Digitalt förstamajfirande 1.5 kl 12:00

Även i år tvingas vi ställa om till ett digitalt förstamajfirande – för sista gången hoppas vi, det är inte samma sak utan folkfesten, ärtsoppan, allsången och kaffet i Mariehamns centrum.

Positivt är att våra kamrater utanför Åland och alla de som har svårt att ta sig till Mariehamn kan vara med och uppmärksamma arbetarnas dag tillsammans med partiet.

Premiären går av stapeln på youtube och våra sociala medier den 1.5 kl 12:00

temat för i år är: 100 år av självstyrelse och socialdemokrati på Åland

På vår youtubekanal finns ett stort utbud av videos att titta på fram tills premiären. Har du ett youtubekonto så prenumerera gärna på vår kanal så missar du ingenting

 

Nej till starksprit på läktare

På måndag den 26.4-21 kommer lagtinget att klubba en ny alkohollag för Åland, eller snarare sätta i kraft en finländsk alkohollag med några åländska förändringar.

I stort sett är det ok. Det är förtydliganden som är helt vettiga, där man dessutom valt att genom det åländska lagstiftningsutrymme ha strängare och tydligare regler och mer övervakning än i riket.

Det är också, vilket man inte ska sticka under stol med, en näringspolitiskt motiverad liberalisering av alkohollagstiftningen, så att man ska kunna servera starkare alkoholdrycker på flera platser. Socialpolitiken och alkoholpolitiken kommer i andra hand.

Vi socialdemokrater tycker att det är problematiskt av flera skäl. Dels för att man trots att det här är lagstiftning som i högsta grad berör barn inte gjort en barnkonsekvensbedömning. Och dels för att man genom lagändringen möjliggör servering av starka alkoholdrycker till exempel på läktare under fotbollsmatcher.

Därför har vi kommit med ett tillägg som lagtinget ska rösta om på måndag. Där föreslår vi att lagen visserligen antas, för att restaurangnäringen ska få vissa lättnader och möjligheter i en tuff tid, men också att regeringen återkommer 

-med en ändring som förbjuder starksprit på läktare under olika evenemang 

-med en barnkonsekvensbedömning och lagändringar utgående från den. 

Alla partier pratar om barnens bästa, och menar det säkert också. Därför borde det vara en självklarhet att rätta till dessa uppenbara brister och tydligt stå på barnens sida inte bara i ord utan också  i handling. 

Nina Fellman (S) 

Camilla Gunell (S)

Jessy Eckerman (S)

 

ÅSD återvalde styrelsen

Ålands socialdemokrater hade i tisdags den 13.4 sitt årsmöte. Mötet hölls digitalt pga covid-19 situationen med ett 30-tal deltagare.

Årsmötet behandlade stadgeenliga ärenden och godkände bokslut och verksamhetsberättelse för 2020 samt beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Verksamheten 2020 var mycket präglat av coronasituationen som gjort att partiets verksamhet till största delen fungerat i digital form genom teams-möten och sändningar av samtal, diskussioner som live-stream på sociala medier eller youtube. Med tanke på det svåra läget att träffas fysiskt har året ändå varit mycket innehållsrikt och man höll också kongress i november med SDPs partisekreterare Antton Rönnholm som gäst, samt American Breakfast i samband med valet i USA. Partiet har även ordnat 6 utbildningstillfällenmed ämnen som exempelvis integration, hållbar matproduktion, medborgarlön, grön tillväxt med flera. Livesändningarna som gått under rubriken ”Samtal från sjätte våningen” (på lagtingshuset) har diskuterat coronakrisens påverkan på Åland som helhet, ekonomi och hälsa, unga, äldre, kulturarbetarna. Medlemsmöten har hållits kring jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna. Partiet deltog i Pride-paraden, Kanonloppsstafetten och en minnesceremoni för Igge Holmberg som gick bort under året. Även de internationella och nordiska nätverken har hållit möten inom SAMAK, med S-kvinnor i Norden, SDP, Finlands svenska socialdemokrater och Nordenskolan.

Mötet antog också en verksamhetsplan och budget för 2021. Styrelsen återvaldes i princip för att få chansen att pröva att verka under förhoppningsvis mer normala förhållanden.

