Sök
Stäng denna sökruta.

insändare

Politiskt godtycke styr besluten

av
Naturbild saltvik

Kansliminister Harry Jansson (C) har fattat ett politiskt avgörande i ett jordförvärvsärende där man tidigare givit avslag, och där den föredragande tjänstemannen reserverade sig mot att det prövades på nytt. 

Detta gör han efter två misslyckade försök att i all hast ändra på regelverket för tillståndsgivningen, först i den parlamentariska kommittén för en förändring av näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen, sedan i självstyrelsepolitiska nämnden. 

I bägge fallen utan framgång ens i det egna majoritetsblocket. 

Inför valet 2015 skrev Harry Jansson i ett blogginlägg:

”Vilka äventyrliga och för självstyrelsen direkt förödande experiment hittar lib, mså och s på om det åter får väljarnas stöd på söndag?

Risken är överhängande för att särskilt liberalerna driver på att för att riva upp det åländska nationalitetsskyddet förankrad i bl a jordförvärvs- och näringsrättsinstrumenten.” 

När Harry Jansson kom till makten inleddes en revision av både näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen där man liberaliserar bestämmelserna på ett betydande sätt, bland annat genom att sänka kraven på ålänningar i bolagsstyrelser.

I sig är det en bra process, som nu degraderas till att följa Harry Janssons nycker snarare än att leda ett viktigt lagstiftningsarbete.

Med detta politiska in casu-beslut skapar ministern en ny praxis, och föregår en kommande lagändring som i allra värsta fall inte genomförs, och som därmed riskerar ytterligare urholka tilltron till en av självstyrelsens grundfundament, till systemet och till allmänhetens förtroende för en opartisk och saklig behandling. 

Varför just denna gräns för tomtstorlek för jordförvärdstillstånd skulle vara rimlig eller logisk finns det inga argument för.

Det kunde visst vara påkallat att i lag tillåta större tomter under särskilda omständigheter, men det borde ske efter en bedömning av vad som är logiskt och rimligt, inte som en reaktion på en enskild ansökan som det tydligen varit väldigt viktigt för Harry Jansson att bifalla. 

Socialdemokraterna har en principiell syn på frågan: Nationalitetskyddet utgör grunden för självstyrelsen och alla ändringar i dessa ska göras i lag, med stor eftertänksamhet och med brett parlamentariskt stöd.

Nina Fellman (S)

medlem i referensgruppen för revideringen av näringsrättslagstiftningen och jordförvärvslagstiftningen 

Camilla Gunell (S)

ledamot i Självstyrelsepolitiska nämnden

 

(Syntolkning, naturbild med vatten,vass och solnedgång som speglar sig i vattnet. Foto: Patrik Linderstam, Unsplash)

Förlängd läroplikt – en missad chans

av
Photo: Jeswin Thomas, Unsplash

Bild: Jeswin Thomas, Unsplash.com

(Syntolkning: Två ungdomar som sitter försjunkna i studier i ett klassrum)

När höstterminen börjar får ettorna i gymnasierna i Finland en fin dator och alla läromedel utan kostnad.

På Åland får man betala mer än förr för samma sak. Det är resultatet av landskapsregeringens politik.

Från hösten 2021 införs i Finland förlängd läroplikt till 18 år. Syftet är att alla finländska ungdomar ska ha allra minst en gymnasieutbildning, att det ska finnas lagstöd och metoder för att hålla ungdomar på glid kvar i en utbildning som kan se ut på många olika sätt, och att göra utbildningen kostnadsfri för de studerande.

Som följd har kommunerna i Finland upphandlat datorer till sina studerande.

De har upphandlat digitala läromedel till förmånliga paketpriser. De förbereder en helhetsreform där stöd kan ges på flera nivåer, och där studievägarna kan se väldigt olika ut för dem som har det krångligt.

Detta kommer naturligtvis med en prislapp, men inte en astronomisk sådan, eftersom de flesta ungdomar redan går i gymnasieutbildning och skolan är avgiftsfri även där den inte är kostnadsfri. Ur socialdemokratiskt perspektiv är detta den största reformen i välfärden på mycket länge, och det är med besvikelse vi konstaterar att landskapsregeringen och utbildningsminister Annika Hambrudd (C) alldeles för snabbt och summariskt och utan ordentliga konsekvensanalyser avskrev reformen för åländsk del.

Det som händer på Åland inför skolstarten hösten 2021 är att landskapsregeringen famlar efter små plåsterlösningar för att täcka den obalans som uppstår när man på rikssidan utvecklar och vi inte gör det.

