Ålands socialdemokraters tal under 1:maj

Nedan följer talen i textform och bilder  från  evenemanget .

PARTIORDFÖRANDE CAMILLA GUNELL

Bästa första maj-firare!

Vi möts i en tid då våren är lika bedövande vacker och hoppfull som alltid, men där våra sinnen tyngs av det ohyggliga som pågår i Ukraina.

Rysslands omotiverade angrepp på Ukraina har nu pågått i över 2 månader.

Putins regim har sedan invasionen den 24 februari bombat sönder och ödelagt städer, satt miljontals människor på flykt, förgiftat jordbruksmarker, dödat och plågat civila som sökt skydd från krigets fasor – krigsbrott som han måste ställas till svars för!

Det fasansfulla som utspelar sig i Ukraina medan vi står här berör oss djupt. Den övergivna nallebjörnen i rasmassorna, de livlösa och lemlästade kropparna på gatan, kvinnan som förtvivlat skakar på huvudet och frågar: Vad har vi gjort för att bli behandlade så här?

Ingenting har du gjort, kära medmänniska, vill jag säga.

Ingenting illa har du gjort.

Du är offer för maktgalna män med stormaktsdrömmar och en förvanskad, förljugen världsbild.

För 30 år sedan var jag studerande vid Åbo Akademi. Trots att laman skapade brödköer på Tavastgatan så kände vi unga ändå värmen från framtidens ljus. Berlinmuren hade ju fallit, Sovjetunionen hade kollapsat. Vi lärde oss ord som perestrojka och glasnost. Det kändes som att det nya Ryssland hade valt frihetens väg, mot demokrati. Nokias ringsignal skulle snart sätta folk i arbete, sätta punkt för lågkonjunkturen och skapa nytt välstånd.

För Finland låg plötsligt vägen västerut öppen – försvarsminister Elisabeth Rehn kunde köpa amerikanska Hornet plan och ett medlemskap i Europeiska unionen låg inom räckhåll.

Internet förde folk och nationer närmare varandra och man trodde att detta magiska nätverk skulle förhindra framtida krig. Statsminister Carl Bildt hade ju till och med skickat ett mail till USA:s president Bill Clinton!

Vi gick in i globaliseringens tidevarv, tänkte att friheten ska segra över ofriheten, att välstånd ska sluka fattigdomen.

När Ryssland gick till attack mot Ukraina under natten till sportlovets sista dag kändes det som att vi var grundlurade. Och därtill i en beroendeställning av rysk gas och olja.

Det aggressiva och oberäkneliga Ryssland gör nu att Finland tillsammans med Sverige söker en ny väg och en ny säkerhetsordning. Alliansfriheten som vi socialdemokrater har värnat starkt, och motvilligt vill släppa, håller på att omprövas.

Ett medlemskap i Nato kan förvisso ge trygghet i denna nya världsordning men innebär också nya utmaningar.

Finlands 1300 km långa landgräns mot Ryssland kan bli en skarp och spänd skiljelinje i en ny militär upprustning mellan öst och väst. Att i denna stund säga att säkerhet inte byggs med vapen avfärdas som naivt.

Hårda ord och kritik riktas mot Ålands demilitarisering med det ena utspelet efter det andra i riksmedia. Åland uppfattas av många som en akilleshäl i det finländska försvaret och ålänningarna borde därför själva förstå sitt bästa – nämligen att avveckla sin särställning och välkomna den finländska militären.

Men de folkvalda på Åland har inte makten att besluta något sådant.

Ålands demilitariserade och neutraliserade status är reglerad i internationella avtal och konventioner. Det är ingenting ålänningarna själva varken kan eller vill säga upp.

I hundra år har Åland framgångsrikt fungerat som ett självstyrt och demilitariserat landskap – två delar i vår särlösning som hänger tätt samman. I stället för en ny självstyrelselag som present på födelsedagen får vi nu ett medlemskap i Nato. Ett medlemskap där vi inte helt säkert vet vad som händer med vår status som ”Fredens öar”.

