Kom också ihåg kulturen då kris-stöden fördelas

Ålands landskapsregering har beslutat att använda den så kallade PAF-reserven och medel ur PAFs kassa för att bemöta de ekonomiska skadeverkningarna av corona-pandemin. Behovet av ekonomiskt stöd är akut och åtgärderna behövs eftersom många företag står inför stora svårigheter. Likaså finns risk för att löntagare blir permitterade eller uppsagda och också de behöver nu samhällets hjälp.

En grupp som lätt kan glömmas bort i sammanhanget är kulturarbetare och småföretagare. Inte heller de kan nu lämnas i sticket. Många enmans-företag och frilansare exempelvis inom kultursektorn har fått tvärstopp på sina inkomster eftersom evenemang, föreställningar, konserter, utställningar ställs in. Det är mycket viktigt att landskapet utarbetar ett stödsystem också för kultursektorns behov och att en del av de 70 miljoner som landskapet nu stöder näringslivet med, kan komma också kultursektorn till del. Landskapsregeringen ombeds därför att ge Ålands kulturdelegation ett uppdrag och fullmakt att öppna en ny tillfällig bidragsform, liknande den som Svenska kulturfonden och föreningen Konstsamfundet nu avser att öppna för att stöda de åländska aktörerna inom kultursektorn.

Pekka Sonck
S-medlem i Ålands kulturdelegation

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

 

S-partiet tar paus från medlemsaktiviter

P.g.a. undantagstillståndet är våra partievenemang inhiberade och uppskjutna tills vidare. Det gäller diskussionen om näringsrätt och jordförvärvslagstiftning, frukostseminariet, sosseseniorträffen och årsmötet. Dessa ordnas alltså inte under planerade datum, och kalendern i medlemsbrevet gäller inte.
Om första maj vet vi ännu inget.

Vi återkommer med nya datum när vi har information om att beredskapsläget ändras.

 

Förlängd läroplikt och avgiftsfritt gymnasium

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning. Reformen som ska vara i kraft 2021 är ett sätt att anpassa sig till en allt mer kunskapskrävande arbetsmarknad, en storsatsning på att trygga ungdomars framtid och jämlikare livsvillkor. Redan idag är sysselsättningsgraden bland de som har grundskola i bagaget endast 40 procent.

Om läroplikten förlängs till 18 år innebär det också att samhället måste erbjuda utbildningen avgiftsfritt för den studerande. För många familjer är kostnaderna för studiematerialet inom gymnasialutbildningen (i riket andra stadiets utbildning) svåra att klara av. Det är viktigt att ingen ungdom måste avstå för en grundläggande utbildning på grund av att pengarna inte finns i familjen.

Även på Åland har kostnaderna för den enskilda eleven gymnasiet bedömts vara höga. Nuvarande landskapsregering noterar också detta faktum i sitt regeringsprogram. Hur man avser att tackla problemet är ännu öppet.

Lärarkåren i riket har ställt sig försiktigt positiv till reformen, men avvaktar förstås den slutliga modellen. Man kan se farhågor med skoltrötta elever som behöver ett mognadsår efter grundskolan. Detta avser man bemöta genom att utbildningen inte innebär skoltvång utan lärandet kan ske genom många olika anpassade utbildningsformer. Satsningen ska också innefatta en förstärkning av studerandehälsa, kuratorer och skolpsykologer. Reformen i riket bedöms kosta 129 miljoner på årsbasis, vilket är en stor investering i ungdomar, jämlikhet, arbetsliv och sysselsättning.

Socialdemokraterna är positiva till att införa förlängd läroplikt också på Åland och därmed en kostnadsfri gymnasieutbildning. Vi uppmanar därför landskapsregeringen att följa utvecklingen på rikssidan och påbörja ett motsvarande arbete.

