JA till daghem i Strandnäs, NEJ till Mariepark (insändare)

Mariehamns stad gjorde för år 2022 ett överskott på 4.5 miljoner. Det ska jämföras med ett minus i budgeten för 2022 på 0,5 miljoner. I flera år har stadens politiska majoritet lagt alltför snäva budgetramar och underbudgeteraför skola och omsorg. 

Följden har blivit att personalen känt sig ytterst pressad och tvingats snåla så till den grad att skolorna varit ostädade och klagomålen över skolmaten högljudda. Inom äldreomsorgen gör platsbristen att massor av pengar måste läggas på straffavgifter till ÅHS istället för att satsas på personalförbättrande åtgärder som exempelvis försök med sex-timmars arbetsdag. Inom skötsel och underhåll saknas personal och pengar för att på ett bra sätt sköta stadens infrastruktur och byggnader. 

Vi socialdemokrater i Mariehamn har under denna mandatperiod försökt föra en mera rejäl budgetpolitik. Skolan, barn- och äldreomsorgen är våra viktigaste prioriteringar. 

Kommunerna är till för att underlätta vardagen för sina kommuninnevånare. Servicebehovet förändras och staden måste anslå tillräckliga resurser för att möta det växande behovet av service inom skola och omsorg.  

Allt flera barn behöver särskilt stöd. Det behovet kan vi inte blunda för. Allt flera behöver särskilt boende eftersom antalet i åldern 80 plus ökar mycket. Det innebär att behoven av vård och omsorg inom äldreomsorgen ökar och därmed också arbetsbördan för personalen. 

För att personalen ska orka måste resurserna och respekten för personalens bästa tillgodoses. Med andra ord måste vi budgetera med omsorg om barn och äldre samt den personal som ska säkra deras behov av service. Vi måste investera i människor.

Staden har under mandatperioden investerat i St Göranshemmet och ett markområde på Styrsö för över en miljon. Nu diskuteras ett köp av Mariepark för 675 000 euro, trots att arrendeavtalet stadgar att fastigheten återgår till staden om Dennis Jansson inte bebygger det med den planerade stugbyn. 

Vi socialdemokrater vill inte medverka till detta. Vi menar att en byggnadsuppmaning måste ges, och om villkoren i avtalet inte följs bör staden överväga en hävning av avtalet. Att sätta pengar på att köpa tillbaka det man redan äger – utan att ha en tydlig bild av vad man vill använda området är inte klok ekonomisk politik. 

Vi vill i stället sätta fokus på att äntligen komma igång byggandet av ett nytt daghem i Strandnäs. Där har staden gjort ett gediget och grundligt arbete för att planera och projektera för ett bygge av ett daghem som både löser platsbrist och pedagogiska behov. 

Majoriteten i fullmäktige backade projektet för ett år sedan, med löfte att frågan ska till fullmäktige i maj 2023. Vi tyckte det var fel. Nu är det dags att komma igång med bygget, inte att fördröja det ytterligare med spekulationer i ännu en gammal fastighet, dvs St Mårtensgården. Vi vill inte ha ytterligare ett gammalt hus med potentiellt stora okända problem. Vi vill ha ett välplanerat dagis i anslutning till Strandnäs skola. Att gång på gång planera och projektera och sedan backa är också att slösa med mariehamnarnas pengar. 

 

Mariehamns socialdemokrater vill ha en schysst budgetpolitik i staden. En politik som garanterar grundservicen till barn och äldre och ger personalen goda arbetsvillkor. 

 

Om staden ska köpa gamla fastigheter ska det vara för att vi faktiskt behöver dem, inte för att ägarna vill bli av med dem. Vänta med Mariepark. Börja bygga nytt daghem i Strandnäs. 