Till ordförande återvaldes Camilla Gunell (valdes 2010 till ordförande och går nu in på sitt 12:e år), första vice ordförande Ulf Weman och andra vice Kicki Blomqvist. Till ordinarie medlemmar valdes Tony Wikström, Fia Hellsten, Satu Silvennoinen, Ingemar Johansson och Sanna Söderlund (ny). Till ersättare valdes Mia Hanström, Helena Flöjt-Josefsson, Freddie Forsman, Anderas Westmark och Lasse Welroos. Partiet avtackade styrelsemedlem Britt Marie Sjöström-Kärki som bett om att få avsluta uppdraget i styrelsen. Likaså avtackades partisekreterare Kristin Mattsson som avslutar sin anställning i Ålands Socialdemokrater för att bli sakkunnig i jämställdhet i Ålands landskapsregering.

2021 kommer socialdemokraterna att ha ekonomi och ekonomisk politik som ett fokusområde och kommer att hålla en serie med diskussioner och utbildningar i ämnet.

– Man måste förstå att samhällsekonomi fungerar helt annorlunda än ekonomi i ett företag eller ett hushåll. Särskilt i svåra tider har samhället en särskild roll att upprätthålla stabilitet och se till att välfärden fungerar. Åland behöver nu en exitstrategi ur coronakrisen som ser till att näringslivet kommer på fötter igen, får igång sysselsättningen och reparerar de skador som skett för många människor genom förlust av arbete och andra negativa effekter som Covid 19 medfört gällande inlärning och hälsa, säger partiordförande Camilla Gunell.

Första maj-firandet som närmar sig kommer också i år att firas digitalt. Temat är socialdemokratins roll och påverkan i det åländska samhället som nu firar 100 år av självstyrelse. Mer information om detta kommer inom kort.

De som har råd får en bättre vård

Skall inbesparingarna i hälso- och sjukvården leda till att de som behöver en hörapparat erbjuds basversionen för 110 euro, medan de som har råd kan lägga till en tusenlapp för att få den bästa varianten? Det kan vara sådana prioriteringar som kommer till i högre grad än hittills inom olika områden av ÅHS verksamhet. De som har råd får en bättre vård. Så är det förstås redan i dag, att man privat kan köpa sig vård enligt egna önskemål, men en grund i vårt välfärdssamhälle är att den offentliga vården skall för alla erbjuda en så högkvalitativ och jämlik vård som möjligt.

Min åsikt är fortfarande att det inte skall läggas ytterligare sparkrav på ÅHS i dag, så som situationen ser ut med en pandemi och en vårdskuld som skyfflas framför oss. Till bilden hör att det redan, sedan några år tillbaka, pågår ett effektiviserings- och utvecklingsarbete inom myndigheten. Förra mandatperioden lade den dåvarande regeringen ett sparkrav på ÅHS där också socialdemokraterna var med på tåget. Att nu lägga ytterligare börda på hälso- och sjukvården i dagens situation, känns inte särskilt förnuftigt.

Vid det långa mötet i fredags, det fanns även andra stora frågor att behandla, gick styrelsen in för hälso- och sjukvårdsdirektörens och ledningsgruppens beredning. Det vill säga att få spara flexibelt de tre åren 2022-2024 och inte strikt två procent nästa år och en procent de vardera följande åren, samt även en begäran om att räkna bort internhyran till Fastighetsverket från den summa som sparkravet utgår ifrån, liksom den ansamlade vårdskuld och sådana post-covid relaterade kostnader som uppstår under åren 2022-2024.

Att spara klokt i en så stor organisation som ÅHS kräver tid och eftertanke.

Ulf Weman (S)
styrelseledamot ÅHS

Även Eckerö skall leva!

Ombyggnaden av Eckerö post- och tullhus ska enligt landskapsregeringen, först förverkligas i ett senare skede. Det är synd, Eckerös framgång och viktigaste näring har alltid varit turismnäringen, det syns på antalet turistanläggningar, många entreprenörer och det breda utbudet av turistattraktioner och logi-alternativ.

