Wikström och Holmberg svarar Lampinen om flyktingar

I en insändare kräver Daniel Lampinen, som driver en facebooksida som kallas ”nej-sidan” och som kallar sig rasist, en folkomröstning om flyktingmottagande.

Här är Tony Wikströms och Igge Holmbergs svar på den:

Tony Wikström: Mångkultur berikar

Du har rätt Daniel Lampinen. Din insändare i onsdagens Nya Åland är något jag helst inte sett i tryck i en lokaltidning på Åland. Du har själv öppet kallat dig rasist och din människosyn stämmer bra överens med det epitetet. Du skriver:

”Hudfärg och annat som syns på utsidan är oviktiga aspekter av människors genetik. Hur en grupps genetik är överlag, säger inte att enskilda gruppmedlemmar är på ett visst sätt. Vad grupper gör med sina egna länder, till exempel skapar ohållbara samhällen som man måste fly från, säger däremot mycket om gruppens genetik överlag.”

Jag har aldrig kallat någon för nazist men du förfäras över att Ja-till-flyktingar-sidan försöker ”koppla ihop alla nya rasismer med de gamla nazisternas våld”, att det ”är absurt och ovärdigt.” Men i ditt manifest på bloggen Framtidsland (med ingressen ”den här bloggen står upp för rasism”) kan man däremot förfäras över formuleringen ”…nya rasismen, den är som nazismen och sverigedemokratin fast utan förintandet, kodorden och konspirationsteorierna.” Absurt och ovärdigt kan man med fog tycka.

Detta är fakta:

– 7 procent av ålänningarna är födda utanför Norden.

– Hela 30 procent är födda utanför Åland, däribland du Daniel.

– Här bor människor från 92 olika länder som talar 55 olika språk.

– Redan i juni kommer Mariehamns stadsfullmäktige att formellt säga ja, troligtvis enhälligt till 20 FN-kvotflyktingar.

– I februari slog MH-fmge fast att staden tar emot 10-15 flyktingar vart tredje år mellan åren 2018 och 2027.

– Jomala kommer att ta emot en familj och flera andra åländska kommuner är på väg att göra detsamma.

En ytterst blygsam och hållbar nivå alltså.

Med integrationslagstiftning på plats, en integrationssamordnare och ett gediget förarbete finns alla förutsättningar för att även Åland kan dra sitt strå till stacken. Väljer man att se det krasst ekonomiskt så kan man även från denna synvinkeln se att detta högst troligt blir en mycket god affär för Åland, som liksom många andra länder står inför det faktum att fler och fler blir äldre, samtidigt som färre befinner sig i arbetsför ålder. Vi behöver varandra helt enkelt.

Att jämföra Åland med Malmö går inte.

Segregerade förorter och stadsdelar i svenska storstäder medför betydande utmaningar och förståeligt väljer människor att hellre bo nära släkt och bekanta än att flytta dit jobben (kanske) finns. På Åland bor folk väldigt utspritt, var dom än kommer ifrån, och jag tror att man ska akta sig för att till exempel försöka styra ”utlänningar” till vissa dagis och skolor – det bästa sättet att komma in i det åländska samhället är att lära känna andra ålänningar!

Du oroar dig även för fattigdom Daniel, men även på den punkten har vi kanske det bästa utgångsläget i världen, med en arbetslöshet på otroligt låga 3,4 procent.

Mångkultur berikar, föder nya idéer, nya företag och ger nytt liv åt vår fantastiska, välkomnande och människovänliga ö.

Avslutningsvis vill jag upplysa debattörer om att även om yttrandefriheten är viktig så är hets mot folkgrupp ett allvarligt brott som ger böter eller fängelse upp till 2 år. §10: ”Den som för allmänheten tillgängliggör eller annars bland allmänheten sprider information eller åsikter där en grupp hotas, förtalas eller smädas på grund av ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.”

Tony Wikström (S)

Igge Holmberg: Politiker ÄR vanligt folk

Det är lite beklämmande att varje gång få höra från Lampinen, Toivonen och alla andra flyktingrädda att ”politiker” måste lyssna på vad ”folket” vill säga.