Ålands gymnasium hade till den senaste tilläggsbudgeten äskat om dryga 200 000 euro för att göra det nödvändigaste,

bland annat att centralt upphandla digitala läromedel och datorer. Eftersom regeringen föreslår bara 114 000 låter det sig inte göras. Dessutom håller inte tidtabellen, eftersom upphandlingarna redan borde varit gjorda för nästa läsår.

Ålands gymnasium står alltså inför en kaos-start på höstterminen. Man missar chansen att ta steget framåt i en viktig reform. Konsekvensen blir inledningsvis att det inte bara blir dyrare än i Finland att studera vid Ålands gymnasium, utan också att kostnaderna blir högre än tidigare för de studerande.

De många goda möjligheterna att hitta individuella lösningar för de ungdomar som behöver det reduceras till en ansats till ökade resurser för att hantera psykisk ohälsa. Det är bara en del av problemet.

Landskapsregeringen tänkte för snabbt och fel. Det vore hedrande om man nu tog frågan på ett djupare allvar och omvärderade sitt beslut.

Ge Åland förlängd läroplikt och alla de fördelar reformen ger, med anpassningar till det åländska samhället. Annars får vi en sämre, dyrare och mer byråkratisk gymnasieskola, och de

Det blir våra ungdomar som får betala priset.

Ålands Socialdemokraters lagtingsgrupp

Nina Fellman, Jessy Eckerman och Camilla Gunell

 

De som har råd får en bättre vård

av

Skall inbesparingarna i hälso- och sjukvården leda till att de som behöver en hörapparat erbjuds basversionen för 110 euro, medan de som har råd kan lägga till en tusenlapp för att få den bästa varianten? Det kan vara sådana prioriteringar som kommer till i högre grad än hittills inom olika områden av ÅHS verksamhet. De som har råd får en bättre vård. Så är det förstås redan i dag, att man privat kan köpa sig vård enligt egna önskemål, men en grund i vårt välfärdssamhälle är att den offentliga vården skall för alla erbjuda en så högkvalitativ och jämlik vård som möjligt.

Min åsikt är fortfarande att det inte skall läggas ytterligare sparkrav på ÅHS i dag, så som situationen ser ut med en pandemi och en vårdskuld som skyfflas framför oss. Till bilden hör att det redan, sedan några år tillbaka, pågår ett effektiviserings- och utvecklingsarbete inom myndigheten. Förra mandatperioden lade den dåvarande regeringen ett sparkrav på ÅHS där också socialdemokraterna var med på tåget. Att nu lägga ytterligare börda på hälso- och sjukvården i dagens situation, känns inte särskilt förnuftigt.

Vid det långa mötet i fredags, det fanns även andra stora frågor att behandla, gick styrelsen in för hälso- och sjukvårdsdirektörens och ledningsgruppens beredning. Det vill säga att få spara flexibelt de tre åren 2022-2024 och inte strikt två procent nästa år och en procent de vardera följande åren, samt även en begäran om att räkna bort internhyran till Fastighetsverket från den summa som sparkravet utgår ifrån, liksom den ansamlade vårdskuld och sådana post-covid relaterade kostnader som uppstår under åren 2022-2024.

Att spara klokt i en så stor organisation som ÅHS kräver tid och eftertanke.

Ulf Weman (S)
styrelseledamot ÅHS

Även Eckerö skall leva!

av

Ombyggnaden av Eckerö post- och tullhus ska enligt landskapsregeringen, först förverkligas i ett senare skede. Det är synd, Eckerös framgång och viktigaste näring har alltid varit turismnäringen, det syns på antalet turistanläggningar, många entreprenörer och det breda utbudet av turistattraktioner och logi-alternativ.

Få är de Eckeröbor som under sitt yrkesverksamma liv aldrig jobbat inom turism eller service. Det är där kommunens livsnerv finns, sommarjobb har alltid funnits i Eckerö. Arbetsplatserna har räckt till åländska ungdomar och säsongsarbetare både från Åland och våra grannländer och har även gynnat inflyttningen och återväxten i kommunen, därför har kommunen drabbats hårt av coronapandemin och rese-restriktionerna.

Rederierna och turism-branschen efterlyser satsningar som gör Åland till ett intressant resmål. Eckerö har tack vare sina täta färjeförbindelser  och tillika Ålands bästa bussförbindelser alltid haft goda utvecklingsmöjligheter. Post- och tullhuset är känt för sitt breda utbud av konst- och kultur. Glöm inte att kulturarbetarna också har en svår situation, en satsning på Eckerö Post-och tullhus hade varit en god satsning på både kulturen och turismen och skapar jobb för våra företagare inom byggbranschen.