Få är de Eckeröbor som under sitt yrkesverksamma liv aldrig jobbat inom turism eller service. Det är där kommunens livsnerv finns, sommarjobb har alltid funnits i Eckerö. Arbetsplatserna har räckt till åländska ungdomar och säsongsarbetare både från Åland och våra grannländer och har även gynnat inflyttningen och återväxten i kommunen, därför har kommunen drabbats hårt av coronapandemin och rese-restriktionerna.

Rederierna och turism-branschen efterlyser satsningar som gör Åland till ett intressant resmål. Eckerö har tack vare sina täta färjeförbindelser  och tillika Ålands bästa bussförbindelser alltid haft goda utvecklingsmöjligheter. Post- och tullhuset är känt för sitt breda utbud av konst- och kultur. Glöm inte att kulturarbetarna också har en svår situation, en satsning på Eckerö Post-och tullhus hade varit en god satsning på både kulturen och turismen och skapar jobb för våra företagare inom byggbranschen.

Vi från Socialdemokraternas lagtingsgrupp ser ingen logik i att pausa ombyggnaden av Post-och tullhuset med tanke på turismnäringens akuta behov av stöd, vi anser att det är ett slöseri med resurser att nu avbryta ett projekt som ändå är ”i röret” och som bedöms ha positiva effekter både för utvecklandet av själva verksamheten i huset och de kringliggande besöksnäringen.

Dessutom uppkommer merkostnader för att man väljer att avbryta och sedan starta upp projektet igen i en odefinierad framtid med kommande sparkrav, när är det läge om inte nu? Fastighetsverket gjorde en vinst på 5,6 miljoner under 2020.

Eckerö skulle vara så väl värda den här satsningen för att få lite framtidshopp. Ltl Nina Fellman i finans- och näringsutskottet ville att färdigställandet av Eckerö post- och tullhus skulle återinföras i Fastighetsverkets investeringsplan samt förverkligas inom plan. Samtliga andra partier ville skjuta ombyggnaden till en  ytterst oviss framtid.

Det tycker jag är beklämmande, hela Åland skall leva, även Eckerö.

Jessy Eckerman (S)

Nej tack!

Ett rungande nej tack till den nedrustning av vårt nordiska välfärdssystem som lagtingsledamot John Holmberg pläderar för. Det är bra för John Holmberg att veta att den nordiska välfärdsmodellen till stor del är en socialdemokratisk skapelse. Finland har för övrigt, bäste John Holmberg, ett bra ”track record” vad beträffar att lyckas sanera nerkörda ekonomier. Politiker, alla socialdemokrater, som förpliktigar i finsk politik är bl. a. Mauno Koivisto och Paavo Lipponen. Nuvarande statsministern socialdemokraten Sanna Marin verkar med sin fasthet vara på god väg att stävja den ännu pågående pandemin.

Holmberg pläderar för att 200 hundra offentliga tjänster ska bort och inga lån ska upptas för stöd till för bibehållen sysselsättning och kapitaltillskott till de hårdast drabbade företagen. Detta för att snabbt bringa landskapets budget i balans. Det är för övrigt att föredra att privatekonomin och företagens ekonomi först är i balans. Sen ordnar det sig säkert med landskapets ekonomi. Bäste John Holmberg, det åländska samhället genomlider för närvarande en intäktskris av sällan skådad omfattning – inte en kostnadskris. Så lösningarna måste sökas på intäktssidan. Det är vettigt att låna till lönsamma projekt – i vårt fall till åtgärder som återställer lönsamheten för drabbade anställda och företag.

Runt om i världen resonerar man totalt annorlunda än vad John Holmberg gör. Man inser att pandemin är en unik händelse som kräver unika lösningar. Det man nu måste göra är att med massivt statligt stöd återställa de skador som länderna och hela världens ekonomi ådragits. När man lyckats med det efter säg ,1-2 år, är det dags att i takt med en växande ekonomi börja minska på de lån man nödgats ta för att lyfta upp ekonomin och minska skuldsättningen men med bibehållen välfärd.

(Dina i det närmaste rabiata skrivningar om oss socialdemokrater lämnar jag åt sitt öde. John Homberg (Höger, Höger) borde det stå efter signaturen.)

