Insändare: Vilket bottennapp, John Holmberg

Det är tråkigt och samtidigt upplysande att läsa John Holmbergs (Lib) utfall mot socialdemokraterna i tisdagens tidning.

Tråkigt för att det är en kollega som så öppet och föraktfullt beskriver socialdemokratisk politik som härsken och stinkande propaganda och bluffmakeri.

Upplysande för att det än en gång visar att Liberalerna tagit stora steg från den tidigare socialliberala linjen mot den extrema marknadsliberalism som John Holmberg står för.

Vi socialdemokrater kommer inte att spara sönder välfärden genom att privatisera för sakens skull, inte klämma åt förvaltningen så att självstyrelsen inte längre fungerar ens till namnet. Vi kommer att fortsätta prioritera vården, skolan och omsorgen, och vi kommer att fortsätta jobba för vettiga, framåtsyftande reformer. Många av dem har vi åtminstone tidigare kunnat driva tillsammans med Liberalerna.

Vi har många dyra, överbyråkratiska strukturer som vi vill förändra. Vi vill satsa på en utvidgad läroplikt som ger alla studerande rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning, som i alla andra nordiska länder.

Investeringar som bygger framtid och förändring är vi villiga att låna till. Det är vår politik.

Det kan vara bra att påminna sig att den nordiska välfärd Åland är en del av inte kom till som ett borgerligt projekt, utan genom socialdemokratisk reformpolitik under flera decennier.

Åland står inför stora utmaningar. Vi ska hantera vår ekonomi, klimatomställningen, behovet av utbildning för framtiden, nya näringsgrenar och behovet av inflyttning, för att bara nämna några.

De utmaningarna vill vi möta sakligt, pragmatiskt och framför allt med blicken på det som är vår ideologiska grund – att alla ska med in i framtiden.

Våra reformförslag siktar framåt, inte på att av ideologiska skäl klämma åt folk för att få den sista raden i en budget att se snyggare ut.

Nina Fellman (S)

Mittemot och tillsammans är nyckelorden!

Trygga mötesplatser i det offentliga rummet främjar den sociala hållbarheten.

Städer med inbjudande platser där man kan umgås skapar både trygghet, rörelse och gynnar handeln.

Mariehamns stad deltar idag den 15.9 i Svenska stadskärnors årskonferens och flera av seminarierna handlar om social hållbarhet.

Under året som gått har behovet av att kunna träffas utomhus på ett säkert avstånd ökat. Efter distansarbete, distansstudier, isolering för att undvika smitta och månader innesittande längtar människor i alla åldrar längtar efter både frisk luft och sociala sammanhang.

Ungdomarna i Mariehamn efterlyser trygga platser i det offentliga rummet, de saknar ställen där de kan sätta sig ner, där det inte kostar något att vara.

De uppskattar ställen där man kan sitta ifred men inte allt för långt från andra människor.

Man vill sitta mittemot varandra och prata, kanske nära en stolpe där man kan ladda telefonen.

Mittemot och tillsammans är viktiga nyckelord när vi pratar om den sociala hållbarheten i staden. Lyssna på ungdomarna, ju mer delaktiga de får vara i utformandet ju bättre blir det.

I stan finns många parkbänkar på rad där man kan sitta några personer sida vid sida. I Mariehamns centrum finns inga offentliga sittplatser med tillhörande bord där du kan sitta tillsammans och mittemot, det finns få möjligheter att sitta i skydd för sol och regn.

Barnfamiljer efterlyser en stor lekplats i stadens centrum där man också kan sitta tillsammans med familjen och äta picknick. Som det ser ut idag är de flesta bänkar placerade med ryggstödet vänt mot där barnen leker, så kan vi inte ha det, det finns alldeles ypperligt fina  utemöbler för offentliga parker som till och med har barnstol för bebisen och där rullstolen kommer fram till bordet.

De som jobbar i staden efterlyser nånstans att sitta och äta till lunchsallad. De äldre vill ha nånstans att vila benen och umgås, tänk om vi skulle ha schackbord  på rad i närheten av torget. Vad roligt det hade varit!

