byggnadsplikt. Han ska betala ett eventuellt skadestånd och erlägga ett vite som var gång uppgår till högst tio gånger beloppet av den årliga arrendeavgiften.

Den 20 december 2018 avtalade Dennis Jansson och Mariehamns stad om att Mariepark AB inom fem år skulle bebygga Marieparks tomt till 80 procent av tomtens byggnadsrätt. I dag kan vi konstatera att inte en enda procent av byggnadsrätten byggts.

Marieparks tomt kan enligt gjorda utredningar ge staden upp till ett 90-tal lägenheter om området exploateras med 3-4 våningars hus. Planeras området för egnahemshus blir det givetvis betydligt färre som bebor området. Oberoende vilken markanvändning man går in för är området oerhört värdefullt för staden med tanke på behovet av mark för byggande av bostäder. Att förlänga avtalet med Mariepark AB är att direkt arbeta mot stadens bästa.
Ärendet ligger nu på infrastrukturnämndens bord och frågan ska avgöras vecka 34. Socialdemokraterna kommer att föreslå att anhållan om förlängning av arrendeavtalet för Mariepark avslås. Det finns absolut ingenting som indikerar att Dennis Jansson har för avsikt att bebygga området enligt gällande stadsplan nu eller inom en snar framtid. Däremot är det solklart att staden behöver arrendeområdet för bostäder. En förlängning av arrendeavtalet för Mariepark hindrar stadens utveckling och bidrar till det fortsatta förfallet av området. En förlängning av arrendeavtalet löser inte några problem. Det bara förlänger plågan och de ansvariga låter bli att ta sitt ansvar. Politik är att vilja och ta ansvar. Det är viktigt att alla politiska grupperingars representanter deklarerar sin ståndpunkt i denna för staden så viktiga fråga. Väljarna har rätt att få veta hur resonemangen går.

Barbro Sundback (S)
Gruppledare för stadsfullmäktiges socialdemokrater

Jessy Eckerman (S)
Ordförande för Mariehamns socialdemokrater
Medlem i Infrastrukturnämnden

JA till daghem i Strandnäs, NEJ till Mariepark (insändare)

Mariehamns stad gjorde för år 2022 ett överskott på 4.5 miljoner. Det ska jämföras med ett minus i budgeten för 2022 på 0,5 miljoner. I flera år har stadens politiska majoritet lagt alltför snäva budgetramar och underbudgeteraför skola och omsorg. 

Följden har blivit att personalen känt sig ytterst pressad och tvingats snåla så till den grad att skolorna varit ostädade och klagomålen över skolmaten högljudda. Inom äldreomsorgen gör platsbristen att massor av pengar måste läggas på straffavgifter till ÅHS istället för att satsas på personalförbättrande åtgärder som exempelvis försök med sex-timmars arbetsdag. Inom skötsel och underhåll saknas personal och pengar för att på ett bra sätt sköta stadens infrastruktur och byggnader. 

Vi socialdemokrater i Mariehamn har under denna mandatperiod försökt föra en mera rejäl budgetpolitik. Skolan, barn- och äldreomsorgen är våra viktigaste prioriteringar. 

Kommunerna är till för att underlätta vardagen för sina kommuninnevånare. Servicebehovet förändras och staden måste anslå tillräckliga resurser för att möta det växande behovet av service inom skola och omsorg.  

Allt flera barn behöver särskilt stöd. Det behovet kan vi inte blunda för. Allt flera behöver särskilt boende eftersom antalet i åldern 80 plus ökar mycket. Det innebär att behoven av vård och omsorg inom äldreomsorgen ökar och därmed också arbetsbördan för personalen. 

För att personalen ska orka måste resurserna och respekten för personalens bästa tillgodoses. Med andra ord måste vi budgetera med omsorg om barn och äldre samt den personal som ska säkra deras behov av service. Vi måste investera i människor.

Staden har under mandatperioden investerat i St Göranshemmet och ett markområde på Styrsö för över en miljon. Nu diskuteras ett köp av Mariepark för 675 000 euro, trots att arrendeavtalet stadgar att fastigheten återgår till staden om Dennis Jansson inte bebygger det med den planerade stugbyn. 

Vi socialdemokrater vill inte medverka till detta. Vi menar att en byggnadsuppmaning måste ges, och om villkoren i avtalet inte följs bör staden överväga en hävning av avtalet. Att sätta pengar på att köpa tillbaka det man redan äger – utan att ha en tydlig bild av vad man vill använda området är inte klok ekonomisk politik. 

