Konservativa föreningen kör i diket 

Pojkar och män är inte mer benägna till våld.

Det är inte därför de slår sina kvinnor. Flickor och kvinnor är inte känsligare ”av naturen” och därför bättre lämpade för vårdyrken. Sanningen är mycket mer komplex än så.

Konservativa föreningen Urd (vars styrelse för övrigt består av Anette Lehtinen, Fanny Lindström, Nathalie Williams, Sonja Widelius, Sanna Willford, Susanne Sirén och Katja Janetzko) tar med namns nämnande heder och ära av landskapets tidigare jämställdhetsansvariga Vivan Nikula, och kommer med påståenden om att pojkar måste få lära sig att slåss och att flickor ska sluta älta sina känslor för det gör dem svaga.

En sådan människosyn, parad med vad som förefaller vara mycket fragmentarisk kunskap om vad jämställdhetsarbete och genusteori eller normkritik handlar om, leder fel.

Vi kan väl slå fast en sak. Självklart finns det skillnader mellan könen. Självklart är pojkar pojkar, och flickor flickor på ett grundläggande biologiskt plan. Det finns alla möjliga variationer på det spektret också, eftersom människan inte styrs av sina könsdelar allena.

Det finns alltså arv, biologiska förutsättningar och kromosomer och hormoner i hur kön blir till. Och så finns det en hel massa sociala konstruktioner utöver våra biologiska grundförutsättningar, som styr hur vi uppfattar att flickor och pojkar ska vara eller är. Det förändras över tid, hela tiden.

Backa några tiotal år bara, och kvinnor ansågs inte kapabla att sköta sin egen ekonomi. Backa 100 år, och kvinnor var inte betrodda att rösta. Kvinnor har fått kämpa för rätten till sin kropp, för rätten att säga nej till sex, för rätten till sina barn, för rätten att få jobba.

Allt vi idag tar för givet att kvinnor klarar av, var bara för en kort tid sedan antingen otänkbart eller förbjudet, med samma märkligt fyrkantiga förklaringar som Urd nu använder. Att hela gruppen pojkar skulle vara förutbestämd att behöva en viss typ av lekar, att alla pojkar är lika och att ambitionen att ge pojkar inte bara fysiska utan också känslomässiga och språkliga verktyg är dumt. Liksom man förut tänkte att hela gruppen kvinnor var hjälplös och svag.

Det är konstigt, tycker jag, att en grupp konservativa kvinnor så lite lyfter fram det som brukar vara konservatismens huvudnummer, den individuella och samhälleliga friheten.

I min värld finns många som kan må bra av lite rough and tumble-pedagogik, både flickor och pojkar. Och det finns många som inte alls vill. Det finns flickor som vill utmana fysiskt och möta motstånd, och pojkar som vill sitta i ett hörn och leva i sin livliga fantasivärld. Allt det måste vara ok. Alla är inte stöpta i samma mall, oberoende av kön.

Kanske det är där vi kunde mötas, de konservativa kvinnorna och jag. Att det ska finnas rum för alla. Allas livsval, för min del faktiskt också deras som av något skäl väljer en traditionell kvinnoroll i hemmet.

Feminismen är för mig att ständigt ifrågasätta, hur, vad och varför. Att det inte var bättre förr, fast det fanns bra saker då också. Att vi lär oss. Att vi kan bli friare som individer och mer rättvisa som samhälle.

Nina Fellman (S)

 

 

 

Syntolkning, flera barn sitter runt ett bord och ritar och skriver med pennor. Pennburkar står på bordet

Fotograf: _Alicja_ Pixabay

Jämställdhetsbonusen förd till Justitiekanslern för granskning

Efter att aktivt ha sökt en intern lösning kring frågan om jämställdhetsbonusen i samråd med gruppledarna i Ålands lagting finns inga fler vägar än att söka rättelse i detta felaktiga förfarande hos Justitiekanslern.

Här är de beslut som frågan handlar om:
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr31-2017-enskild-rk1a.pdf

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr99-2020-enskild-rk1a.pdf

slutrapport vallagstiftning

Redan 2014 inledde regeringen Gunell ett arbete med demokratiutveckling och översyn av vallagstiftningen. En tjänstemannagrupp valdes, ledd av Casper Wrede. Gruppen hade en politisk parlamentariskt sammansatt referensgrupp, ledd av dåvarande kansliminister Wille Valve. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 18.12.2015 och föreslog tre större reformer; rösträtt i kommunalval för 16-åringar, införande av en jämställdhetsbonus och e-röstning.

Arbetet gick vidare i slutrapportens anda under regeringen Sjögren för att utmynna i flera konkreta förslag. På sidan 5 i sammanfattningen beskrivs jämställdhetsbonusen samt i mer utvecklad form på s 20. Syftet var att uppnå ett mer jämställt lagting genom en ekonomisk morot. Metoden byggde inte på kvotering eller lagstiftning utan man valde att arbeta med en ekonomisk morot att belöna de partier som uppnådde målet med jämställda listor i lagtingsval.

Eftersom systemet med jämställdhetsbonusen infördes för att fungera varaktigt var det viktigt att förslaget hade en bred uppslutning. Systemet sjösattes efter två remisser till partierna. En särskild information hölls för lagtingets grupper samt en särskild omgång våren 2019 för alla partisekreterare. Reglerna skulle vara klara för alla och god tid skulle ges för alla att klara målsättningen att uppnå jämställda listor.

Beslutet 31/2017 togs helt i enlighet med arbetsgruppens och tjänstemännens förslag. I budgeten för 2020 finns i budgetmotiveringen följande text: ”I enlighet med landskapsregeringens beslut ÅLR 2016/404 kommer en jämställdhetsbonus att tas i bruk från och med år 2020”.

Denna bonus betalades ut under 2020 till de tre partigrupper som uppnådde jämställda listor i valet 2019; Liberalerna, Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ. Därefter gick landskapsregeringen politiskt in och stoppade systemet genom vice lantrådet Harry Janssons beslut den 21.12.2020.

Detta beslut föregicks av överläggningar i landskapsregeringen där man enades om att slopa bonusen. Ingen beredning i ärendet gjordes. I beslutet finns heller ingen motivering till varför beslutet upphävs. Båda strider mot principerna om god förvaltning. I beslutet 99-2020 står att ”landskapsregeringen beslutar att frångå bestämmelsen”. De beslut som fattades 2016 och 2017 fattades i enlighet med det ambitiösa parlamentariska arbete som genomförts, medan det beslut som togs 2020 endast hade förankring bland de partigrupper som inte uppnådde bonusen (förutom HI). I och med detta beslut tar C, MSÅ, OBS, ÅF närmare 54.000 euro från Lib, S och HI som hade uppnått målet om jämställda listor och fördelar dem enligt antalet mandat.

Beslut ska ändras i samma ordning de har tillkommit. Så gjordes inte nu.


Varför är detta förfarande problematiskt?

1. Allmänna val ska präglas av rättvisa, klara och tydliga regler som alla partier omfattar. De partier som vinner val och bildar landskapsregering ska respektera spelreglerna tills man gemensamt ändrar dem.

2. Om modellen med jämställdhetsbonus inte var en lyckad modell bör den utvärderas och därefter ändras inför ett nytt val. Man ändrar inte spelreglerna under pågående match.

3. Beslut 99/2020 hade ingen beredning eller motivering.

4. Maktens partier ska inte besluta om de medel som oppositionen ska ha tillgång till för sin partiverksamhet. Dessa beslut ska fattas på tjänstemannanivå i enlighet med klara och entydiga regler. Denna praxis ska inte påverkas politiskt.

5. Parlamentariska överenskommelser håller uppenbarligen inte. Man kan endast i lag besluta om dylika system, något annat är inte tillförlitligt.

Med detta beslut har landskapsregeringen gått över en viktig gräns för demokrati och parlamentariskt arbetssätt samt god förvaltning. Man har ändrat de ekonomiska förutsättningarna för oppositionens arbete under de kommande tre åren för att ge dessa medel till sina egna partier.

Den största förloraren är jämställdheten. Hur ska man annars tolka ett gruppledarmöte där sju manliga företrädare för partigrupperna talar om för två kvinnliga (från s och lib) att de missförstått det hela, att de får acceptera beslutet att deras partigruppers förutsättningar att bedriva sitt arbete under mandatperioden försämras med ca 45.000 euro.

(Hållbart Initiativs gruppledare deltog inte i diskussionen)

I förtvivlan över denna orättvisa lämnar jag en klagan till Justitiekanslern i riket.

Camilla Gunell
Gruppledare för den socialdemokratiska gruppen i Ålands lagtin