Modiga reformer och ett starkt värnande om den kommunala grundskolan är den bästa välfärdssatsning som ett samhälle kan göra. Det har gjort Finland och Åland till framgångsrika utbildningsländer med goda Pisa-resultat. Därför vore det klokt att utreda hur en motsvarande satsning kunde se ut på Åland, vad det kunde kosta och garantera att Ålands självstyrelse innebär ett mervärde för ålänningarna med minst samma förmåner och servicenivå som på rikshåll.

Camilla Gunell (S)
Partiordförande

Klimat tema i SAMAK med nordiska statsministrar

Tre intensiva dagar i Köpenhamn blev det för lagtingsledamot Camilla Gunell som i måndags inledde sitt arbete som ordinarie medlem i Nordiska rådet. Gunell upptogs i den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet och intog sin plats i Kultur och utbildningsutskottet. På det första mötet godkändes efter omröstning ett socialdemokratiskt medlemsförslag om att utveckla ett Nordiskt center för undersökande journalistik.

– Den undersökande journalistiken är grunden för allt journalistiskt arbete och det är oerhört viktigt i dessa tider av desinformation och fake news att stärka public service och de oberoende mediernas rätt och möjligheter att också fördjupa journalistiken med att verkligen på djupet belysa frågor och ägna sig åt sökande efter fenomen som kanske aldrig annars kommer till människors kännedom, säger Camilla Gunell.

På onsdagen inledde den nordiska arbetarrörelsen SAMAK sitt toppmöte på statsministern Mette Fredriksens residens Marienborg. Temat för årets toppmöte var Arbetarrörelsens ansvar för klimat och miljö. Speciellt inbjuden till årets toppmöte var den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland som redan på 80-talet formulerade behovet av en hållbar utveckling i den så kallade Brundtland-rapporten.

– Det har tagit lång tid att skapa förändring. Men på den tiden betraktades natur och miljö som ett särintresse, nu är klimatet utgångspunkten i alla diskussioner, sade Gro Harlem Brundtland i en diskussion med Sveriges statsminister Stefan Löfvén.

Socialdemokraterna vill fortsätta att se ett Norden som utvecklas som välfärdsländer, som tar ambitiösa mål och åtgärder tillsammans med näringsliv och fackföreningsrörelse för att uppnå koldioxidfria samhällen.

– Sverige kan snart producera stål utan koldioxidutsläpp, Norge kan snart framställa aluminium utan koldioxidutsläpp. Med ett fortsatt starkt arbete framåt ska vi att klara klimatutmaningen. Vi måste visa på konkreta saker som nu sker och ge människor framtidstro. Däremot kommer inte länderna att klara utmaningen om man inte samtidigt arbetar för en ökad jämlikhet. Det är inte de mest utsatta som ska betala notan, säger den norska partiledaren Jonas Gahr Störe.

Som Ålands socialdemokraters ordförande deltog Camilla Gunell i en paneldebatt om Näringslivet och arbetslivet som en grön motor.

– Det är viktigt att klimatfrågan inte splittrar samhället mellan landsbygd och stad. Klimatfrågan kan ge landsbygden många nya möjligheter till nya gröna näringar.

– Om vi i Nordens ska kunna konsumera hållbart måste vi ställa krav på en hållbar produktion också vid import av varor. Vi kan köpa varor billigt här för att ex länder i Asien utnyttjar arbetstagare och vi lämnar miljöförstörelse, luftföroreningar och försurning i deras länder istället. Norden bör ställa hårdare krav på importörer när det gäller hållbar produktion, sade Camilla Gunell i debatten.

Från Åland medverkade också lagtingsledamöterna Nina Fellman och Jessy Eckerman. Från FFC Åland deltog Elin Sundback, från ABF Åland Mia Hanström och från Nordenskolan Sara Kemetter (alumni) och Lars Welroos.

Fängelsedom bör tas på allvar

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar, med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker. Det är ett strängt straff för ett allvarligt brott, och det är vårt allmänt betrodda och fristående rättsväsende som fällt domen, inte politiska meningsmotståndare eller väljare.

