Vi lyfter klimat- och utbildningsfrågor i lagtinget

Socialdemokraterna har lämnat in två skriftliga frågor till regeringen, den första handlar om klimatkompensering för regeringens och lagtingets resor den andra handlar om det akuta behovet av närvårdare på Åland.

  1. FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport manar till snabb och konkret handling för att få ner koldioxidutsläppen och stoppa den globala uppvärmningen. En enkel åtgärd som Ålands landskapsregering kunde vidta är att klimatkompensera alla arbetsresor, och att ha en klar policy för vilka resor som är nödvändiga och med vilka färdmedel man då reser.

 Avser landskapsregeringen införa ett system för att klimatkompensera tjänsteresor och hur långt har man i så fall kommit med arbetet?

        2. Behovet av närvårdare och utbildad personal inom äldreomsorgen är skriande stort i kommunerna och andra institutioner.1 I  samband med budgeten för 2022 aktualiserades en utbildning av närvårdare i samarbete med Oasen men nu står det klart att den utbildningen inte är ett komplement utan en ersättning för ordinarie vuxenutbildning med 16 studieplatser. Detta beslut förefaller underligt i relation till arbetsmarknadens behov och frågan är på vilka grunder bedömningen gjorts?

På vilka grunder har man bedömt arbetsmarknadens behov av utbildad vårdpersonal då man till hösten valt att inte inleda ordinarie vuxenutbildning för närvårdare i Ålands gymnasium?

Läs mera på www.lagtinget.ax

 

 Bild: Ivar Jansson Syntolkning: Lagtingsgruppen står samlade i Esplanaden.

Jämställdhetsbonusen förd till Justitiekanslern för granskning

Efter att aktivt ha sökt en intern lösning kring frågan om jämställdhetsbonusen i samråd med gruppledarna i Ålands lagting finns inga fler vägar än att söka rättelse i detta felaktiga förfarande hos Justitiekanslern.

Här är de beslut som frågan handlar om:
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr31-2017-enskild-rk1a.pdf

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr99-2020-enskild-rk1a.pdf

slutrapport vallagstiftning

Redan 2014 inledde regeringen Gunell ett arbete med demokratiutveckling och översyn av vallagstiftningen. En tjänstemannagrupp valdes, ledd av Casper Wrede. Gruppen hade en politisk parlamentariskt sammansatt referensgrupp, ledd av dåvarande kansliminister Wille Valve. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 18.12.2015 och föreslog tre större reformer; rösträtt i kommunalval för 16-åringar, införande av en jämställdhetsbonus och e-röstning.

Arbetet gick vidare i slutrapportens anda under regeringen Sjögren för att utmynna i flera konkreta förslag. På sidan 5 i sammanfattningen beskrivs jämställdhetsbonusen samt i mer utvecklad form på s 20. Syftet var att uppnå ett mer jämställt lagting genom en ekonomisk morot. Metoden byggde inte på kvotering eller lagstiftning utan man valde att arbeta med en ekonomisk morot att belöna de partier som uppnådde målet med jämställda listor i lagtingsval.

Eftersom systemet med jämställdhetsbonusen infördes för att fungera varaktigt var det viktigt att förslaget hade en bred uppslutning. Systemet sjösattes efter två remisser till partierna. En särskild information hölls för lagtingets grupper samt en särskild omgång våren 2019 för alla partisekreterare. Reglerna skulle vara klara för alla och god tid skulle ges för alla att klara målsättningen att uppnå jämställda listor.

Beslutet 31/2017 togs helt i enlighet med arbetsgruppens och tjänstemännens förslag. I budgeten för 2020 finns i budgetmotiveringen följande text: ”I enlighet med landskapsregeringens beslut ÅLR 2016/404 kommer en jämställdhetsbonus att tas i bruk från och med år 2020”.

Denna bonus betalades ut under 2020 till de tre partigrupper som uppnådde jämställda listor i valet 2019; Liberalerna, Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ. Därefter gick landskapsregeringen politiskt in och stoppade systemet genom vice lantrådet Harry Janssons beslut den 21.12.2020.

Detta beslut föregicks av överläggningar i landskapsregeringen där man enades om att slopa bonusen. Ingen beredning i ärendet gjordes. I beslutet finns heller ingen motivering till varför beslutet upphävs. Båda strider mot principerna om god förvaltning. I beslutet 99-2020 står att ”landskapsregeringen beslutar att frångå bestämmelsen”. De beslut som fattades 2016 och 2017 fattades i enlighet med det ambitiösa parlamentariska arbete som genomförts, medan det beslut som togs 2020 endast hade förankring bland de partigrupper som inte uppnådde bonusen (förutom HI). I och med detta beslut tar C, MSÅ, OBS, ÅF närmare 54.000 euro från Lib, S och HI som hade uppnått målet om jämställda listor och fördelar dem enligt antalet mandat.

Beslut ska ändras i samma ordning de har tillkommit. Så gjordes inte nu.


Varför är detta förfarande problematiskt?

1. Allmänna val ska präglas av rättvisa, klara och tydliga regler som alla partier omfattar. De partier som vinner val och bildar landskapsregering ska respektera spelreglerna tills man gemensamt ändrar dem.