Vi från Socialdemokraternas lagtingsgrupp ser ingen logik i att pausa ombyggnaden av Post-och tullhuset med tanke på turismnäringens akuta behov av stöd, vi anser att det är ett slöseri med resurser att nu avbryta ett projekt som ändå är ”i röret” och som bedöms ha positiva effekter både för utvecklandet av själva verksamheten i huset och de kringliggande besöksnäringen.

Dessutom uppkommer merkostnader för att man väljer att avbryta och sedan starta upp projektet igen i en odefinierad framtid med kommande sparkrav, när är det läge om inte nu? Fastighetsverket gjorde en vinst på 5,6 miljoner under 2020.

Eckerö skulle vara så väl värda den här satsningen för att få lite framtidshopp. Ltl Nina Fellman i finans- och näringsutskottet ville att färdigställandet av Eckerö post- och tullhus skulle återinföras i Fastighetsverkets investeringsplan samt förverkligas inom plan. Samtliga andra partier ville skjuta ombyggnaden till en  ytterst oviss framtid.

Det tycker jag är beklämmande, hela Åland skall leva, även Eckerö.

Jessy Eckerman (S)

Nej tack!

av

Ett rungande nej tack till den nedrustning av vårt nordiska välfärdssystem som lagtingsledamot John Holmberg pläderar för. Det är bra för John Holmberg att veta att den nordiska välfärdsmodellen till stor del är en socialdemokratisk skapelse. Finland har för övrigt, bäste John Holmberg, ett bra ”track record” vad beträffar att lyckas sanera nerkörda ekonomier. Politiker, alla socialdemokrater, som förpliktigar i finsk politik är bl. a. Mauno Koivisto och Paavo Lipponen. Nuvarande statsministern socialdemokraten Sanna Marin verkar med sin fasthet vara på god väg att stävja den ännu pågående pandemin.

Holmberg pläderar för att 200 hundra offentliga tjänster ska bort och inga lån ska upptas för stöd till för bibehållen sysselsättning och kapitaltillskott till de hårdast drabbade företagen. Detta för att snabbt bringa landskapets budget i balans. Det är för övrigt att föredra att privatekonomin och företagens ekonomi först är i balans. Sen ordnar det sig säkert med landskapets ekonomi. Bäste John Holmberg, det åländska samhället genomlider för närvarande en intäktskris av sällan skådad omfattning – inte en kostnadskris. Så lösningarna måste sökas på intäktssidan. Det är vettigt att låna till lönsamma projekt – i vårt fall till åtgärder som återställer lönsamheten för drabbade anställda och företag.

Runt om i världen resonerar man totalt annorlunda än vad John Holmberg gör. Man inser att pandemin är en unik händelse som kräver unika lösningar. Det man nu måste göra är att med massivt statligt stöd återställa de skador som länderna och hela världens ekonomi ådragits. När man lyckats med det efter säg ,1-2 år, är det dags att i takt med en växande ekonomi börja minska på de lån man nödgats ta för att lyfta upp ekonomin och minska skuldsättningen men med bibehållen välfärd.

(Dina i det närmaste rabiata skrivningar om oss socialdemokrater lämnar jag åt sitt öde. John Homberg (Höger, Höger) borde det stå efter signaturen.)

Karl-Johan Fogelström (S)

Rör inte Ålands hälso- och sjukvårdsmyndighet

av

Finlands Bank bedömer att tillväxten i den finländska ekonomin växer med 2,6 procent år 2021 och 2,7 procent 2022 för att något sakta av år 2023. Vilka prognoser för tillväxt gör landskapsregeringen? Det har vi inte hört något om. Däremot får vi läsa om krav på nedskärningar inom ÅHS. Finansminister Höglund ser ingen annan råd än nedskärningar för att få budgeten i balans. Hälso- och sjukvårdsminister Holmberg-Jansson känner sig gråtfärdig över beslutet. Mest bedrövad är hälso- och sjukvårdsdirektören Jeannette Pajunen. Regeringens pandemihyllningar av ÅHS personal följs av nedskärningar vilket liknar mera en misshandlares än en ledares beteende. Det är inte svårt att sympatisera med Pajunen och hennes personal. Det är lätt att förstå att personalen tappar motivationen för att göra ett gott arbete när arbetsgivaren beter sig så illa.