Mötesplatserna måste placeras och planeras så att de är tillgängliga, synliga, skyddade för sol och regn och de bör bjuda in till socialt umgänge i centrum.

Jag har tidigare motionerat om social hållbarhet i stadsfullmäktige och det är dags att utveckla detta område. Vi har det så vackert i staden –  en helt unik miljö, närheten till vattnet, gröna områden, låt oss bygga vidare på det!

 

Jessy Eckerman (S)

 

Photo by Thiago Barletta on Unsplash

Konstruktiv politik

 

Landskapsregeringen presenterar idag sin budget för 2015. Det är mandatperiodens andra budget. En budget som andas framtidstro och utveckling. Ledorden är krafttag emot fattigdom, attraktionskraft och strukturer för en hållbar samhällsutveckling.

Det har varit en god process och regeringspartiernas frågor har sammansvetsats och hittat en god helhet. Det är utan tvekan ibland både prövande och krävande att hitta enighet i många stora frågor, men det gjorts i konstruktiv och i god anda. Det är också ett budgetförslag som ligger i en positivt uppåtgående ekonomisk tid. Vi ser ljust på framtiden trots att klyftorna ute i världen ökar. Där de rika blir rikare, de fattiga fattigare och vi kämpar med ett allt större klimathot.

För att kunna föra en politik som är ansvarstagande för alla – och där alla får hjälp, stöd och utveckling efter behov – så krävs att landskapet och kommunerna har en stabil ekonomi. Om alla är med och bidrar efter sin förmåga och full sysselsättning råder då stärker det också den ekonomiska utvecklingen.

I mitt anförande vill jag belysa några centrala socialdemokratiska frågor.  Låt oss börja med jämställda löner för social och ekonomisk hållbarhet. Om utjämningen av lönegapet mellan kvinnor och män fortsätter i nuvarande takt kan vi räkna med att nå målet om jämställda löner först år 2133. Vi borde verkligen snabba på processen. Vi måste inse att löneskillnaderna mellan kvinnor och män är ren och skär diskriminering baserat på kön. Låglöneyrken är analogt med kvinnoyrken och på arbetsplatser med både kvinnor och män – har män högre löner än kvinnor. Någon rationell förklaring finns inte och kan inte anses vara varken socialt eller ekonomiskt hållbart.

Kvinnors välmående hotas av ojämställdhet i nästan alla samhällets områden. Denna ojämställdhet måste bytas mot jämställdhet i fråga om lön och sociala förmåner. Kvinnor ska inte diskrimineras på arbetsmarknaden. Vi bör jobba för att lika lön genomförs genom att kvinnoyrken uppgraderas och att lönesättningen värderar arbete med mänskor lika högt som arbetet med maskiner.

Landskapsregeringen vill ha ett samhälle som utvecklas och breddas demokratiskt där fler deltar och påverkar. Därför är det bra att arbetet fortsätter med att ta fram ett löneutvecklingsprogram. Målsättningen är att jämställda löner ska vara uppnått år 2020.

Stora satsningar görs för att göra Åland CO2 neutralt. Miljöpolitiken värderas högt och det händer mycket inom området. Landskapsregeringen arbetar för rent vatten och minskad övergödning, en god jordhälsa, nya kretslopp, cirkulär ekonomi där avfall blir en resurs, starka näringar i landsbygd och skärgård, artrikedom och biologisk mångfald. Regeringen visar att utmaningen är antagen. Detta är ett bra steg framåt. Den plaststrategi som landskapsregeringen genomför under året föreslår åtgärder för att motverka spridningen av plaster och mikroplaster i naturen och till vatten. Medvetenheten kring plastfrågorna ska ökas genom insatser som minskning av plastkassar och plastprodukter, skräpplockning och olika kampanjer.