Vi bor på en ö med 29000 människor. Man kan ringa upp mig hemma när som helst, folk gör det också. Jag finns i telefonkatalogen. Det gör alla andra politiker också. Vi är invalda för att vi för folkets talan.

Det faktum att ingen som vill förbjuda flyktingmottagning är invald är inte för att ”politiker” inte ser sanningen. Det är för att merparten av ålänningar är människor som ser idiotin i att sätta stämplar på folk från andra platser. De som vill förbjuda människor från att komma hit är en minoritet, och kommer att vara en minoritet länge till, förhoppningsvis för alltid.

Att deras hittepåargument vandrar mellan statistik och genetik och vilken pseudovetenskap de råkat läsa på nätet denna vecka är oväsentligt.

Det handlar om vad Ålands befolkning vill . Och innan vi har ett parti som blir invalt på att stoppa ”massinvandringen” till Åland så fortsätter vi politiker att göra det vi är valda till. Vi ska upprätthålla folkviljan, styra enligt det mandat vi fått från de röstberättigade ålänningar som gett oss sitt förtroende.

Jag har varit aktiv antirasist sedan mitten på 1980-talet. Jag har aldrig dolt det faktumet och jag är ganska säker på att mina väljare vet var jag står i den frågan.

Att jag nu, för att en brun svans från forna tider börjar gapa lite högljuddare än förr skulle börja rösta emot mitt samvete, och mina väljare, är inte på kartan.

Gå till val, bli invalda och försök stoppa hjälpen till de mest utsatta människorna som finns. Lyckas ni med det så lovar jag att fortsätta kämpa emot er. För det är vad majoriteten vill, det är vad mina väljare vill.

Som folkvald politiker och ”vanligt folk”, det är inte så stor skillnad på oss egentligen, så tycker jag som de väljare som valt mig. Vill de inte ha mig kvar så får jag stiga av.

Det är val i höst, ska bli skoj att se om jag eller Lampinen får fler röster. Då är det ”anonym folkomröstning” eller val som det också kallas.

Mvh från antirasisten, människan och politikern

Igge Holmberg (S)

Radions ordförande bör bytas ut

Christian Stormbom har beslutat lämna styrelsen för Ålands radio och TV. Stormbom har under sin tid i styrelsen konsekvent fört fram åsikter och förslag i styrelsen i syfte att, som han själv skriver i en uttömmande insändare, förstärka Ålands radio och TV som ett öppet framgångsrikt public service bolag där personalen trivs.

Stormboms kunskaper inom mediaområdet, teknik och public service är omfattande och värdefulla. I den socialdemokratiska lagtingsgruppen har vi kontinuerligt fört diskussioner om hur ÅRTV ska styras och hur viktigt det är att verksamheten utvecklas.

I flera fall har styrelseordförande uppenbarligen drivit en linje som inte tagit hänsyn till public serviceuppdragets krav på politiskt och ekonomiskt oberoende. ÅRTV är inte ett aktiebolag som vilket som helst och ska inte drivas för att avkasta vinst. ÅRTV är tvärtom en viktig del av vårt demokratiska samhällssystem där redaktionen ska garanteras självständighet för att fritt kunna granska och kritisera olika företeelser i vårt landskap. Dessa principer har Christian Stormbom försvarat och i dessa strävanden har han den socialdemokratiska lagtingsgruppens stöd.

För att kunna modernisera och framgångsrikt utveckla public service på Åland krävs det ett stabilt förtroende mellan bolagets ledning och dess personal. Vi har med oro följt styrelsens arbete och uppfattar att det brustit i respekten för personalens vilja och åsikt.

Situationen på ÅRTV har blivit ohållbar. Personalen mår dåligt och allt fler lämnar bolaget. Man måste i dessa situationer se till verksamhetens bästa framom enskilda personer och partiers intressen. Ordförande Jesper Eliasson och centern, på vars mandat han sitter, bör därför nu dra sina slutsatser och be honom lämna sin post för att ge verksamheten en ny start.