 

Mariehamns socialdemokrater

Bild från:  Ryan Fields on Unsplash

Bildtolkning: Liten pojke bygger med klossar

Havsbaserad vindkraft skall vara till nytta också för havet

Efter en lång process med flera tillfällen för lärande och inhämtande av kunskap kring frågan om etablering av havsbaserad vindkraft i Östersjön och särskilt på åländska vatten har vi gemensamt kommit fram till följande ställningstagande. Det är oerhört viktigt att alla partier göra en sådan genomgång, annars vet inte människor vad de ska tänka, slitna mellan klimatet, nyttan av inkomsterna och vad det ”kostar” ex. i fråga om en blinkande horisont. Ålänningarnas förståelse, delaktighet och nytta av dessa satsningar behöver vara tydliga.

Ålands socialdemokrater anser att Åland ambitiöst och nyfiket ska delta i den gröna omställningen. Vi vill lämna den fossilberoende ekonomin bakom oss och gå in i en ny tid där energi skapas av sol, vind och vatten. Vi vill att fossila drivmedel successivt ersätts av vätgas, el eller gröna drivmedel såväl i bilar, flyg och färjor. Vi vet att det kommer att kosta.

Innovationer måste fram och modiga beslut tas om etablering av havsbaserad vindkraft och solparker, infrastruktur och nya skärgårdsfärjor. Vi behöver också mer utbildning för att fylla de arbetsplatser som den nya gröna energiindustrin har potential att skapa. Vi söker mer kunskap och svar på alla de ännu många öppna frågorna. Vi söker också lösningar som ger det åländska samhället en optimal utdelning både ekonomiskt, socialt och miljömässigt om havsbaserad vindkraft etableras på åländska vattenområden.

Åländsk ekonomi skulle gynnas av en ny industri som ger landskapet betydande intäkter genom skatter, arrenden och arbetstillfällen i den tjänstesektor som kan skapas runt en produktion av vindbaserad el och vätgas. Vi behöver arbeta för att ålänningarna känner delaktighet i den här utvecklingen, kan få arbete inom dessa nya verksamheter och se att inkomsterna stärker den åländska välfärden för alla och ekonomin i hela landskapet. Genom rätt insatser inom utbildning och fortbildning kan fler ålänningar kvalificera sig för arbete inom den gröna sektorn.

Vindparkerna måste också vara till nytta, inte en nackdel, för Östersjöns havsmiljö. De anläggningar som byggs ska inte hota djur, natur och fiskar utan främja en bättre vattenkvalitet. Havet är mycket känsligt för ökade temperaturer som följer i klimatförändringens spår. Varmare vatten hotar att slå ut ekosystemen i havet, så nu är det ännu mer angeläget att stoppa tillförseln av näringsämnen till Östersjön. Detta gäller också insjöar och vattendrag på Åland. Alla näringar måste ta sitt ansvar.

Insikten om att våra sjöar inte längre går att ta i bruk som nya vattentäkter för dricksvatten är skrämmande. Sjöarna måste skyddas bättre och lagstiftningen tydligare reglera skyddszoner. Vatten ger liv. Om Åland ska växa i befolkning och nya företag så krävs en trygg och stabil vattenförsörjning. Vi ser positivt på att spara vatten och öka värdet på detta viktiga livsmedel, men också att etablera ett nytt vattenverk.

De sjöar och vattendrag som försurats måste ges möjlighet till återhämtning. Naturen kan reparera sig om vi människor ger den förutsättningarna.

Ålands Socialdemokrater

Vi är stolta vårdare

I en granskning i Svenska Yle lyfts en rad orsaker fram till närvårdarsbristen i landet. Trots att vi både på Åland och i Finland utbildar allt fler närvårdare så försvinner många till andra branscher, fortbildar sig vidare eller något annat som ingen har koll på. Vi ser flera olika orsaker till detta som man måste åtgärda om man ska klara vårdkrisen. Vi som jobbar inom vården gör det för att vi tycker att det är ett viktigt och ansvarsfullt jobb. Vi vill göra det bra, men inte på bekostnad av vår egen hälsa.