I de diskussioner som förts i lagtingets talmanskonferens och enligt den bedömning som lagtingsdirektör Susanne Eriksson och talman Roger Nordlund gjort bör väljarnas val respekteras och Marcus Måtar därmed sitta kvar. Vi menar att ansvaret för den uppkomna situationen, som bortom all tvekan kommer att minska lagtingets trovärdighet och anseende som lagstiftare, vilar dels på partiet Obunden samling och partiordförande Bert Häggblom, dels på regeringsbildaren Veronica Thörnroos.

Under den avslutade mandatperioden hade Obunden samling i sina led en ledamot dömd för misshandel av sin sambo. Denna period kommer partiet att ha Marcus Måtar i sina led. Det vore intressant att veta vilket brott som vore för magstarkt för Obunden samling att svälja, särskilt som man så starkt betonat lag och rätt och trygghetsfrågor i sin valkampanj. Genom den regeringsbas som nästa vecka bildar regering har centerns partiordförande Veronica Thörnroos och sittande talman Roger Nordlund inte bara accepterat utan också belönat Obunden samling och samtliga deras lagtingsledamöter, deras värdegrund och deras handlingar. Vi finner detta anmärkningsvärt.

Ålands lagting är vår högsta lagstiftande församling. Vi utgår ifrån att Marcus Måtar åtminstone under straffperioden inte ges ytterligare tunga förtroendeuppdrag i lagtinget, och anser att någon form av markering är nödvändig som anger att en fängelsedom för grovt ocker inte är något Ålands lagting tar lätt på.

Socialdemokraternas lagtingsgrupp

Camilla Gunell
Nina Fellman
Jessy Eckerman

Antti Rinne har avgått

Finlands statsminister Antti Rinne lämnade in sin avskedsansökan igår. Centerpartiet har krävt Rinnes avgång eftersom de inte har förtroende för Rinne mera till följd av hur han har hanterat postkonflikten. Det förefaller röra sig om en kupp mot Rinne, ledd av Centerns Juha Sipilä och andra aktiva i partiet. Det fanns nu ett läge att bli av med statsministern och bland annat ska ex-statsministern Juha Sipilä ha varit aktiv under den förra helgen i frågan, skriver svenska yle.

– Det är tragiskt, anser ÅSD:s partiledare Camilla Gunell.

Gunell menar dock att det finns goda efterträdare till Rinne bland socialdemokraterna:

– Både Sanna Marin och Antti Lindtman som nämnts som efterträdare till Rinne på posten som statsminister är oerhört bra och kunniga, trots sina rätt så unga år. Fint att det finns nya starka krafter att ta till inom Sdp.

Satsa på skolan!

Utbildning är idag ett konkurrensmedel. OECD och andra internationella tankesmedjor har otaliga gånger påvisat utbildningens betydelse för ekonomisk framgång och hög sysselsättning.  Företag vill ha personal som har god utbildning och känner till de lokala förhållandena. Många av våra unga lämnar Åland för att vidareutbilda sig, men det är oerhört viktigt att de skulle komma tillbaka. Utbildning är också central för att skapa ett mer jämlikt samhälle och minska inkomstklyftor.

Antagningssystemet efter gymnasiet till Sverige och Finland har försvårats och elevens slutvitsord får mer och mer betydelse. För att kunna studera vidare räcker det inte mera med att plugga hårt i gymnasiet, utan en rejäl satsning på grundskolan måste ske. Vår grundutbildning borde stärkas med motiverade och välutbildade lärare inom alla ämnesområden som sätter en hög ambitionsnivå på sitt viktiga arbete. Vi måste satsa mer på matematik, läsning och språk för att utveckla färdigheterna vidare i gymnasiet.