Karl-Johan Fogelström (S)

Kommunstrukturen en ekonomisk ödesfråga

Just nu ligger framtiden för Åland i vågskålen på fler än ett sätt. När pandemin är över kommer vi troligtvis inte att ha samma överdåd av trafikförbindelser som innan. Vi har en högre arbetslöshet än på många år, och det under en ganska lång tid. En del företag lägger ner, andra hankar sig fram på mindre marginaler. Allt detta betyder att offentlig sektor; landskapet, myndigheter och kommuner, har tuffa år framför sig. Man måste navigera mellan sparsamhet och satsningar på det som långsiktigt bär framåt och ger tillväxt i ekonomin. Allra svårast blir detta för våra kommuner. Många av dem var redan före pandemin ekonomiskt illa ute. Nu förvärras krisen, samtidigt som handlingsutrymmet och utvecklingskraften på många håll saknas. Tongångarna är på många håll uppgivna.

I det läget behöver Åland ledarskap. Landskapsregeringens partier har rivit upp förra mandatperiodens reformförslag och nu ska kommunerna sköta sitt eventuella samgående på egen hand utan bistånd från landskapet. Några kommuncoacher, som utlovades i regeringsprogrammet, är det inte länge tal om. Kommunfrågan har alltså kört in i en återvändsgränd.

Vilka vägar finns det framåt? Vad skulle dels lösa akuta problem, dels långsiktigt skapa starka kommuner?

Flera möjliga alternativ finns. Om man utgår från tidigare reformförslaget skulle Norra och Södra Ålands kommuner kunna förverkligas i snabb takt, och bilda två enheter som kunde bära sig själv och påbörja ett gemensamt arbete att utvecklas regionalt. Järsö-Nåtö-området skulle naturligt bli en del av staden, vilket skulle underlätta både serviceproduktion och markbristen i staden.

Vi anser fortfarande att skärgårdskommunerna skulle vinna på att bli en administrativ och politisk helhet, men om den modellen inte har stöd behöver skärgården bli associerade delar av den faståländska kommun som är närmast, och förstås sköta närservicen (skola, dagis, äldreomsorg) lokalt.

En annan väg är att gå är att stärka centralorten, själva lokomotivet på Åland genom att de delar av Jomala som idag har en stadsliknande bebyggelse, inkorporeras i staden, medan de mer rurala delarna skulle förblir en landskommun. En sådan lösning skulle förstås förutsätta en skäligt stor kompensation för områden Jomala storsatsat på under de senaste åren. Staden och landskommunen (inklusive skärgården), dvs ett Åland med två kommuner, skulle också vara en funktionell modell. Åland som en kommun är det många som propagerar för, men där kan grundlagen bli ett problem. Inget parti jobbar heller idag politiskt för den lösningen.

Med alla förslag finns utmaningar. Det finns motstånd och åsikter. Det finns gammalt groll och misstänksamhet. Men det är inte ledarskap att vara rädd för motstånd, man måste ändå ta steg framåt. I en stark kommun finns också möjligheter, framför allt får man en mer effektiv offentlig sektor och blir av med ett tungt lass onödig byråkrati.

Det är viktigt att prata om detta nu, för i motsats till vad sittande regering säger, så är kommunernas framtid i högsta grad en fråga för hela Åland. Det vore olyckligt om de förändringar som kan komma till stånd blir så små att de i praktiken blir meningslösa. Ett samgående mellan Lemland och Lumparland löser inga problem. Inte heller Geta-Finström. En helhetslösning måste till.

Låt oss diskutera kommunfrågan igen på ett seriöst och sakligt sätt. Det verkar inte komma några lösningar från landskapsregeringen, så hoppas fler än vi är beredda att arbeta för denna ödesfråga för Åland.

Ålands Socialdemokraters styrelse och lagtingsgrupp

Camilla Gunell
Ulf Weman
Kicki Blomqvist
Satu Silvennoinen
Tony Wikström
Mia Hanström
Fia Hellsten
Britt-Marie Sjöström-Kärki
Ingemar Johansson
Nina Fellman
Jessy Eckerman