Trots att tidtabellen nu är knapp så måste man ge tid till analys, utredning och klarlägganden om Ålands status på lång och kort sikt om vi blir en ö i ett innanhav omslutet av Natoländer.

Åland måste i riksdagens behandling av den säkerhetspolitiska redogörelsen kräva att särställningen bibehålls, och då anslutningsfördrag tecknas måste Åland få garantier för detta – genom ytterligare ett Ålandsprotokoll – i likhet med det vi fick vid EU-anslutningen.

Eller ska ålänningarna åter en gång som 1938 marschera genom Mariehamn i protest mot den militariseringen av Åland som då iscensattes genom Stockholmsplanen?

Men vad är ni rädda för, frågar sig någon. Inom Nato finns andra demilitariserade områden; Svalbard i Norge och flera grekiska öar. Vad är problemet?

De går inte att jämföra.

Ålands ställning är världsunik.

Ålandsexemplet har överlevt världskrig och det kalla krigets långa era och det är viktigt att Ålands demilitariseringen och neutraliseringen i samband med ett Nato-avtal inte devalveras!

Trots att vi lever i en tid av osäkerhet och oro måste vi ändå fortsätta tro att det går att bygga en fredligare värld med demokratiska medel.

Krig är lika brutala idag som igår. Människor lika sårbara som människor alltid har varit.

Vi måste fortsätta bygga en tryggare värld – genom globalt ansvar för varandra, människors fri- och rättigheter, utrota fattigdom och ge social rättvisa, mat och rent vatten.

Vi måste arbeta tillsammans för att nå målen om hållbar utveckling i alla länder, ta kampen mot klimatförändringarna och visa respekt för internationella avtal. Här kan vi ålänningar visa väg – ett Ålandsexempel för framtiden!

 

Tack för att ni lyssnat. Leve freden! Slava Ukraini!

Fotograf: Kaveh Bahar

 

ARSIM ZEKAJ

Kamrater, Partivänner och åhörare

 

Idag är arbetarrörelsens viktigaste högtidsdag.

Vi går ut på gator och torg. Rustade med kampvilja för att angripa våra ständiga motståndare.
Ni vet vad dessa heter.

Klassklyftor.
Ojämnställdhet
Rasism och Hopplöshet.

I år tillägnas vår högtidsdag Ukrainas folk och världsfreden. Kamrater, vi är del av en större och stolt arbetarrörelse som historiskt spelat en framträdande roll i kampen för fred och nedrustning.

”Satans mördare” är ett tal som Palme höll 1975. Detta tal är lika aktuellt i dag med hänvisning till Rysslands agerande i Ukraina.

Idag är det svårt att känna att orden räcker till eller spelar någon roll. Men med våra ord kan vi fördöma det som sker omkring oss, vilket vi kommer fortsätta göra. Vi kommer också fortsätta uttrycka solidaritet med de som nu drabbas och visa vår frustration, sorg och ilska över ännu ett krig i vår kontinent.

Kamrater, jag har vandrat på Kievs gator, delat min vardag med dess folk som vill leva i fred i frihet. Deras vardag har nu istället fyllts med fruktan och död. Det här kriget, liksom alla andra krig är alltid ett enormt misslyckande, som framför allt drabbar människor, som vill leva i fred.

Vi ser en våg av militär upprustning i världen, en trend som normaliserar våld och militära medel som lösning.

 

Vi befinner oss också i ett ständigt pågående krigstillstånd med flyktingtrömmar och mänskligt lidande. Det här kamrater är uppgifter vår samtid ställt oss inför. Dessa uppgifter kräver att vi ännu kraftigre inom arbetarrörelsen mobiliserar för fred, jämlikhet och solidaritet.