Det är bra att den nya grundskolelagen nu kommer på plats. Nu börjar det verkliga arbetet med nya läroplaner, fortbildningar och satsningar på grundskolan. Vi måste inse att skolan ska få kosta och att tidiga insatser är avgörande för våra ungas framgångar. Alla elever ska ha samma möjligheter. Under nästa mandatperiod borde vi se över ifall gymnasieutbildningen, förutom att göras avgiftsfri, kan göras obligatorisk genom att införa läroplikt till 17 år.

Sara Kemetter (S)
Lagtingsledamot och lärare

Göte Winé: Helsingfors nonchalerar självstyrelsen

Göte Winé höll socialdemokraternas gruppanförande vid budgetdebatten i lagtinget 15 december.

Talman
Vi har nu behandlat landskapsregeringens budgetförslag för 2017. Jag kan konstatera att ett stöd för detta budgetförslag finns brett. Visst finns det reservationer till budgeten, men som jag ser det så är det en hel del att man håller med i sak och politiken utan mer åsikter om tillvägagångssättet.

Som t.ex. ”jo politiken är bra men skulle vi få sitta vi rodret skulle vi göra så här.” Inget fel i det – men man ser en förståelse för den ekonomiska situation som Åland befinner sig i. Då tänker jag inte nu i enbart 2017 års budget utan tänker över flera år. För med vårt ekonomiska system så är vi fast i Finlands ekonomi för hårt.

2013 kom det en vändpunkt för den åländska ekonomin. Efter hårda tider steg vårt BNP till 2,6 procent det var mycket tack vare det privata näringslivet som då hade ett gott år och drog upp den totala BNP – trots att den offentliga sektorn då hade krympt. Enligt ÅSUBs prognoser och preliminära beräkningar blev tillväxten 2,4 procent. Så med dagens finansieringssystem så är vi beroende av och i klorna av den ännu krypande finska ekonomin.

Även om man vill se en ljusning i horisonten så är det ändå statsskulder och annat som skymmer horisonten och ljusningen är ännu längre bort med den politik som nu bedrivs i Helsingfors.

Ja politiken i Helsingfors kan vi ju inte nu kalla för gynnsam för Åland, och det är bra att vi alla gör vårt för att förbättra relationen Helsingfors – Åland. Sällan har jag väl känt en sådan nonchalans och brist på respekt för vår självstyrelse från Helsingfors som nu.

Man har väl aldrig heller hört sån besvikelse från ålänningar som nu för den finländska regeringen. Jag förstår vår åländska regerings dilemma att sätta ner foten samtidigt som man behöver förtydliga det ansvar som de har i Helsingfors för att respektera vår självstyrelse och ta ansvar för det svenska språket. Inget verkar ju vara heligt för regeringen i Helsingfors, vare det är grundlagsberättigat eller inte.

Men jag vill ge vår regering vårt stöd från den socialdemokratiska lagtingsgruppen att jobba och kämpa vidare.
Kraften att kämpa vidare med att få den finländska regeringen att inse vilket ansvar den har över Åland och för det svenska språket. Man ser nu en uppgivenhet när man upplever att det finns synpunkter om att man vill att Åland skall gå så långt att man t.o.m. skulle ha åländsk anställd personal vid ministerierna för att följa Ålands intresse.

Med denna finländska regering, så kanske många orter borde ha intressebevakare vid ministerierna för att bevaka sina intressen, för ingen sitter säker. Men det skall man inte behöva. Finlands regering är valda att bevara hela Finlands intressen.
Under många år har det diskuterats om hotet om det svenska språket i Finland. Och jag kan erkänna att jag inte varit orolig – förrän nu. Jag har förmånen att få sitta med i Folktingets social- och hälsovårdsutskott och när jag satt där på ett möte 2 september så insåg jag att nu kommer regeringen i Helsingfors att köra över det svenska språket i och med jourreformen som nu pressats igenom i riksdagen.
Direkt från mötet så mejlade jag minister Walve om min oro över konsekvenserna det kan innebära för ålänningarna. Jag fick då till svar att landskapsregeringen inte ser någon oro för vår vården i Åbo.