Vi vill i stället sätta fokus på att äntligen komma igång byggandet av ett nytt daghem i Strandnäs. Där har staden gjort ett gediget och grundligt arbete för att planera och projektera för ett bygge av ett daghem som både löser platsbrist och pedagogiska behov. 

Majoriteten i fullmäktige backade projektet för ett år sedan, med löfte att frågan ska till fullmäktige i maj 2023. Vi tyckte det var fel. Nu är det dags att komma igång med bygget, inte att fördröja det ytterligare med spekulationer i ännu en gammal fastighet, dvs St Mårtensgården. Vi vill inte ha ytterligare ett gammalt hus med potentiellt stora okända problem. Vi vill ha ett välplanerat dagis i anslutning till Strandnäs skola. Att gång på gång planera och projektera och sedan backa är också att slösa med mariehamnarnas pengar. 

 

Mariehamns socialdemokrater vill ha en schysst budgetpolitik i staden. En politik som garanterar grundservicen till barn och äldre och ger personalen goda arbetsvillkor. 

 

Om staden ska köpa gamla fastigheter ska det vara för att vi faktiskt behöver dem, inte för att ägarna vill bli av med dem. Vänta med Mariepark. Börja bygga nytt daghem i Strandnäs. 

 

Mariehamns socialdemokrater

Bild från:  Ryan Fields on Unsplash

Bildtolkning: Liten pojke bygger med klossar

Insändare: Politikernas ansvar för äldreomsorgen i Mariehamn

Ombudsmannamyndigheten presenterade nyligen sin årliga statistik över konsument-, patient- och klientärenden. Tyngdpunkten i rapporteringen ligger på äldreomsorgen i Mariehamn. Klientombudsman Benjamin Sidorov påpekar helt riktigt att klagomålen skulle ha varit färre om staden hade fler boendeplatser och mera personal. Det är inte äldreomsorgens fel att staden inte ger tillräckliga resurser för att möta de växande behov som finns hos den äldre befolkningen i staden.

Det är politikernas ansvar att se till att det finns tillräckligt med boendeplatser, hemtjänst och annan service som de äldre i Mariehamn behöver för att leva ett tryggt och värdigt liv. Hur kommer det sig att stadsledningen och stadsstyrelsen inte tar tag i frågan? Stadsfullmäktige har drivit på och har fått till stånd två utredningar om äldreomsorgens utbyggnad. År 2019 presenterade Lindemankommittén 35 åtgärder för att förbättra äldreomsorgen i Mariehamn. Utredningen lades snabbt på hyllan och tycks aldrig ha nått stadsledningen eller stadsstyrelsen. År 2021 presenterades en ny utredning om ett demenscenter i staden.
Bristen på boendeplatser har bara ökat sedan 2018. Den dåvarande politiken gick ut på att ingen utökning behövdes. Bristen på personal blev akut när socialchefen över en natt beslöt att all personal skulle jobba treskift och ambulera på olika avdelningar. Beslutet ledde till ett stort missnöje bland personalen och många ville lämna sin arbetsplats. Trobergshemmet som alltid varit mariehamnarnas trygga hamn på ålderdomen framstod med ens som en otrygg plats. Pandemin hade en förlamande effekt på förändringsarbetet.

I budgeten för 2021 var äldreomsorgen underbudgeterad. Samma sak tycks upprepas i 2022 års budget. Här måste stadsledningen och stadsstyrelsen inta en mera realistisk hållning. Stadsfullmäktige måste få ett beslutsunderlag som beaktar de förändringar i behoven som uppstår under åren. Om vi ska få en äldreomsorg värd namnet kan vi inte fortsätta underbudgeteringen. Tvärtom nu måste stora satsningar göras.
I budgeten för år 2023 måste investeringen i ett demenscenter beaktas. Bygger vi ett demenscenter får vi resurser att på ett ändamålsenligt sätt ta hand om den växande grupp minnessjuka äldre och deras anhöriga. Det i sin tur frigör platser på Odalgården och Trobergshemmet som kan anpassas för övriga i behov av särskilt boende.
Personalkrisen är gemensam för hela Åland. Här har landskapet ett stort ansvar genom att utöka antalet utbildningsplatser. Genom att ta upp extra pengar för s.k. gropjusteringar kan Mariehamn höja lönerna för närvårdarna utöver KAD:s generella höjningar.
Landskapsregeringens utredning om att den kommunala institutionsvården flyttas till ÅHS är varken realistisk eller någon egentlig lösning på problemet med de multisjuka äldre som har stort behov av vård och behandling och som bor i kommunernas äldreboende eller hemma. Istället borde ÅHS utveckla sin service till de äldre. De äldre som bor hemma eller i särskilt boende har samma rätt till ÅHS tjänster som alla andra på Åland. Om de äldre har svårt att ta sig till ÅHS måste ÅHS ta sig till de äldre. Hemsjukvården måste utökas med mera medicinska resurser och personalen på äldreboendena måste kunna ge mera sjukvård. Något de redan har utbildning för men som de inte tillåts använda på grund av organisatoriska hinder.
Från och med år 2023 måste politikerna i staden ta sitt ansvar för den åldrande befolkningens rättigheter och behov av vård och omsorger.