En av de viktigaste frågorna för oss är att våra arbetsplatser är schyssta, att det finns ett bra ledarskap och en fungerande arbetsplatsdemokrati som gör att vi kan vara med och påverka.

Det behövs tillräckligt med folk på alla nivåer och rimliga löner i förhållande till ansvaret. Ingen ska behöva må dåligt och ha en klump i magen för att man inte hinner ge den vård våra vårdtagare behöver och vi vill ge. Vi behöver ha trygga arbetsplatser.

Vi behöver få fortbilda oss så att vi klarar nya utmaningar både inom äldreomsorgen och barnomsorgen. Men framför allt måste vi få göra det vi är utbildade för.

Det vi inte behöver är tomma ord eller hårdhänta reformer som utgår från nån teori om hur man kunde spara pengar.

Lene-May Lindvall (S)

Charlie Bomanson (S)

Arezoo Naely (S)

Anu-Riikka Eriksson (S)

Arezoo Naely

Bästa förstamaj-firare!

Jag vill tala till er om situationen i Iran. Situationen är förfärlig.

Protesterna mot regimen i Iran har nu pågått sedan 26 september 2022 och i dag är det närmare 154 dagar som människor fortsätt att demonstrera mot regimen.

Mycket har hänt sedan den 22-åriga Mahsa Amini blev dödad av regimens moralpolis. Händelsen med Mahsa Aminis död blev starten för alla dessa demonstrationer och hon blev en symbol för landets och kvinnornas frihet.

Sedan dess har en demonstrationsvåg spridit sig som en löpeld över hela världen. I dessa protester världen över har kvinnor haft en stor roll.

Flickors och kvinnors situation i Iran är långt ifrån trygg. Flickor både på hög- och lågstadiet drabbas utsätts för attacker med kemiska gaser som skadar lungorna så att de får tungt att andas och många dör, tyvärr. Flickorna utsätts också för andra attacker i form av förgiftning av skolmaten.

Många ungdomar blev av med sitt ena eller båda ögon då de medvetet och utstuderat skjutits av polisen.  På gatorna bränns både sjalar och den iranska flaggan. Civila demonstranter har både fängslats och dött. Tusentals demonstranter är dödade och fängslade, hundratals av dem som dödats är minderåriga barn.

I slutet av januari skriver tidningen Journalisten att över 55 journalister har gripits av den iranska regimen och fortsatt sitter 27 av dem i fängelse.

Arezoo Naely

Bild. Jeremicphotograpy.com

Daniel Hellsten

Vänner och första maj-firare 

Vi arbetare kommer alltid att behövas. Utan oss stannar samhället. Dörrar går inte att öppna, varor går inte att sälja, hus gå inte att bygga utan oss.

För vårt arbete behöver arbetsgivarna betala mera tillbaka till oss för dom viktiga varor och tjänster vi gör för alla våra kunder och klienter, elever och patienter.

 

Att rikedomarna centraliseras och koncentreras mer än någonsin är inget som främjar den allmänna ekonomin. Ingen har någonsin blivit rik helt själv. Vinsterna  framställs genom andras svett, tårar, ömmande ryggar och trötta fötter.

Det är dom anställda som bygger upp företagen inifrån. Utan oss så rasar dom samman. Det är vår stolthet, och det vi måste få uppskattning för, inte bara i applåder och tack utan i reda pengar.

 

Minns bara hur det var under pandemin.  Då var det smärtsamt uppenbart att fabrikerna stannade utan arbetare. Sjukvården skulle inte heller vara något utan alla sjuksköterskors, närvårdares, städares och läkares hårda arbete.

Eller tänk på lärarna som gör sitt allra bästa för att alla barn ska ha det bra i skolan.

 

Det är politikens ansvar att se till att företagen och dom rika storägarna betalar skatt och ordentligt med lön till arbetarna som samhället utbildat åt dem i skattebetalda skolor. Det är det facken ska jobba för.

Utan oss skulle samhället kollapsa, och det är vi som fyller denna värld med liv och rörelse och ser till att dom som säljer har en marknad för sina varor och tjänster

Av var och en efter förmåga och till var och en efter behov.