Jag är övertygad, när jag ser ut över vårt lokalsamhälle och världen, när jag ser krigen och de ökade klyftorna, att vi socialdemokrater och arbetarrörelsen har en fortsatt avgörande roll på Åland och vår omvärld. Vi fortsätter med kraft ta oss an de uppgifter som vår samtid och framtid kräver av oss. Jag är lika övertygad att vi socialdemokrater idag med nykraft står rustade för att bli ännu mer relevanta i vårt lokalsamhälle och för ett jämlikt och solidariskt Åland. Vi kommer outtrötligt ta fighten för välfärden och vårt gemensamma Åland.

 

Kamrater, vi har idag på vår högtidsdag, talat om internationell solidaritet och omtanke för människor emellan. Men imorgon fortsätter arbetet på att steg för steg förändra samhället och vår omvärld i vardag och verklighet

Fotograf: Kaveh Bahar

 

CARINA AALTONEN

Kamrater,

Det har varit känslofyllda dagar sedan Rysslands vedervärdiga anfallskrig mot Ukraina inleddes och bomberna började falla över skolor och sjukhus, över civila och soldater. Vi känner ilska och avsky mot krigets vidrigheter men också tacksamhet och värme när människor ställer upp för varandra, skänker pengar och förnödenheter, öppnar sina hem och hjärtan. Detta krig lämnar ingen oberörd. Många ålänningar och fler européer än någonsin vill och gör något konkret för att hjälpa. Denna våg av godhet ska vi ta vara på. Den gör något bra med oss alla.

 

En enda människa kan starta ett krig. Freden däremot måste vi skapa och försvara tillsammans. Genom att engagera oss och vara delaktiga i föreningsliv, idrotten eller kulturlivet väver vi starka band mellan människor som bidrar till sammanhållning och meningsfullhet.

 

Under många år har hoten och hatet ökat, framförallt på sociala media. Det är främst små och lättkränkta män som ger uttryck för sitt hat och mobbar mot kvinnor, socialdemokrater, invandrare, feminister, klimataktivister och andra som rubbar deras cirklar. Det är som ett pågående lågintensivt krig och ett allvarligt hot mot demokratin

 

Det politiska klimatet är hårt och människor som behövs för att bygga vårt samhälle skräms till tystnad när de ser hur drevet går mot de som står upp för frågor de tror på. Vi behöver fler engagerade och inte mera mobbare på Facebook. Det är dags att säga ifrån. Backa de som blir utsatta och få till stånd en klimatförändring mellan människor.

 

Det globala klimathotet är den största gemensamma ut­maningen som mänskligheten någonsin stått inför. Omställningen måste ske nu- snabbt och smart. Regeringen ska kunna hålla fler tankar i huvudet samtidigt. Man får inte låta omställningen gå i stå genom att skylla på pandemin och ekonomin. Handlingsförlamningen hotar vår och våra barns framtid – det verkar som majoriteten i både lagting och regeringen innerst inne är klimatförnekare. Solpaneler på tiotusen tak, tack. Transportsystem som drivs fossilfritt. Hur svårt kan det vara?

 

Faktum är att vår välfärd skapas genom att vi utnyttjar de fattiga ländernas tillgångar, billig arbetskraft och obefintlig miljölagstiftning. Denna orättvisa är en grogrund för nya väpnade konflikter, fler flyktingströmmar och en mer osäker värld. Omställningen handlar om att vi också måste ta ett globalt ansvar i det lokala beslutsfattandet.

 

En ökad militär kapprustning och ett medlemskap i Nato är enligt min mening inte ett långsiktigt svar på krigshotet från öster. Det är säkert en kortsiktig lösning men i min värld borde vi i stället för utökade militära budgetar satsa motsvarande pengar på demokratiutveckling, jämställdhet, klimatomställning och mänskliga rättigheter. Mer vapen ger oss aldrig mer trygghet.

 

De socialdemokratiska värderingarna om alla ska ha det bra – inte bara vissa – gäller ännu. Så lämna sofflocket, kära vän. Kom med och jobba för en bättre, mer rättvis och fossilfri värld. Nästa år har vi val på Åland. Vi behöver omvandla nättrollens negativa energier till något bra och vi ska visa att mångfald är bättre än enfald, att rött alltid är rätt och freden bygger vi tillsammans. Heja Socialdemokraterna och glad första maj. Slava Ukraini!