 

Barbro Sundback (S)

 

Photo by Sheggeor laker on Unsplash

Syntolkning: Två äldre personer står med ryggarna mot kameran och blickar ut över en kanal.

Rättvisa och solidaritet viktigare än någonsin

Pommern

 

Betänk detta. Enligt Oxfams årliga rapport om rikedom och fattigdom i världen har de tio rikaste blivit groteskt mycket rikare under pandemin, samtidigt som både privatpersoner och företag lidit svårt, och klyftorna mellan rika och fattiga ökat dramatiskt.

En engångsskatt för världens 10 rikaste kunde ge alla vaccinationsskydd mot covid 19, alla gratis hälsovård och social trygghet, finansiering för alla behövliga klimatåtgärder och en minskning av det könsbaserade våldet i 80 länder. Fortfarande skulle de 10 rikaste vara rikare än de var före pandemin.

Problemet är inte att det inte finns pengar och metoder att lösa problem, utan att välståndet är så skevt fördelat att en del svälter och andra är rikare än någon någonsin varit i världshistorien.

På Åland finns bara ett vänsterparti. Vår uppgift är att stå för de värderingar och den ideologi vi representerar, omsatt i praktisk politik. En rättvis och skattefinansierad fördelningspolitik, en rättvis skola, rättvis omsorg, rättvis vård. En miljö- och klimatomställning som ändrar strukturer och lagstiftning snarare än att skuldbelägga individers val.

Vi vill att det finns tillräckliga resurser för det viktiga.

Att en utvecklad välfärd byggs med ett personal- och samhällsperspektiv och en helhetssyn.

Låt oss ta ett exempel. Städningen i skolorna och inom äldreomsorgen är en viktig del av stadens verksamhet.  Vi vet att trivseln blir sämre, att belastningen på andra yrkeskategorier blir tyngre, och att stadens fastigheter blir sämre skötta när städningen minskas.

Vi vet också att städarna är en yrkeskategori som ofta förbises, på samma sätt som man ofta förbiser de personalgrupper som är lågavlönade men tillför mycket. Städsektorn är en ingång till yrkeslivet för många nyinflyttade.

Vi tycker att städarnas arbete i staden är lika viktigt som ingenjörernas och byråkraternas. Det ska inte vara en lätt sak att säga upp dem som kostar staden minst, särskilt inte när det man vinner i pengar kostar i andra ändan.

Vi vill att skolorna i Mariehamn ska ha tillräckligt med mat till eleverna. Vi vill att barn med särskilda behov ska få den hjälp de behöver.

Vi vill att barnomsorgsavgifterna ska hållas på en låg nivå, därför att den växande ojämlikhet som blir följden av en höjning drabbar hela samhället.

När vi socialdemokrater driver vår politik får vi ofta höra att vi är naiva, att vi saknar förståelse för budgetgapet, för underskotten, för de ekonomiska realiteterna. Samtidigt som klyftorna växer och de rika blir rikare.

Vi har andra prioriteringar.

Vi ser inte bara på kostnaderna utan också det som pengar köper i form av trygghet, löner som människor kan leva på och handla för. Vi ser riskerna med det arbete som blir ogjort när man gör stora nedskärningar.

När vi pratar om grön omställning och hållbarhet, då pratar vi inte om ännu fler uppoffringar som ska göras av dem som har det knapert, inte om en individualisering av ansvaret som låter de stora företagen och strukturerna som skapat klimatkrisen komma undan.

Det är inte de fattigaste som ska betala. Omställningen ska vara rättvis. Den ska bygga på utbildning, utveckling och omfördelning som gör alla starkare.

Vill du vara med och jobba för mer rättvisa och solidaritet, i skola, vård och omsorg och i klimatarbetet. Vill du att fokus ska vara på att alla ska med därför att allas arbete räknas? Kom med oss. Bli socialdemokrat. Prata med en vän som borde bli socialdemokrat.

Är du nyfiken, läs mera här på www.socialdemokraterna.ax eller hör av dig till nån av oss, så börjar vi jobba tillsammans. Vi finns också på facebook och instagram.

 

Styrelsen för Mariehamns socialdemokrater

 

Foto: Jessy Eckerman

Syntolkning: Segelfartyget Pommern i Västra hamnen fotograferat på kvällen, lampor lyser upp fartygets för

Få fart på Mariehamns centrum!

Hur ska Mariehamn växa och utvecklas, inte bara för mariehamnare utan som en motor för hela Åland?

En av de i särklass viktigaste frågorna är att vi äntligen kommer till skott och fattar beslut om delgeneralplanen för centrum. Den har varit under arbete många år och är väl förankrad både bland fastighetsägare och medborgare. Den har kompromissats fram, utan att man tummat på rättssäkerhet och likabehandling.

De två stora byggena i centrum sker i enlighet med delgeneralplanen, trots att den inte gäller än, vilket ju tydligt visar att detta är en plan som går att jobba med.

För många fastighetsägare ger den utökade byggnadsrätter, och för stan ett stort antal möjligheter till bostadsbyggande i stadens absoluta centrum.

Låt oss visa att Mariehamns politiker klarar av att fatta avgörande beslut. Vi är redo att gå vidare.

 

Styrelsen för Mariehamns socialdemokrater

 

Foto Jessy Eckerman

Mittemot och tillsammans är nyckelorden!

Trygga mötesplatser i det offentliga rummet främjar den sociala hållbarheten.

Städer med inbjudande platser där man kan umgås skapar både trygghet, rörelse och gynnar handeln.

Mariehamns stad deltar idag den 15.9 i Svenska stadskärnors årskonferens och flera av seminarierna handlar om social hållbarhet.

Under året som gått har behovet av att kunna träffas utomhus på ett säkert avstånd ökat. Efter distansarbete, distansstudier, isolering för att undvika smitta och månader innesittande längtar människor i alla åldrar längtar efter både frisk luft och sociala sammanhang.

Ungdomarna i Mariehamn efterlyser trygga platser i det offentliga rummet, de saknar ställen där de kan sätta sig ner, där det inte kostar något att vara.

De uppskattar ställen där man kan sitta ifred men inte allt för långt från andra människor.

Man vill sitta mittemot varandra och prata, kanske nära en stolpe där man kan ladda telefonen.

Mittemot och tillsammans är viktiga nyckelord när vi pratar om den sociala hållbarheten i staden. Lyssna på ungdomarna, ju mer delaktiga de får vara i utformandet ju bättre blir det.

I stan finns många parkbänkar på rad där man kan sitta några personer sida vid sida. I Mariehamns centrum finns inga offentliga sittplatser med tillhörande bord där du kan sitta tillsammans och mittemot, det finns få möjligheter att sitta i skydd för sol och regn.

Barnfamiljer efterlyser en stor lekplats i stadens centrum där man också kan sitta tillsammans med familjen och äta picknick. Som det ser ut idag är de flesta bänkar placerade med ryggstödet vänt mot där barnen leker, så kan vi inte ha det, det finns alldeles ypperligt fina  utemöbler för offentliga parker som till och med har barnstol för bebisen och där rullstolen kommer fram till bordet.

De som jobbar i staden efterlyser nånstans att sitta och äta till lunchsallad. De äldre vill ha nånstans att vila benen och umgås, tänk om vi skulle ha schackbord  på rad i närheten av torget. Vad roligt det hade varit!

Mötesplatserna måste placeras och planeras så att de är tillgängliga, synliga, skyddade för sol och regn och de bör bjuda in till socialt umgänge i centrum.

Jag har tidigare motionerat om social hållbarhet i stadsfullmäktige och det är dags att utveckla detta område. Vi har det så vackert i staden –  en helt unik miljö, närheten till vattnet, gröna områden, låt oss bygga vidare på det!

 

Jessy Eckerman (S)

 

Photo by Thiago Barletta on Unsplash