Tack kamrater, och glad 1 maj – arbetarnas dag.

 

Daniel Hellsten

Bild. Jeremicphotograpy.com

Danielle Lindholm

Bästa väljare och kamrater!

Det är fint att samlas här idag på arbetarnas dag.

 

Jag heter Danielle Lindholm och jag har arbetat hela mitt yrkesliv för barns hälsa, utveckling och rättigheter. Jag och mina kollegor har jobbat i motvind och medvind, genom sparkrav, socialvårdsreform och pandemi.

 

Jag vet hur viktigt det är med tillräckliga personalresurser i skola, vård och omsorg, både för brukarnas skull och för de anställdas.

 

Vi ska ha hållbara arbetsförhållanden; vi ska ha attraktiva löner; vi ska ha de resurser som krävs.

 

Idag finns det många barn på Åland som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Barn och deras familjer bollas mellan barndagvård, skola, socialvård och ÅHS när samarbetet mellan institutionerna brister. När samhället misslyckas faller ansvaret tillbaka på familjer som ofta redan är hårt pressade. Priset för detta är högt, både för den som drabbas och för samhället.

 

Vi som samhälle ska kunna leverera där behovet är som störst. Barn ska kunna lita på att vi vuxna tar ansvar för deras trygghet. 

 

Alla barn ska kunna ta sig igenom grundskolan; inget barn ska falla mellan stolarna eller fångas upp för sent. 

 

Jag vill att alla på Åland ska kunna lita på att hjälpen finns när den behövs. Jag vill att alla ska kunna känna sig trygga när de söker vård eller stöd. Vi har inte råd att lämna någon i sticket.

 

Mitt namn är Danielle Lindholm och jag vill vara med och utveckla Åland till en plats för alla.

Bild. Jeremicphotograpy.com

Elin Sundback

Åtta timmars arbetsdag-för vem?

Den första 1 maj- var en manifestation för 8-timmars arbetsdag. Då man kämpade för 8-timmars arbetsdag fanns det massor med arbetskraft. De jobbade långa dagar och lönenivåerna var låga. Det var svårt att får det att gå ihop. En organiserad insats från massor av människor förbättrade den vanliga människans s.k. ”work-life balance”; för att använda ett modernt uttryck. Man skapade en ny norm.

Helt uppenbarligen gynnade detta Norden och Europas industrialisering och produktivitet. Det verkar ändå som att vetskapen om att man ökade produktionen även om arbetstagarnas arbetstid ändrade, är något som vi måste åskådliggöra om och om igen.

Jag önskar en konstruktiv diskussion om hur vi skall skapa framtidens arbetsliv. Det sker inte att ignorera det vi lärt oss under det senaste århundradet och återuppta den ekonomiska elitens argumentation anno 1890.

Det är arbetet och de som arbetar som skapar välfärden. Arbetstiden är en lika relevant fråga nu som någonsin. Att upprätthålla en hög sysselsättning kräver, bl.a.  en ärlig och ödmjuk inställning inför att produktionen av varor och tjänster, är beroende av arbetstagare, som är närvarande på arbetsplatsen.

Vi löntagare kan påverka hur vårt arbetliv ser ut i framtiden. Vi förtjänar möjligheten att vara med och påverka hela Ålands framtid.  Arbetstagarnas åsikter högt relevanta i sammanhanget.

Elin Sundback

Bild:jeremicphotograpy.com

Jakob Lavonius

Kamrater!

 

Vad  är det vi talar om, vi demokratiska socialister, när vi talar om trygghet?

 

När vi talar om trygghet talar vi inte om de luftslott av ängslan värdekonservatismen bygger åt sig, den falska trygghet som utvinns ur en omöjlig och livsfientlig längtan efter en likriktad kultur där alla vet sin plats och där skomakaren blir vid sin läst. 

 

Vi talar inte heller om tryggheten i en business as usual, som i sin övertro på ett brustet system vill blunda inför de systemiska utmaningar vi nu står inför – utmaningar som är  av en aldrig tidigare skådad komplexitet och omfattning. Vi kan inte och vill inte stå svarslösa  inför nyliberalismens skadeverkningar på ekosystem, kroppar och gemenskaper.

 

Den trygghet vi talar om är inte – och kan inte vara – en trygghet byggd på stagnation, rädsla eller sentimentalitet. För skillnaden mellan en livskraftig politisk vision och den auktoritära förvirring som alltmer breder ut sig i vårt närområde är just insikten om detta: att den trygga vägen framåt inte existerar som något på förhand givet, utan som något som måste byggas av oss tillsammans – meter för meter, i svår och skiftande terräng. 

 

Detta har kanske aldrig varit så brännande som det är i just vår tid. Alla händer behövs, alla hjärnor och alla röster — vår gemensamma trygghet bygger på att de släpps fram och tas tillvara. 

 

Att bygga trygghet betyder att bygga gemenskaper. Att bygga trygghet betyder att bygga makt – den enskildes makt över sitt eget liv och vår gemensamma makt över det vi har gemensamt.

 

Jag tror på den framtid som vi bygger tillsammans. Jag är övertygad om att den måste  byggas på solidaritet och tillförsikt, och inte på splittring och rädsla.

Jakob Lavonius

Bild. Jeremicphotograpy.com

Anu-Riikka Eriksson

Bästa kamrater och första majfirare

 

Jag heter Anu-Riikka Eriksson och är lärare i barnomsorgen samt barnskötare inom sjukvården.

Vi socialdemokrater sätter välfärden först.

För att nå hållbar utveckling på Åland behöver vi bygga en stadig grund I samhället. Det råder en del osäkerhet kring oss. Vad kommer det att hända i arbetsmarknaden, i ekonomin och i världen.

 

Förr i tiden i Norden byggde man de äldsta sjömärkena kumlen av stenar vid djupa stränder för att kunna navigera mot djupare och tryggare vatten då det fanns dåligt sikt.

För att lyckas bygga en stadig kummel i vårt samhälle bör vi se till att alla stenar i välfärden är på plats med tillräckliga stöd och resurser.  Om en av grundstenarna är ostadig går det inte bygga kumlen vidare.

Jag vill personligen lyfta upp barnomsorgens och barnomsorgspersonalens betydelse som en samhällets grundsten.

Det är viktigt att få tillräckliga resurser till utbildningen och daghemsverksamhet så att alla barnen är lika värda oavsett hemkommunen på Åland. Familjer bör få trygg och kvalitativ barnomsorg med tillräcklig och kompetent personal. I förebyggande arbete i tidigt skede mot mobbning och arbete med barnen med särskilda behov under skolåldern kan vi underlätta barnets senare lärande och skolgång samt spara framtida skolresurser.

Det behövs en stark socialdemokratisk arbetarrörelse som bygger ett hållbart och demokratisk Åland, en stadig kummel, med frihet, jämlikhet och solidaritet där alla kan leva tryggt.

Anu-Riikka Eriksson

Bild. Jeremicphotograpy.com

Camilla Gunell

Bästa första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj – valåret 2023. Vårt tema är ”Den trygga vägen framåt”

Rubriken är vald i en tid då krig råder i många hörn av världen. Krig pågår i Europa genom Rysslands hänsynslösa angrepp på grannlandet Ukraina. Temat är också valt i en tid av ekonomisk otrygghet då många hushåll kämpar med höga priser på mat, bränsle, energi och räntor som stigit.

Det är också med stor oro vi ser att den regering som ska komma att lotsa landet genom alla dessa utmaningar ser ut att bli högerkonservativ koalition med Sannfinländarna.

Ja, men folket har talat i riksdagsvalet. Väljarna har ju röstat fram Sannfinländarna. Det ska väl avspegla sig i regeringsbildningen?