Bild Kaveh Bahar

Ingemar Johansson höll en bön till freden och friheten. Bild Kaveh Bahar

 

Sossekören ledd av Miina Fagerlund vid elpianot. Kören bestod i år av Dexter Mäkelä, Jessy Eckerman, Jerry Jansson, Lasse Welroos, Elin Sundback, Sara Kemetter, Camilla Gunell och Helena Flöjt. Ljudtekniker: Kutten Lindbom. Kören dock i lite mindre antal sångare än vanligt pga coronans framfart fixade alla texter , stämmor och sånger galant, Bild: Kaveh Bahar

Helena Flöjt Josefsson uppträdde Bild Kaveh Bahar

Full rulle när soppan skall värmas , Arezoo rör om så soppan inte bränner i botten Henrik och Gunilla står redo att hjälpa till tillsammans med Camilla och Lasse ,  Foto Jessy Eckerman

60 liter soppa gick åt och många liter kaffe serverades, på bilden Arezoo och Henrik som var med och förtjänstfullt skötte utdelningen.

Många åskådare slöt samman för att lyssna på tal, sång och smaka på den goda ärtsoppan och en kopp rykande kaffe i vårsolen. Vi samlade ihop pengar till Emmaus Ukrainahjälp. Foto Jessy Eckerman

Kiki Alberius Forsman var gästtalare vid evenemanget och talade om 17 rörelsen som träffas varje dag kl 17 utanför ryska konsulatet för att manifestera och demonstrera mot kriget i Ukraina. Hon uppmanade alla att engagera sig, besök gärna 17-rörelsen i Esplanaden kl 17 varje dag. Maninfestationen pågår endast 10-15 minuter per gång och du träffar likasinnade och har möjlighet att visa ditt stöd till Ukraina samtidigt som du kan tala med likasinnade. Foto: Ingemar Johansson

 

Många tack och tusen röda rosor till alla som deltog  och bidrog till Arbetarrörelsens traditionsenliga 1: majfirande.

 

Förstamajtalare 2021

 

Partiordförande Camilla Gunell:

”Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik.”

Bästa första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj också 2021 då Ålands självstyrelse firar 100 år. Socialdemokratin är Ålands äldsta politiska rörelse och därför varit en viktig påverkare i utvecklingen av åländska samhället och självstyrelsen. Vår roll har alltid handlat om att ge alla människor en röst, oavsett om man varit född utanför Åland eller haft mark och pengar för att anses tillräckligt viktig.

Socialdemokratin har hävdat alla människors lika värde och bidragit till öppenhet, tolerans, mångfald och demokrati. Vi har arbetat för en välfärd för alla: en jämlik grundskola, utbildning och livslångt lärande har ger människor möjlighet att utvecklas och ta till vara sin begåvning. Allmän hälso- och sjukvård med låga avgifter så att alla har råd. Rättigheter på arbetsmarknaden och full sysselsättning; det vill säga arbete och försörjning åt alla är viktiga socialdemokratiska mål.

Det åländska samhället har också byggt upp med påverkan från våra grannländer, genom välfärdsreformer i Finland och Sverige som också förverkligats här. På så sätt har socialdemokratin också indirekt påverkat det åländska samhällsbygget och utvecklat Åland till ett nordiskt välfärdssamhälle.

Pandemin har lärt oss många saker. Vi  har sett betydelsen av en offentlig sektor, som har kunnat ge trygghet, sjukvård och skola under svåra omständigheter. Vi har lärt oss betydelsen av ett jobb. 10 procent arbetslösa är alltför högt. Vi behöver ett starkt näringsliv som erbjuder jobb och sysselsättning. Krisen sätter sina spår och dem måste vi som samhälle hantera: barn som kommit efter i skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet som lett till fattigdom, behov av nya utbildningsmöjligheter och studiestöd för vuxna som söker nya livsvägar.