Jag hoppas de orden håller och att vi kan känna oss trygga. Min oroskänsla är ännu inte lugnad för oron finns där med att vård- och landskapsreformen pressas igenom till vilket pris som helst.

Men trots det så är det Finlands regerings ansvar att kommunicera med oss på svenska och värna om att de svenska språkrättigheterna uppfylls. Det är inget som vi skall ansvara för, utan man skall kunna kräva vår rätt eftersom Finland är konstitutionellt tvåspråkigt med svenska som ett nationalspråk.
Ålands landskapsregering har också sitt ansvar att lyfta upp språksituationen på Ålands och skall informera om läget. Det gör man på olika sätt och ett av sätten att lyfta upp det är den utredning som språkrådet har haft ÅSUB att genomföra – en undersökning om bl a språkbehov i det privata näringslivet.
Bästa vänner, det är verkligen dags att riksdagen nu inser att Åland kan stå på egna ben bara man låter Åland växa ekonomiskt och ger det självstyrda Åland möjligheter och inte att vi nu fortsätter betala för den finländska ekonomiska kräftgången. Ålands näringsliv mår bra och det gör att Åland nu har en stark ekonomi. Då skall vi få växa och inte vara begränsade av den svaga finländska ekonomin. Nu görs där reformer i Finland som avvecklar kommuner och gör kommunerna till tomma skal. Man kan väl säga att den finländska ekonomin är rätt så ihålig just nu.

Vi på Åland har en helt annan målsättning med politiken där man bl a vill stärka kommunerna. Däremot har Finland åtagit sig att säkerställa och garantera rätten till vårt svenska språk och det skall vi kräva. Även denna Helsingforsregering har ett Åland att värna om och se till dess intresse. Så bästa regering Katrin Sjögren, kraft att kämpa vidare för att vinna respekt för Ålands bästa trots en bristande respekt från Helsingfors.
För att avsluta denna del i mitt anförande så ger jag er följande vägkost:
Aldrig har åländska kvinnor och män svikit sin stam och dess ära; ofärd oss hotat, men segervisst än frihetens arvsrätt vi bära.

Detta blev en hel del självstyrelsepolitik och det är väl så att det är det mest angelägna som kanske inte syns i euron och cent här i budgetförslaget, men är av betydande vikt för vår framtida ekonomi där kunde jag inte undgå att ha lite funderingar kring det.

Skall Åland växa skall vi ha ett Åland som mår bra och ålänningar som är stolta. Ett Åland med bärkraftiga kommuner och en bra regionalpolitik. Det visar vi att vi har i denna regeringspolitik en politik som strävar mot mer ekonomiskt bärkraftiga kommuner och även en bra regionalpolitik med att främja näringslivets förutsättningar på landsbygd och i skärgård.

Att jobba med en bra konjukturpolitik är att få en jämn tillväxt. Det finns fördröjningar mellan åtgärd och effekt men vi ser på ÅSUBs prognoser att det åländska näringslivet mår bra och behöver vi fortsätta att sträva i arbetet med. Åland är fantastiskt och speciellt, som ett litet samhälle så har vi många småföretag och där skiljer vi oss lite från våra närliggande regioner. Vi skall på Åland fortsätta främja ett blomstrande näringsliv, vi skall ge förutsättningar så att näringslivet fortsätter att bidra till en höjning av vårt BNP och att vi har en god sysselsättning.

Vårt näringsliv växer runt om i världen våra primärnäringar har hittat nya handelsområden och ser möjligheter. Det känns som vi ger dem de förutsättningar trots hot där man vill lägga ner verksamheter så har landskapsregeringen reagerat och agerat. Tack för det.
Talman, det är bra att det tas på allvar att vi jobbar med målet full sysselsättning och arbete åt alla. Just där ser vi från den socialdemokratiska lagtingsruppen att det är bra att lyfta upp den satsning gjort mot den tidigare marginaliserade gruppen – nämligen de långtidsarbetslösa.