Socialdemokraternas lagtingsgrupp

Barbro Sundback

Christian Beijar

Göte Winé

Sara Kemetter

Igge Holmberg

Karl-Johan Fogelström

Svinö holme – inte bara en stadsfråga

Många intressanta frågor debatteras just nu. Promillegränsen, hemvårdsstödet. Kommunernas socialtjänst, Vårdöbron och Svinö holmes användning.

Svinö holme är inte bara en stadsfråga. Den mark som är tänkt att utnyttjas för bebyggelse tillhör landskapet och är därmed hela Ålands angelägenhet. Landskapets ledande tjänstemän inom skogsbruks- och fiskeribyrån samt landskapsantikvarien och naturvårdsintendenten avstyrker Mariehamns stads anhållan om att få köpa landskapsägd mark på Svinö. Tjänstemännen följer de principer som tidigare landskapsstyrelser och regeringar slagit fast. I tjänstemännens utlåtande konstateras dessutom att en exploatering av Svinö inte är en hållbar utveckling. Att landskapsregeringen undertecknat Deklarationen om ett hållbart Norden verkar inte förhindra en majoritet i regeringen att villigt upplåta Svinö för omfattande exploatering. Endast lantrådet Gunell och miljöminister Aaltonen röstade för bevarandet av Svinö som ett rekreationsområde.

I stadsfullmäktige är partierna helt delade i fråga om Svinö. Socialdemokraternas hållning är enig. Vi vill bevara Svinö och öppna upp det med en gång- och cykelbro för att stadsborna och alla andra ska kunna använda och njuta av området. Ägarna till fritidshusen på Svinö delar socialdemokraternas uppfattning.

En hållbar utveckling i Mariehamn ska bygga på tanken att stadskärnan förtätas och görs till en urban, grön och tillgänglig innerstad. ÅSUB:s senaste statistik visar att stadskärnan är mycket populär som boende. Nuvarande generalplan visar att vi kan öka stadsbefolkningen upp till 17500 utan att ta Svinö i bruk. I en hållbar stad bor vi ganska tätt, har arbetsplatser och service inom gångavstånd och ett aktivt och mångsidigt socialt liv på gator, torg och andra naturliga mötesplatser.

Med en sådan urbanisering sparar vi på resurserna och tillfredsställer våra behov utan att äventyra kommande generationers behov. I en sådan hållbar utveckling utgör Svinö ett viktigt rekreationsområde för motion, naturupplevelser och social samvaro. Landskapets och stadens mark på Svinö ska anpassas till dessa behov.

En exploatering av Svinö som bostadsområden för tusentals personer leder till en överstor biltrafik och försämrade miljöer på grund av väg och brobyggen. Priset för dem som ska bo på Svinö är att alla andra som ska bo längs de vägar och den trafik som ska ut och in till Svinö får betala med en försämrad miljö, vantrivsel, buller och avgaser. En sådan utveckling är varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar. Nej istället ska vi göra Svinö till ett levande och tillgängligt rekreations- och fritidsområde för alla. Det är hållbart.

Barbro Sundback (S)

PS. För övrigt anser jag att det är hög tid att köra igång byggandet av en ny Vårdöbro.

Nya kandidater 1 maj-talade

”Att förändra kommunstrukturen på Åland handlar om att ta ansvar för helheten Åland, för att folk på Kumlinge, i Hammarland, i Mariehamn, ska ha samma rättigheter till god vård, omsorg och skola”. Så sa Nina Fellman som koncentrerade sig på kommunfrågan i sitt 1 maj-tal. Läs hela här.

 

Tony 1

En annan av våra nya (S)-kanidater som höll tal var Tony Wikström, som bland annat talade om främlingsfientligheten som växer sig oroande stark. ”Det blåser kalla vindar – bokstavligt här på Torggatan men också i Europa… jag tänker närmast på rädslans, intoleransens och våldets kalla vindar”. Så sa Tony Wikström och hans tal finns att läsa på hans blogg.