Varför gör dom på detta sättet? Min uppfattning är att regeringen missuppfattat den offentliga ekonomins särdrag och roll i samhället. Landskapets ekonomi kan inte likställas med ett hushålls eller ett privat företags ekonomi. Inte heller kan man jämföra landskapets ekonomi med en självständig stats ekonomi. Nej landskapet och kommunerna fungerar på andra grunder. För att föra en offentlig ekonomi gör man upp en budget och en ekonomiplan. Man försöker då bedöma tre år fram i tiden. Budgeten bygger på utgifter och inkomster. Landskapets och kommunernas inkomster utgörs främst av skatter, avgifter och lån. De självutnämnda ekonomiska experterna inom åländsk politik drömmer om en budget i balans och ser det som ett nederlag att ”gå till banken” för att låna pengar. Budget i balans betyder att utgifterna i landskapets budget balanseras av skatter och en del andra inkomster. Att få det att gå jämnt ut är bara en teoretisk möjlighet. I praktiken är det årliga resultatet antingen ett budgetöverskott eller ett budgetunderskott.

De åländska kommunerna lånar pengar för att få sina budgetar att gå ihop. Deras skatteförmåga är för svag och de flesta lever i hög grad på landskapssandelar. Andelarna är en stor utgift i landskapets budget. Ju svagare skattebasen blir i de små åländska kommunerna desto mera måste de låna eller desto mer måste landskapet betala i andelar till kommunerana. De flesta kommuner kan bara drömma om en budget i balans. Om regeringen Thörnroos minskar personalen på ÅHS riskerar vi att få inte bara en sämre utan en dyrare vård. Färre anställda leder till stress och otrivsel som i sin tur får personal att sjukskriva sig och söka annat jobb. Genom att rusta ned en väl fungerande och en högt uppskattad sjukvård åstadkommer regeringen på sikt en dyr och sämre vård. Dessutom drar man på sig en starkt negativ opinion. Väljarna anser alltid hälso- och sjukvården vara den viktigaste valfrågan. Ålänningarna älskar ÅHS.

Innan man gör några förändringar i landskapets budget för 2022 måste man göra en realistisk bedömning av tillväxten på Åland de närmaste åren. Sedan bör man noga analysera vad som är viktigt att vidta för ekonomiska åtgärder för att långsiktigt skapa ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet på Åland. Några års underskott i landskapets budget är ingen katastrof om färjtrafiken kommer igång 2021. Viktigt är att se vilka möjligheter den här krisen öppnar upp för. Satsa på inflyttning, utbildning, kommunreform, grön omställning och nya satsningar inom ÅHS, särskilt viktigt är vård för personer med psykisk ohälsa. Att panikartat stoppa viktiga reformer och skära i välfärden är inte bara okunnigt utan direkt skadligt för hela samhället. Hur ska vi utveckla ett hållbart Åland när pandemin släpper är frågan – inte budget i balans.

Barbro Sundback (S

Svinö holme – inte bara en stadsfråga

av

Många intressanta frågor debatteras just nu. Promillegränsen, hemvårdsstödet. Kommunernas socialtjänst, Vårdöbron och Svinö holmes användning.

Svinö holme är inte bara en stadsfråga. Den mark som är tänkt att utnyttjas för bebyggelse tillhör landskapet och är därmed hela Ålands angelägenhet. Landskapets ledande tjänstemän inom skogsbruks- och fiskeribyrån samt landskapsantikvarien och naturvårdsintendenten avstyrker Mariehamns stads anhållan om att få köpa landskapsägd mark på Svinö. Tjänstemännen följer de principer som tidigare landskapsstyrelser och regeringar slagit fast. I tjänstemännens utlåtande konstateras dessutom att en exploatering av Svinö inte är en hållbar utveckling. Att landskapsregeringen undertecknat Deklarationen om ett hållbart Norden verkar inte förhindra en majoritet i regeringen att villigt upplåta Svinö för omfattande exploatering. Endast lantrådet Gunell och miljöminister Aaltonen röstade för bevarandet av Svinö som ett rekreationsområde.

I stadsfullmäktige är partierna helt delade i fråga om Svinö. Socialdemokraternas hållning är enig. Vi vill bevara Svinö och öppna upp det med en gång- och cykelbro för att stadsborna och alla andra ska kunna använda och njuta av området. Ägarna till fritidshusen på Svinö delar socialdemokraternas uppfattning.