 

Tony Wikström: ”Sluta jåla och låt oss arbeta tillsammans”

I Ålands Radios senaste väljarenkät rasade partiet Ålands Framtid från valsiffrorna 7,4% till 1,3%.

I ljuset av det är det inte så konstigt att partiledaren Axel Jonsson griper varje halmstrå han kan hitta. Men att försöka förhala Parisavtalet för att skämma ut Finland är något av det pinsammaste som skådats inom åländsk politik. Bordläggningen är totalt felriktad, sorglig och får en att leta efter en skämskudde.

Javisst – Finland har godkänt klimatavtalet utan att invänta detsamma från Åland. Javisst – Åland har all rätt att uttrycka sin besvikelse över det uteblivna vindkraftsstödet, vilket även har gjorts.

Men det är helt fel att använda sig av Parisavtalet, som miljöprofessorn Johans Rockström har beskrivit som mänsklighetens sista chans, som utpressningsmetod. Glädjande nog har lagtinget redan enhälligt slagit fast att Åland ska vara hållbart 2051. Det innebär enligt Parisavtalet att utsläppen av växhusgaser ska ha minskats med 40-70% jämfört med år 2010. Och hjulen är i rullning. Ett gott exempel är nätverket bärkraft som är en fantastisk kraftsamling som stakar ut vägen mot ett hållbart Åland. Även nästa år fortsätter projektet och blir mer och mer konkret.

Jag vill ge ett litet tips till Ålands Framtid. Vi står just nu inför själstyrelsens hittills största utmaning. SOTE-reformen undergräver totalt vår självstyrelse och nu behöver Åland tala med EN tydlig och stark röst. Trots det mycket allvarliga läget är det för dock för tidigt för prat om att kapa trossarna. Men -just nu behövs sannerligen politiker som brinner för det åländska och noga följer med utvecklingen. Så, på ren åländska, sluta jåla och låt oss arbeta tillsammans med dom verkligt viktiga frågorna, för Åland bästa.

Ny styrelse och nya stadgar

Vid Ålands socialdemokraters höstmöte, som samlade drygt trettio medlemmar, valdes ny styrelse för 2017. I presidiet sker inga förändringar. Mandatperioden för Camilla Gunell, ordförande, Göte Winé, vice ordförande och Carina Aaltonen, sekreterare och kassör, sträcker sig till och med nästa år.

Övriga styrelsemedlemmar:
Norra Åland:
Freddie Forsman, Mathias Franzas, Ann-Kristin Eriksson
Södra Åland:
Jeanette Blomqvist, Teresa Westmark, Britt-Marie Sjöström-Kärki
Mariehamn:
Ilze Röholm, Karl-Johan Fogelström, Kjell Sjöblom
Skärgården:
Mia Hanström

Suppleanter
Maria Antman (ersättare för Göte Winé)
Hedvig Stenros (ersättare för Carina Aaltonen)
Norra Åland:
Helena Lundberg, Miina Fagerlund, Helena Flöjt-Josefsson
Södra Åland:
Marjo Österberg, Henrik Lagerberg, Rolf Söderlund
Mariehamn:
Conny Qvarfordt, Marika Kevin, Jessy Eckerman
Skärgården:
Anna Wiksten

—————————–

Vid höstmötet antogs nya stadgar för föreningen. Bland annat övergår socialdemokraterna till att ha ett årsmöte istället för vår- och höstmöte. En kongress arrangeras vartannat år, i syfte att stimulera den interna politiska debatten och fastställa politiska riktlinjer i frågor av väsentlig samhällsbetydelse. Styrelsen utser ett verkställande utskott (VU) som består av 3-5 medlemmar.

Anders Hallbäck