Värdiga livsvillkor för alla!

”Ett värdigt och tryggt liv – en framtid fri från osäkerhet, utsatthet och svårmod är något som vi alla värderar högt.”

Så inledde Jessy E Hartvik sitt 1-majtal….och fortsatte:

”På denna dag då vi samlas är det skäl att påminna oss alla om att det även i vårt samhälle, särskilt i tider av ekonomisk oro och nedskärningar, finns familjer som drabbas hårdare än andra.

Familjer vars utgångsläge gör dem svagare och mer drabbade än andra.

Jag vill ägna mitt tal till de familjer och särskilt barnen, som lever i ekonomiskt osäkerhet och vars vardag präglas av ständig kamp och vardagsutmaningar.

Barnfattigdomen på Åland handlar sällan om att barn går hungriga och frusna för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder, även om detta sorgligt nog förekommer.

Barns och ungas vardag på Åland begränsas istället ofta av diverse kostnader, dyr fritidsutrustning och höga avgifter för organiserade fritidsaktiviteter.

Nedskärningar inom skolor, barnomsorg, fritidsverksamhet och kommunernas eknomiska avslag för – ideella samhällsnyttiga föreningar, höjda hyror, – krav på resor och avgifter – gör att fler barn tvingas avstå från dessa.

För familjer, barn och unga som växer upp och lever i ständig oro över inkomst, med små marginaler- oväntade kostnader- arbetslöshet, deltidsarbeten eller snuttjobb och bidragsberoende är nöjen och utvecklingsmöjligheter självklara.

Barn till ensamstående föräldrar, barn till unga föräldrar, barn till föräldrar utan fast anställning är speciellt drabbade.

Försämrad fysisk och psykisk hälsa är ofta följden av ett liv på marginalen för både föräldrar ochbarn, vilket i värsta fall kan leda till långvariga bekymmer och kostnader. Fattigdom, social utsatthet och sämre utgångsläge bildar en ond cirkel som för alltför många är svår, om inte omöjlig, att bryta utan hjälp.

Jag vill leva på ett Åland där värdiga levnadsvillkor råder för alla, där arbete, ekonomisk trygghet och frihet från fattigdom och svårmod omfattar alla.

Att vi gemensamt skapar förutsättningar till ett stabilt, självständigt och hållbart liv.

Jag vill att våra barn skall växa upp i ett samhälle där var och en med omtanke om rådande situation aktivt motverkar och förebygger rådande strukturer.

Det politiska arbetet för att ge alla familjer en ekonomiskt stabil, socialt givande tillvaro, och att ge alla våra barn en aktiv, trygg och utvecklande vardag måste vara och förbli en av våra viktigaste prioriteringar.

Jag vill leva och verka i ett samhälle som värnar om sina framtida medborgare med barnperspektiv och den sociala hållbarheten ständigt närvarande i varje beslut

Jag vill leva och verka i ett samhälle- som med gemensamma krafter tryggar allas vardag och ger alla lika möjligheter att utvecklas.

– Det är är i förlängningen ett lyckligare, hållbarare mer välmående samhälle. Kort och gott ett starkare Åland.

Läs mer på Jessys blogg

Nylund har fel om promilleförslaget – rätt om ordningslagen

Cita Nylund menar i en insändare att landskapsregeringen inte följer sitt risk- och missbruksprogram genom förslagen till lagen om sänkt promillegräns och ordningslagen. Jag tycker att du har fel. Vårt mål är att minska tillgängligheten till alkohol, förändra attityder och skapa alkoholfria zoner. Att sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2 måste väl rimligtvis vara helt i paritet med dessa strävanden. Dessutom sänks gränsen för grovt rattfylleri till 0,8 promille. Detta ser jag som ett sätt att förverkliga målen i risk- och missbruksprogrammet och minska problemen med alkohol och droger i vårt samhälle.