2. Om modellen med jämställdhetsbonus inte var en lyckad modell bör den utvärderas och därefter ändras inför ett nytt val. Man ändrar inte spelreglerna under pågående match.

3. Beslut 99/2020 hade ingen beredning eller motivering.

4. Maktens partier ska inte besluta om de medel som oppositionen ska ha tillgång till för sin partiverksamhet. Dessa beslut ska fattas på tjänstemannanivå i enlighet med klara och entydiga regler. Denna praxis ska inte påverkas politiskt.

5. Parlamentariska överenskommelser håller uppenbarligen inte. Man kan endast i lag besluta om dylika system, något annat är inte tillförlitligt.

Med detta beslut har landskapsregeringen gått över en viktig gräns för demokrati och parlamentariskt arbetssätt samt god förvaltning. Man har ändrat de ekonomiska förutsättningarna för oppositionens arbete under de kommande tre åren för att ge dessa medel till sina egna partier.

Den största förloraren är jämställdheten. Hur ska man annars tolka ett gruppledarmöte där sju manliga företrädare för partigrupperna talar om för två kvinnliga (från s och lib) att de missförstått det hela, att de får acceptera beslutet att deras partigruppers förutsättningar att bedriva sitt arbete under mandatperioden försämras med ca 45.000 euro.

(Hållbart Initiativs gruppledare deltog inte i diskussionen)

I förtvivlan över denna orättvisa lämnar jag en klagan till Justitiekanslern i riket.

Camilla Gunell
Gruppledare för den socialdemokratiska gruppen i Ålands lagtin

Camilla Gunell

Camilla Gunell är en av Ålands socialdemokraters mest erfarna politiker. Hon är också partiets ordförande sedan 2010. Hon har varit invald i Ålands lagting i 15 år och av dessa har hon varit 11 år i landskapsregeringen i olika roller.

Som vicelantråd och minister för områdena näringspolitik, miljö och energi har hon jobbat intensivt för ett klimatsmart samhälle. Åland är nu testområde för hela Finland för ny teknik inom smarta elnät, energilagring och fossilfria lösningar. Hon har velat förändra näringspolitiken och tillväxttänkandet i riktning mot ett mer ”miljönsamt” näringsliv, vars lönsamhet kommer från näringar som respekterar miljöns och klimatets gränser och göra en storsatsning på vind- och solenergi.

Camilla Gunell är känd för att vara en samarbetspolitiker som kan arbeta med alla. Hon är en god retoriker som gör att folk förstår vad hon menar och kan entusiasmera. Åland är i stort behov av det breda kontaktnät Camilla Gunell byggt upp under alla sina år i politiken, bl.a. till socialdemokraterna i riket som nu leder landets regering.

En stark välfärd, starka kommuner och aktörer och en välutvecklad hälso- och sjukvård är socialdemokratiska kärnvärden. Camilla Gunell har omsorg om de svaga, men förstår också betydelsen av ett framgångsrikt näringsliv och ett Åland som är attraktivt, öppet och inbjudande.

Hon har bevisat att hon kan leverera. Därför har väljarna gjort henne till röstdrottning i flera lagtings- och kommunalval.

 

Nina Fellman

Nina Fellman är filosofie magister från Åbo akademi och till yrket journalist. Hon har fyra barn – Frans, Hugo, Signe och Ivar, och tre katter.

Förutom stadsstyrelseposten är hon också ledamot i styrelsen för Ålands fredsinstitut.

Nina vill förändra kommunstrukturen, reformera äldreomsorgen och arbeta för jämställdhet och integration.

–Rättvisa och solidaritet är mina viktigaste utgångspunkter i det politiska arbetet. Att alla ska ha lika möjligheter utgående från allas lika värde. Alla former av rasism tycker jag är motbjudande.

Läs mer om och av Nina på hennes blogg. Du kan också kontakta henne på Facebook eller Instagram, eller per mejl till nina.fellman@lagtinget.ax.

Jessy Eckerman

Jessy Eckerman är ledamot i Ålands lagting, ledamot i stadsfullmäktige och medlem i infrastukturnämnden samt innehar flera andra förtroendeposter inom Mariehamns stad.

Hon bor tillsammans med sina två söner och familjens hundar i en hyreslägenhet. 

Jessy är en rödgrön politiker och vill ta tag i utmaningar som ger bättre villkor på arbetsmarknaden, en tillgänglig, avgiftsfri och fossilfri kollektivtrafik över hela Åland. 

-Jag är inte rädd för att fatta tuffa beslut gällande klimat och miljö. Jag vill bo på Åland där beslutsfattandet bygger på hållbarhet. Det är nu vi investerar i framtiden, både miljömässigt och socialt. 

Nu är det dags att ta ansvar med en konsekvent miljöpolitik, tillsammans kan vi göra det. Vi kan inte tillåta att marknadskrafterna går före miljön eller vår gemensamma framtid.

Jessys sida i Ålands lagting https://www.lagtinget.ax/ledamoter/jessy-eckerman-45894

Vill du veta mer, läs då Jessys blogg.

Jessy finns också på Facebook.