Därför måste vi nu ha en ekonomisk politik som inte snålar, utan ser till att alla kommer på fötter igen. Sedan kan vi växa och blomstra tillsammans, ge fart åt ekonomin och få tillbaka vårt levande, aktiva samhälle.

Vi behöver inte återskapa allt det gamla. Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik. Alltså skapa en mer hållbar och rättvis värld.  Pandemin har också lärt oss hur oerhört beroende vi är av varandra – därför behöver vi ta hand om varandra och solidariskt fördela världens resurser.

Bästa vänner! Jag önskar er en fin första maj, en härlig sommar och en corona-fri framtid!

 

Mia Hanström:

”Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

1:a maj firare, jag står här i egenskap av politiskt aktiv skärgårdsbo något som jag varit i över 30 år.

Jag menar att skärgårdens politiska och administrativa organsiation måste omstruktureras. Vi är för få, dagens kommunal krav och administration behöver mer kompetens och samordnade resurser. Den demokratiska strukturen behöver också en förändring för att bättre ta vara på människors engagemang.

Vi har länge lokalt nästintill trollat för att få de att gå ihop, de bygger på extrem sparsamhet och en låg anspråksnivå.

Jag tillhör dem som tror på en gemensam administrativ och politisk enhet så att vi som bor i skärgården och har en relativt gemensam verklighet ska kunna driva våra frågor tillsammans och bli tillräckligt starka för att kunna ligga i framkant vad det gäller utveckling och klara att ge vår invånare jämlik service med övriga Åland.

Idag har vi inte kapacitet för det.

Problemet är att det finns ett stort motstånd och en tveksamhet från många av mina skärgårdsfullmäktige kollegor. Däremot upplever jag att motståndet inte alls lika stort från vanliga medborgare och då speciellt de lite yngre.

De Corona borde lärt oss är att dagens digitala teknik ger fantastiska möjligheter till att jobba tillsammans, även om man sitter på fysiskt olika ställen.

Jag är mycket sorgsen över att nuvarande regering sköt kommunreformen i sank och lämnade skärgården åt sitt öde. För även om man kan hoppas att de skjuter till stöd för de mesta akuta, så räcker det inte för att säkra, utveckla och rusta skärgården för framtiden.

Jag menar att en gemensam kommun ger skärgården en helt annan position och politisk styrka. Även om de fortsättningsvis kommer att vara en utsatt region med geografiska hinder och utifrån de behöva ett annat stöd än resten av Åland.

Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

Starta genast med strukturomvandlingar och förnyelse för skärgårdens bästa.

Glad 1:a maj!


Tim Höglund:

”Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.”

Hej, Mitt namn är Tim Höglund. Jag bor i för tillfället i Mariehamn och jobbar som IT tekniker på ÅDA.

Idag står jag här för att prata om miljö och klimat.
Vi har redan i över ett år levt i en global kris och börjar äntligen se ljuset i tunneln.

Dock, om vårt samhälle fortsätter konsumera och utnyttja planetens resurser kommer vi snart stå inför en kris olik någonting
mänskligheten upplevt hittills. Desto längre vi längre vi skjuter upp vårt ansvar, ju mera tvingas vi uppoffra för att åtgärda skadan.
Åland har en skyldighet agera som en förebild för hur ett hållbart samhälle kan se ut. Kompetensen och expertisen vi utvecklar kan sedan användas för att främja Åland samt resten av världen. Vår natur är otroligt vacker och värd att bevara.

För att göra detta måste vi bland annat garantera att åländsk fiskodling inte bidrar till övergödning av Östersjön via att göra odlingarna landbaserade.

Lite på samma linje borde man också bygga upp en fungerande och tillräcklig kollektivtrafik så att folk kan lämna bilen hemma.
Företagen som står för mycket av föroreningen globalt måste även vara med och städa upp efter sig.

Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.
Både miljön och klimatet måste tas i beaktande i alla framtida beslut.
Detta är allas våran planet och tillsammans kan vi rädda den.

 

Talade gjorde också FFC Åland ordförande Johan Stark.

 

Här kan du titta på programmet via vår youtubekanal