En hållbar utveckling i Mariehamn ska bygga på tanken att stadskärnan förtätas och görs till en urban, grön och tillgänglig innerstad. ÅSUB:s senaste statistik visar att stadskärnan är mycket populär som boende. Nuvarande generalplan visar att vi kan öka stadsbefolkningen upp till 17500 utan att ta Svinö i bruk. I en hållbar stad bor vi ganska tätt, har arbetsplatser och service inom gångavstånd och ett aktivt och mångsidigt socialt liv på gator, torg och andra naturliga mötesplatser.

Med en sådan urbanisering sparar vi på resurserna och tillfredsställer våra behov utan att äventyra kommande generationers behov. I en sådan hållbar utveckling utgör Svinö ett viktigt rekreationsområde för motion, naturupplevelser och social samvaro. Landskapets och stadens mark på Svinö ska anpassas till dessa behov.

En exploatering av Svinö som bostadsområden för tusentals personer leder till en överstor biltrafik och försämrade miljöer på grund av väg och brobyggen. Priset för dem som ska bo på Svinö är att alla andra som ska bo längs de vägar och den trafik som ska ut och in till Svinö får betala med en försämrad miljö, vantrivsel, buller och avgaser. En sådan utveckling är varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar. Nej istället ska vi göra Svinö till ett levande och tillgängligt rekreations- och fritidsområde för alla. Det är hållbart.

Barbro Sundback (S)

PS. För övrigt anser jag att det är hög tid att köra igång byggandet av en ny Vårdöbro.

För vem ändrar man ordningslagen?

av

Insändare 23 mars 2014

En majoritet i Landskapsregeringen vill nu ändra på ordningslagen. Att man skall få dricka i parker så länge man inte stör någon.

Är alkoholen så central och viktig i vårt samhälle att vi nu skall tillåta ett öppet alkoholdrickande i parker och på allmänna platser?

I många år har man jobbat med att försöka skapa flera alkoholfria zoner. Just för att skapa en attitydförändring i alkoholfrågor.

Vi har många på Åland som har negativa upplevelser av alkohol och berusade personer. Visst låter det lite mysigt med studentdimissioner, valborgsskålar och picknickar.

Min fråga är då: har det varit ett problem nu?

Denna lagändring ger också betydligt svårare övervakning och ordningssfrågor vid områden som har alkoholförsäljning i närheten. Nu lämnas det till subjektiv åsikt att bedöma vad som störande.

I förslaget till den nya lagförändringen så står det ”Under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker under sin vistelse i en park eller annan därmed jämförbar allmän plats uppför sig på ett sådant sätt att det inte är störande att det utgör ett hinder eller annars gör det osakligt för andra att utöva sin rätt använda platsen”Nå vem skall nu göra den bedömningen? Är det barnfamiljen på en picknick, är det gänget som sitter bredvid och har med sig musik och spelar t.ex. kubb och dricker alkohol, vilket de enligt den nya lagen har rätt till.

Är det då barnfamiljen som skall ringa polisen när de känner sig att de inte längre kan ha sin picknick som de tänkt ?

Eller jämförbar plats, skall man kunna ha picknick då nära ett område som t.ex. rock-off och var går gränsen för festivalområdet och var går gränsen för den allmänna parken. Kan Esplanaden upplevas som en annan jämförbar plats?

Vem gör den bedömningen?

Jag kan därför inte godta denna lagändring eftersom jag under en längre tid jobbat för fler alkoholfria zoner d.v.s. en rättighet för ålänningar att röra sig i områden där det inte dricks alkohol.

Lagar skapar normer och styr attityder. Och här ger vi nu en mer tillåtande attityd att det är ok att dricka alkohol på allmän plats.

Jag har inget emot alkohol och drickande. Men jag är för ett kontrollerat drickande som t.ex. på restauranger där man kan dricka och måste bete sig därefter. Men framför allt så väljer man att gå dit. Väljer jag att åka till badstranden med mina barn och simma vill jag inte ha alkoholdrickande omkring mig. Nu väljer moderaterna ha en sådan politik.

Att ändra denna aktuella lagstiftning är skymfa det risk- och missbruksprogram som landskapsregeringen antog 2014 där man i programmet betonar att låta barn och unga få möjlighet till fler alkoholfria zoner. Det visar att barns och ungas möjlighet till en alkoholfri uppväxt inte är viktig för moderaterna. Regeringen borde i detta fall föregå med gott exempel och göra en barnkonsekvensanalys av detta förslag till beslut.

Göte Winé (S)

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning