Camilla Gunells festtal på självstyrelsedagen

Män, kvinnor och några milstolpar på vägen

Ärade herr talman, ärade självstyrelsedagsfirare!

I ett litet samhälle som Åland betyder människorna allt. Varje individ är viktig och en enskild person kan åstadkomma stor förändring. Blickar vi bakåt ser vi många män och kvinnor som under dessa 100 år ihärdigt arbetat och skapat grunden till det Åland vi njuter av idag.

Den 9 juni hedrar vi traditionsenligt förgrundsgestalterna från återföreningens kampdagar Julius Sundblom, landstingets första talman och Carl Björkman, Ålands första lantråd. Dessa två, tillsammans med skeppsredaren Gustaf Eriksson var tongivande gestalter fram till slutet av 40-talet i det åländska samhället där politik, ekonomi och sjöfart alltid har gått hand i hand.

Besvikelsen över den misslyckade återföreningen med Sverige övergick småningom i en ny tid. Självstyrelsens tid.

Torvald Eriksson, landstingets mångåriga talman, konstaterade på 50-talet att nu lämnar vi det gamla bakom oss och väljer att utveckla självstyrelsen, se dess potential och möjligheter.

Under 60-talet fick samhällsutvecklingen draghjälp av den nya tidens sjöfart – passagerarfärjorna.  Under Martin Isakssons tid som lantråd skapades en modernare förvaltning som tog fram utredningar och planering som grund för beslutsfattandet.

Folke Woivalin var en tongivande gestalt som under 70-80 talet skapade nya relationer till riket, genom ett brett kontaktnät och många uppmärksammade fisketurer med President Kekkonen.

Han insåg att välstånd i en modern värld skapas i samarbete med andra. Landstingsman Evald Häggblom formulerade det så att framgång i Helsingfors når vi bara genom att vara eniga på hemmaplan. En tes som är sann än idag.

Demokratin och dynamiken i det politiska arbetet ökade betydligt på 70-talet med införandet av partier med olika ideologiska betoningar. En viktig manifestation över självstyrelsen blev invigningen av självstyrelsegården 1978.

Parlamentarism infördes i landstingsarbetet år 1988 av talman Sune Carlsson, med benäget bistånd av lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson. Personpolitiken ersattes av att landskapsstyrelsen nu måste ha landstingets förtroende.

Under hela 1900-talet var landstingsmännen just det, män. Några enstaka kvinnor finns med i den tidiga självstyrelsens historiebok: Fanny Sundström förstås som den enda – och färgstarka – kvinnan i det första landstinget. Fler som kan nämnas är Rauha Åkerblom, Gunhild Berglund och Ragna Sanders.

Att som kvinna ställa sig till förfogande för politiska uppdrag kräver ett särskilt mod. Makten är en kostym, sällan skräddarsydd för kvinnor. De kvinnor som valts in i denna sal har varit kraftfulla, självständiga personer med huvudet på skaft.

Med kvinnornas intåg förändrades den politiska agendan; utbildning, internationalisering, kultur, miljö, sociala frågor, hälso- och sjukvård fick alltmer plats i debatterna. May Flodin och Gunnevi Nordman var de två första kvinnorna i landskapsstyrelsen. Barbro Sundback är den ledamot som varit längst invald i Ålands lagting. Hon lyfte in demilitariseringen som en av delarna i Ålands treenighet vid sidan av tillhörigheten till republiken och självstyrelsen.

Under 2000-talet har kvinnorna nått framträdande poster som lantråd, talman och ministrar. Trots det är det fortfarande en lång väg till jämställdhet.

Låt oss under jubileumsåret uppmärksamma flera personer som genom sina insatser bidragit till det framgångsrika samhälle och den starka självstyrelse som vi har idag. Allas bidrag till det gemensamma är viktiga. Dessa insdatser görs inte bara i politiken utan överallt i samhället – allt från näringsliv, i till vård och skola och på åker och äng.

Tack.

 

 

Syntolkning:Partiordförande Camilla Gunell på bilden, hon står och lutar sig mot en gren från ett fruktträd

Förstamajtalare 2021

 

Partiordförande Camilla Gunell:

”Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik.”

Bästa första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj också 2021 då Ålands självstyrelse firar 100 år. Socialdemokratin är Ålands äldsta politiska rörelse och därför varit en viktig påverkare i utvecklingen av åländska samhället och självstyrelsen. Vår roll har alltid handlat om att ge alla människor en röst, oavsett om man varit född utanför Åland eller haft mark och pengar för att anses tillräckligt viktig.

Socialdemokratin har hävdat alla människors lika värde och bidragit till öppenhet, tolerans, mångfald och demokrati. Vi har arbetat för en välfärd för alla: en jämlik grundskola, utbildning och livslångt lärande har ger människor möjlighet att utvecklas och ta till vara sin begåvning. Allmän hälso- och sjukvård med låga avgifter så att alla har råd. Rättigheter på arbetsmarknaden och full sysselsättning; det vill säga arbete och försörjning åt alla är viktiga socialdemokratiska mål.

Det åländska samhället har också byggt upp med påverkan från våra grannländer, genom välfärdsreformer i Finland och Sverige som också förverkligats här. På så sätt har socialdemokratin också indirekt påverkat det åländska samhällsbygget och utvecklat Åland till ett nordiskt välfärdssamhälle.

Pandemin har lärt oss många saker. Vi  har sett betydelsen av en offentlig sektor, som har kunnat ge trygghet, sjukvård och skola under svåra omständigheter. Vi har lärt oss betydelsen av ett jobb. 10 procent arbetslösa är alltför högt. Vi behöver ett starkt näringsliv som erbjuder jobb och sysselsättning. Krisen sätter sina spår och dem måste vi som samhälle hantera: barn som kommit efter i skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet som lett till fattigdom, behov av nya utbildningsmöjligheter och studiestöd för vuxna som söker nya livsvägar.

Därför måste vi nu ha en ekonomisk politik som inte snålar, utan ser till att alla kommer på fötter igen. Sedan kan vi växa och blomstra tillsammans, ge fart åt ekonomin och få tillbaka vårt levande, aktiva samhälle.

Vi behöver inte återskapa allt det gamla. Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik. Alltså skapa en mer hållbar och rättvis värld.  Pandemin har också lärt oss hur oerhört beroende vi är av varandra – därför behöver vi ta hand om varandra och solidariskt fördela världens resurser.

Bästa vänner! Jag önskar er en fin första maj, en härlig sommar och en corona-fri framtid!

 

Mia Hanström:

”Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

1:a maj firare, jag står här i egenskap av politiskt aktiv skärgårdsbo något som jag varit i över 30 år.

Jag menar att skärgårdens politiska och administrativa organsiation måste omstruktureras. Vi är för få, dagens kommunal krav och administration behöver mer kompetens och samordnade resurser. Den demokratiska strukturen behöver också en förändring för att bättre ta vara på människors engagemang.

Vi har länge lokalt nästintill trollat för att få de att gå ihop, de bygger på extrem sparsamhet och en låg anspråksnivå.

Jag tillhör dem som tror på en gemensam administrativ och politisk enhet så att vi som bor i skärgården och har en relativt gemensam verklighet ska kunna driva våra frågor tillsammans och bli tillräckligt starka för att kunna ligga i framkant vad det gäller utveckling och klara att ge vår invånare jämlik service med övriga Åland.

Idag har vi inte kapacitet för det.

Problemet är att det finns ett stort motstånd och en tveksamhet från många av mina skärgårdsfullmäktige kollegor. Däremot upplever jag att motståndet inte alls lika stort från vanliga medborgare och då speciellt de lite yngre.

De Corona borde lärt oss är att dagens digitala teknik ger fantastiska möjligheter till att jobba tillsammans, även om man sitter på fysiskt olika ställen.

Jag är mycket sorgsen över att nuvarande regering sköt kommunreformen i sank och lämnade skärgården åt sitt öde. För även om man kan hoppas att de skjuter till stöd för de mesta akuta, så räcker det inte för att säkra, utveckla och rusta skärgården för framtiden.

Jag menar att en gemensam kommun ger skärgården en helt annan position och politisk styrka. Även om de fortsättningsvis kommer att vara en utsatt region med geografiska hinder och utifrån de behöva ett annat stöd än resten av Åland.

Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

Starta genast med strukturomvandlingar och förnyelse för skärgårdens bästa.

Glad 1:a maj!


Tim Höglund:

”Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.”

Hej, Mitt namn är Tim Höglund. Jag bor i för tillfället i Mariehamn och jobbar som IT tekniker på ÅDA.

Idag står jag här för att prata om miljö och klimat.
Vi har redan i över ett år levt i en global kris och börjar äntligen se ljuset i tunneln.

Dock, om vårt samhälle fortsätter konsumera och utnyttja planetens resurser kommer vi snart stå inför en kris olik någonting
mänskligheten upplevt hittills. Desto längre vi längre vi skjuter upp vårt ansvar, ju mera tvingas vi uppoffra för att åtgärda skadan.
Åland har en skyldighet agera som en förebild för hur ett hållbart samhälle kan se ut. Kompetensen och expertisen vi utvecklar kan sedan användas för att främja Åland samt resten av världen. Vår natur är otroligt vacker och värd att bevara.

För att göra detta måste vi bland annat garantera att åländsk fiskodling inte bidrar till övergödning av Östersjön via att göra odlingarna landbaserade.

Lite på samma linje borde man också bygga upp en fungerande och tillräcklig kollektivtrafik så att folk kan lämna bilen hemma.
Företagen som står för mycket av föroreningen globalt måste även vara med och städa upp efter sig.

Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.
Både miljön och klimatet måste tas i beaktande i alla framtida beslut.
Detta är allas våran planet och tillsammans kan vi rädda den.

 

Talade gjorde också FFC Åland ordförande Johan Stark.

 

Här kan du titta på programmet via vår youtubekanal