Efter att aktivt ha sökt en intern lösning kring frågan om jämställdhetsbonusen i samråd med gruppledarna i Ålands lagting finns inga fler vägar än att söka rättelse i detta felaktiga förfarande hos Justitiekanslern.
Här är de beslut som frågan handlar om:
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr31-2017-enskild-rk1a.pdf
Redan 2014 inledde regeringen Gunell ett arbete med demokratiutveckling och översyn av vallagstiftningen. En tjänstemannagrupp valdes, ledd av Casper Wrede. Gruppen hade en politisk parlamentariskt sammansatt referensgrupp, ledd av dåvarande kansliminister Wille Valve. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 18.12.2015 och föreslog tre större reformer; rösträtt i kommunalval för 16-åringar, införande av en jämställdhetsbonus och e-röstning.
Arbetet gick vidare i slutrapportens anda under regeringen Sjögren för att utmynna i flera konkreta förslag. På sidan 5 i sammanfattningen beskrivs jämställdhetsbonusen samt i mer utvecklad form på s 20. Syftet var att uppnå ett mer jämställt lagting genom en ekonomisk morot. Metoden byggde inte på kvotering eller lagstiftning utan man valde att arbeta med en ekonomisk morot att belöna de partier som uppnådde målet med jämställda listor i lagtingsval.
Eftersom systemet med jämställdhetsbonusen infördes för att fungera varaktigt var det viktigt att förslaget hade en bred uppslutning. Systemet sjösattes efter två remisser till partierna. En särskild information hölls för lagtingets grupper samt en särskild omgång våren 2019 för alla partisekreterare. Reglerna skulle vara klara för alla och god tid skulle ges för alla att klara målsättningen att uppnå jämställda listor.
Beslutet 31/2017 togs helt i enlighet med arbetsgruppens och tjänstemännens förslag. I budgeten för 2020 finns i budgetmotiveringen följande text: ”I enlighet med landskapsregeringens beslut ÅLR 2016/404 kommer en jämställdhetsbonus att tas i bruk från och med år 2020”.
Denna bonus betalades ut under 2020 till de tre partigrupper som uppnådde jämställda listor i valet 2019; Liberalerna, Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ. Därefter gick landskapsregeringen politiskt in och stoppade systemet genom vice lantrådet Harry Janssons beslut den 21.12.2020.
Detta beslut föregicks av överläggningar i landskapsregeringen där man enades om att slopa bonusen. Ingen beredning i ärendet gjordes. I beslutet finns heller ingen motivering till varför beslutet upphävs. Båda strider mot principerna om god förvaltning. I beslutet 99-2020 står att ”landskapsregeringen beslutar att frångå bestämmelsen”. De beslut som fattades 2016 och 2017 fattades i enlighet med det ambitiösa parlamentariska arbete som genomförts, medan det beslut som togs 2020 endast hade förankring bland de partigrupper som inte uppnådde bonusen (förutom HI). I och med detta beslut tar C, MSÅ, OBS, ÅF närmare 54.000 euro från Lib, S och HI som hade uppnått målet om jämställda listor och fördelar dem enligt antalet mandat.
Beslut ska ändras i samma ordning de har tillkommit. Så gjordes inte nu.
Varför är detta förfarande problematiskt?
1. Allmänna val ska präglas av rättvisa, klara och tydliga regler som alla partier omfattar. De partier som vinner val och bildar landskapsregering ska respektera spelreglerna tills man gemensamt ändrar dem.
2. Om modellen med jämställdhetsbonus inte var en lyckad modell bör den utvärderas och därefter ändras inför ett nytt val. Man ändrar inte spelreglerna under pågående match.
3. Beslut 99/2020 hade ingen beredning eller motivering.
4. Maktens partier ska inte besluta om de medel som oppositionen ska ha tillgång till för sin partiverksamhet. Dessa beslut ska fattas på tjänstemannanivå i enlighet med klara och entydiga regler. Denna praxis ska inte påverkas politiskt.
5. Parlamentariska överenskommelser håller uppenbarligen inte. Man kan endast i lag besluta om dylika system, något annat är inte tillförlitligt.
Med detta beslut har landskapsregeringen gått över en viktig gräns för demokrati och parlamentariskt arbetssätt samt god förvaltning. Man har ändrat de ekonomiska förutsättningarna för oppositionens arbete under de kommande tre åren för att ge dessa medel till sina egna partier.
Den största förloraren är jämställdheten. Hur ska man annars tolka ett gruppledarmöte där sju manliga företrädare för partigrupperna talar om för två kvinnliga (från s och lib) att de missförstått det hela, att de får acceptera beslutet att deras partigruppers förutsättningar att bedriva sitt arbete under mandatperioden försämras med ca 45.000 euro.
(Hållbart Initiativs gruppledare deltog inte i diskussionen)
I förtvivlan över denna orättvisa lämnar jag en klagan till Justitiekanslern i riket.
Camilla Gunell
Gruppledare för den socialdemokratiska gruppen i Ålands lagtin