Det är ansvarsfullt att tänka efter före och kommunstrukturreformen är ett steg i rätt riktning. Skärgården ska fungera som en kommun och för att skärgården ska kunna utvecklas samt att näringslivet ska ha en möjlighet att bli framgångsrikt är trafiklösningarna centrala. Vi kan notera att oljepriset börjar stiga och med det ökade kostnader för bunker. Nya energilösningar för färjorna samt konstruktiva framtidsalternativ bör ses över och kampen mot koldioxidutsläppen måste pågå på alla plan och inom alla sektorer. Särskilt inom trafiksektorn.

Det finns endast få lösningar för att hantera skärgårdstrafiken inom rimligt ekonomiska ramar:  privatiseringar eller nedskärningar. Vi har privatiserat och vi socialdemokrater vill inte skära ner mera. Därför behövs det nu en strukturell förändring för att kunna garantera välfärd och trafik i skärgården. Men det ska föras en dialog med skärgården och att de finns med i processen. Kanske baka in lokaltrafik mellan öarna samt förklara hur sak dessa två projekt går hand i hand?

Kortare skärgårdspass gör det möjligt att lättare och snabbare elektrifiera trafiken. Ur ett hållbarhets perspektiv argumenterar jag för det så kallade kortruttsprojektet:

  1. Ekonomiskt hållbar – vinner kostnader.
  2. Socialt hållbar – binder ihop regionen.
  3. Miljömässigt hållbar – är CO2 på trafiken där biltrafiken inräknad.

Vi bygger bort kostnader, vi bygger fast skärgården med fasta Åland och vi bygger bort CO2. Miljön ska skonas och man ska bygga vägar och broar på det mest tänkbara sätt det bara går för att skona värdefulla biotoper och skärgårdsmiljö.

Målet är ett Åland med starkare kommuner, rustade att ge alla medborgare likvärdig service. En förändring av kommunstrukturen skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på lång sikt. Detta är citerat ut regeringsprogrammet. I budgeten för 2018 arbetas det ihärdigt med målet färre kommuner som starkare välfärdsproducenter. Kommunerna ska klara av att vara en stark och drivande utvecklingskraft för både helheten Åland och sina egna intressen. Denna kraft blir också till en attraktionskraft för boende, besökare och företag. Attraktionskraften byggs också upp av att en förändrad förvaltningsstruktur ger bättre möjligheter för att klara framtidens välfärd och en digitalisering av den kommunala verksamheten.

För Socialdemokraterna är ändå förverkligande av kommunernas socialtjänst väldigt viktig. Här är det klienternas behov som måste läggas i fokus. Vi är även glada över att landskapsregeringen avser att under året överlämna underlag till ny socialvårdslag till lagberedning där syftet är en hållbar välfärd genom fokus på tidiga, förebyggande insatser, sektorsövergripande samarbete och ökad klientorientering. Det nya avdraget på löne- och pensionsinkomsterna är en sann socialdemokratisk fråga där man nu går in och direkt stöder de som har små inkomster i samhället. Detta avdrag kommer att gynna kvinnor, ensamförsörjare, pensionärer och många fler. Konstruktiv politik.

Jag är speciellt glad över att landskapsregeringen föreslår tre nya fasta tjänster vid Ålands polismyndighet, för att tillförsäkra polismyndigheten tillräckliga resurser för att fortsätta det år 2015 påbörjade projektet med ungdomspoliser. Glädjande är den nya avgiftspolitiken där landskapsregeringen strävar efter att skydda ekonomiskt utsatta grupper. Under år 2018 klargörs vilka åtgärder som behövs inom Ålands gymnasium för att tillgodose att studerande inte på grund av ekonomiska skäl förhindras att erhålla en utbildning. En uppföljning av ÅHS:s avgifter göra i enlighet med regeringsprogrammet och äntligen vänner tas ett tandvårdsprogram fram.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram arbetet med en plan kring Bomarsund som nu påbörjas för att hitta en helhetslösning för utvecklingen av området som besöksmål. En fråga vi socialdemokrater arbetat för länge. Damma av planerna från 2007, bygg besökscentret – i trä förstås – och uppmärksamma demilitariseringen så som den är värd på Fredens öar – där vi ska fortsätta att blomstra ännu i många hundra år.

Tack!

/Sara Kemetter (S)