Den andra frågan som Cita Nylund menar att liberaliserar alkoholfrågan är minister Wille Valves förslag att i ordningslagen tillåta att dricka alkohol i parker och motsvarande områden i tätorter som Mariehamn och Godby. Jag håller med om att detta är ett förslag som går tvärtemot målen i risk- och missbruksarbetet. Därför röstade socialdemokraternas representanter i landskapsregeringen, jag själv och lantrådet Camilla Gunell emot denna förändring. Den socialdemokratiska gruppen står också helt enig och samlad emot denna liberalisering. Frågan ligger nu i Ålands lagting och behandlas i social- och miljöutskottet. Jag hoppas att förslaget inte ska få majoritet. Där kan Cita Nylunds parti, liberalerna, trots att de liberaler, hjälpa till genom att enhälligt rösta emot detta förslag.

Carina Aaltonen (S)

För vem ändrar man ordningslagen?

Insändare 23 mars 2014

En majoritet i Landskapsregeringen vill nu ändra på ordningslagen. Att man skall få dricka i parker så länge man inte stör någon.

Är alkoholen så central och viktig i vårt samhälle att vi nu skall tillåta ett öppet alkoholdrickande i parker och på allmänna platser?

I många år har man jobbat med att försöka skapa flera alkoholfria zoner. Just för att skapa en attitydförändring i alkoholfrågor.

Vi har många på Åland som har negativa upplevelser av alkohol och berusade personer. Visst låter det lite mysigt med studentdimissioner, valborgsskålar och picknickar.

Min fråga är då: har det varit ett problem nu?

Denna lagändring ger också betydligt svårare övervakning och ordningssfrågor vid områden som har alkoholförsäljning i närheten. Nu lämnas det till subjektiv åsikt att bedöma vad som störande.

I förslaget till den nya lagförändringen så står det ”Under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker under sin vistelse i en park eller annan därmed jämförbar allmän plats uppför sig på ett sådant sätt att det inte är störande att det utgör ett hinder eller annars gör det osakligt för andra att utöva sin rätt använda platsen”Nå vem skall nu göra den bedömningen? Är det barnfamiljen på en picknick, är det gänget som sitter bredvid och har med sig musik och spelar t.ex. kubb och dricker alkohol, vilket de enligt den nya lagen har rätt till.

Är det då barnfamiljen som skall ringa polisen när de känner sig att de inte längre kan ha sin picknick som de tänkt ?

Eller jämförbar plats, skall man kunna ha picknick då nära ett område som t.ex. rock-off och var går gränsen för festivalområdet och var går gränsen för den allmänna parken. Kan Esplanaden upplevas som en annan jämförbar plats?

Vem gör den bedömningen?

Jag kan därför inte godta denna lagändring eftersom jag under en längre tid jobbat för fler alkoholfria zoner d.v.s. en rättighet för ålänningar att röra sig i områden där det inte dricks alkohol.

Lagar skapar normer och styr attityder. Och här ger vi nu en mer tillåtande attityd att det är ok att dricka alkohol på allmän plats.

Jag har inget emot alkohol och drickande. Men jag är för ett kontrollerat drickande som t.ex. på restauranger där man kan dricka och måste bete sig därefter. Men framför allt så väljer man att gå dit. Väljer jag att åka till badstranden med mina barn och simma vill jag inte ha alkoholdrickande omkring mig. Nu väljer moderaterna ha en sådan politik.

Att ändra denna aktuella lagstiftning är skymfa det risk- och missbruksprogram som landskapsregeringen antog 2014 där man i programmet betonar att låta barn och unga få möjlighet till fler alkoholfria zoner. Det visar att barns och ungas möjlighet till en alkoholfri uppväxt inte är viktig för moderaterna. Regeringen borde i detta fall föregå med gott exempel och göra en barnkonsekvensanalys av detta förslag till beslut.

Göte Winé (S)

En ny Vårdöbro – tack!

Vårdöbron har debatterats flitigt i media och inom politiken. Självklart har det också varit något som vår grupp på norra Åland diskuterat. Även vi har vägt renovering och nybyggnation mot varandra och vi gläds över den pågående namninsamlingen, samtidigt som vi fasar för att det inte kommer att räcka.