Så kan man resonera,

Men det är viktigt att minnas att det som gör våra länder till demokratier är inte endast valresultat. Allmänna val hålls också i odemokratiska länder som Nordkorea, Ryssland, Syrien och Ungern.

Demokratins grundstenar är yttrandefrihet, rätten att organisera sig, fria oberoende media, rättsstaten och fri åsiktsbildning. I dessa ligger demokratins grund, utan dem är val meningslösa. Man kan inte med öppna ögon ge makt till partier som har som uttrycklig agenda att rasera det som utgör demokratins grundstenar: där olikhet hatas, förföljs och tystas.

Vi ser det i hatet mot Pride-rörelsen, dvs sexuella minoriteter, kulturella och religiösa minoriteter, mot socialdemokrater, facklig organisering, public service, universitetens och forskningens ställning, kulturliv och rättssystem. För att inte tala om invandring och mångfald.

Denna värdegrund bygger på den liberala demokratins motsatser.

Hur kan då partier som vill slå vakt om det öppna samhället, den nordiska välfärdsstaten släppa fram högerauktoritära partier vars agenda är ett konkret hot mot dessa principer?

Både i Sverige och Finland är det små liberala partierna som är vågmästare och ger dessa regeringar majoritet.

Ska verkligen Svenska Folkpartiet med åländska riksdagsledamoten Mats Löfström i spetsen ge grönt ljus till en regering med Sannfinländarna? Trots att ni ser hur Liberalerna i Sverige ormar sig som en mask på krok då de måste svälja Sverigedemokraternas politik. Nej, SFP, gör inte det!

Legitimera inte en sådan regim i Finland, stå upp för era liberala ideal. När våra demokratiska fundament urgröps så sker det inte över en natt. Det sker successivt, så vi knappt märker det, om man inte är uppmärksam.

Populism och enkla svar på komplexa frågor ersätter forskning och evidens. Det ser vi i fråga om klimatet. En lögn och ett tyckande ska behandlas med samma respekt som ett forskningsbaserat faktum.

Får man upplysa om sexuella rättigheter i skolor? Handlar det om mänskliga rättigheter eller är det bara ”politik”? Även här på Åland anser ledamöter i lagtinget att föreningar som upplyser HBTQ-rättigheter inte ska släppas in i våra skolor.

Kvinnors rätt till jämställda liv ifrågasätts. Vi ser en tillbakagång i fråga om kvinnors rättigheter genom en ny våg av värdekonservatism.

Varför svänger politiken i den riktningen? Varför röstar så många på dessa krafter?

Populismen serverar lätta lösningar i en värld som är ganska skrämmande med klimatkris, krig, flyktingströmmar och ekonomisk oro.

Det är viktigt att människor känner att politiken är på deras sida. Det finns en oroväckande polarisering mellan stad och en avfolkningshotad landsbygd, mellan rika och fattiga, mellan prioriterade grupper och bortglömda. Där har vi alla en skyldighet att se till alla grupper och alla regioners behov.

Så när Finland och Åland nu ska ta itu med lågkonjunktur och åtstramningar i ekonomin så säger jag: ”Don´t be a Thatcher”! Se människan bakom siffrorna, fråga er vem det är som ska betala inbesparingar. Inbesparingar drabbar alltid någon. Oftast de som redan har det svårt. Öka inte motsättningarna mellan olika grupper i samhället eller öka klyftorna ännu mer. Gör tvärtom, jobba mot mer jämlikhet och ett samhälle som hänger ihop.

Den nordiska välfärdsstaten är den mest robusta samhällsmodell i hela världen som är mest motståndskraftig då kriser av olika slag drabbar oss. Vi kan fortsätta vara starka länder; om vi är långsiktiga, samarbetar och håller borta populism och antidemokratiska krafter från regeringsmakten.

Bästa första-maj firare. Jag önskar er alla en härlig dag och fortsättning på våren och valåret 2023.

Camilla Gunell

Bild. Jeremicphotograpy.com