Vår grupp delar säkert vision med många andra – en vision om att få hela Åland att leva. Vi menar att Vårdöbron inte bara berör 433 Vårdöbor, utan 28 666 ålänningar. Om du nu tänker att Vårdöbron inte berör dig, så läs vidare. Fler människor än de som är året-runt-bosatta, eller har sommarstugor på Vårdö eller längs skärgårdstrafikens norra linje berörs av Vårdöbron. Kanske har du själv någon gång handlat närproducerade gurkor, tomater och laxar som tagit sig över bron. Eller kanske vill du att dina barn i sin skola ska serveras närproducerat? Kanske har du slagits av tanken att du någon gång ska ta dig på den där dagsutflykten till Anni Blomqvists hem och kanske du vill att våra turister också ska ha möjlighet att se vår vackra skärgård?

Vårdöbrons renovering eller reparation har målats i svartvitt. Renoveringen har presenterats som det billiga alternativet och nybygget som det dyra. Bara denna framställning kan ifrågasättas kraftigt.

En ny Vårdöbro för ca 9,7 miljoner euro kan hålla i 120 år, medan en renovering för ca 6,7 miljoner euro uppskattas hålla 40-60 år. Då pratar vi alltså enbart om kostnaderna för att i slutändan ha en säker bro. Tittar vi på prislappen och slår ut det på kostnad per år och förväntad livstid så blir det faktiskt billigare att satsa på en ny bro. Detta alltså utan att vi räknar in kostnader för ersättande färjtrafik under renoveringsalternativet. Nybyggnation ger en kostnad på 80 833 euro/år, medan renoveringen kan landa på 111 666 euro/år -167 500euro/år.

Helhetsbilden är viktig. Snabb uppstart av ett nybygge skulle göra att trafiken kunde styras över den nuvarande Vårdöbron så länge den anses vara säker. En renovering å andra sidan skulle innebära att trafiken behöver en annan väg att ta sig över vattnet (under hela projektet). Att ordna med väg, pontoner och färjtrafik under en omfattande renovering på obestämd tid blir knappast det billigaste alternativet i slutändan. Dessutom finns risken att det under en renovering inte visar sig vara möjligt att slutföra projektet.

Överfarten mellan Vårdö och fasta Åland måste vara säker och smidig för exempelvis arbets-, studieresor, näringsliv och turism. I media har skolvägar på 45 min i Hammarland diskuterats, men vad händer exempelvis med resvägen för Vårdöungdomarna som går i GHS om det blir en färjlinje under reparationen?

En ny bro kan anpassas till EU:s nya viktbestämmelser, det kan inte en renovering. En ny bro är lättare att räkna på projektets tid och kostnad, en renovering är oviss. En ny bro riskerar inte samma driftstörningar i trafiken som en renovering– förutsatt att nybygget får komma igång snart och trafiken kan styras över nuvarande bro.

Rapporterna talar sitt tydliga språk. Någonting behöver göras och det är nu! Vi sitter i en akut situation där bron blir allt sämre under tiden som beslutsprocessen dras ut. Vad vinns egentligen på det? Eller vem vinner på det? Politiker måste se till fakta när de fattar sina beslut – inte sätta sig i opposition av principsak.

Politiskt har Ålands socialdemokrater redan röstat ja för en ny bro och vi från Norra Ålands socialdemokrater (NÅS) vill bara understryka att även vi återkommer till ett klart ja för en ny bro. Vi vill ha ett levande och tillgängligt Åland för privatpersoner, företag och turister. Vi föredrar det billigare, säkrare och smidigare alternativet – ta förnuftet till fånga och bygg en ny bro som håller längre!

Norra Ålands Socialdemokrater (NÅS)

Göte Winé

Helena Flöjt-Josefsson

Isabella Sarling

Kristoffer Gottberg

Miina Fagerlund

Ann-Kristin Eriksson

Björn Donobauer

Helena Lundberg

Mats Ekholm

Katarina Gäddnäs

 

25.10.2014