Sök
Stäng denna sökruta.

Månad: oktober 2023

Barns bästa kan vara att gå på dagis   

av

Tvillingarna pratar inte. De söker ingen kontakt med mig eller min kollega. Inte heller sker något samspel mellan föräldrarna och barnen. Under hela hembesöket står barnen stilla med varsin vällingflaska och tittar oavbrutet på teven som visar tecknade serier. Mamman gråter. Hon berättar att den ena tvillingen har fötts med en medicinsk åkomma som gör att han behöver omvårdnad flera gånger per natt. Själv vill hon bara sova. Vi ordnar dagisplatser som en omedelbar insats. *

 

Forskning om småbarnspedagogikens betydelse understryker dess positiva inverkan på barns utveckling. Daghemmen ger barn en viktig pedagogisk grund, sociala samman­hang och kontakt med fler vuxna. Barn som gått på dagis presterar bättre i skolan och senare i livet och det är därför viktigt att en likvärdig tillgång till barnomsorg är säkrad genom vår lagstiftning. Daghem kan bidra till att minska utbildningsklyftan och ge barn från olika socioekonomiska bakgrunder en jämnare skolstart. Kvalitativ småbarnspedagogik har även en positiv effekt på barns språkutveckling.

 

Om den lagliga rätten till barnomsorg inskränks så kommer 16 åländska kommuner göra olika bedömningar om rätten till barnomsorg. Detta riskerar en tillbakagång och ett ojämlikt förfarande. Vi behöver värna om alla barns rätt till en högkvalitativ barnomsorg med små barngrupper och trivsel för personalen, utan att nedvärdera föräldrar som använder barnomsorg. Samma rättigheter ska gälla för alla barn och inte begränsas till att omfatta barn till föräldrar som arbetar eller studerar. Barns rätt till familjetid är förstås också viktig. Men i alla beslut måste barns bästa komma främst. Det kan finnas anledning att oroa sig mer för barn som bara är hemma, än för barn i barnomsorg. Vad som är bäst behöver bedömas från fall till fall. Barns bästa kan också vara att få gå på dagis.

 

*  Exemplet kommer inte från Åland.  

 

Erica Lindberg (S), leg. socialarbetare

lagtingskandidat

REFLEKTIONER KRING DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN, Henrik Flöjt

av
REFLEKTIONER KRING DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN
Är den gröna omställningen rättvis och vad händer om ingen grön omställning sker?
Det vi människor gör nu, på vår jord, är förstörelse av aldrig skådad storlek med alla upptänkliga variationer. Naturkrafterna talar till oss människor dygnet runt, från alla jordens ”hörn” med olika styrkor och förödelse. Därtill har vi krig, instabilitet och oroligheter i olika världsdelar.
Alla av oss som ser och hör dessa händelser och katastrofer ställer frågan till alla som inte gör det eller till de som förnekar:
Vart är klimatet på väg? När naturkrafterna är starkare än människan.
Människan kan än så länge på vissa områden bygga-, förstärka, utveckla, reparera, släcka bränder mm och det kostar pengar som i sin tur tar medel från andra områden. Forskning och utbildning år en nyckel till stabilitet, välfärd och utveckling för att genomföra rättvisa klimatåtgärder.
Avsaknad av klimatåtgärder medför ökade flyktingströmmar, oroligheter och miljöförstöring. Det är inte hållbart. Motåtgärder krävs NU!
Att den fossilfria världen ska infinna sig måste vara ett mål. Förhoppningsvis uppnås den. Frågan är – När?
Politiska beslut är nödvändiga. Stora satsningar måste göras för att klara målen.
Den Gröna omställningen, består av flera delar och är nödvändig för mänskligheten. Ju flera ben den består av desto bättre. Sol och solel medför skapandet av elenergi och vätgas, som fossilfritt drivmedel. Vindkraft till havs – där gäller det samma. El och vätgasproduktion. Energilagring med vätgas.
Vi bygger ett nytt samhälle
Klimatomställningen är en möjlighet till ett starkt näringsliv – som innebär nya jobb, inkomster och bärkraftig samhällsekonomi.
Med vindkraft till havs, kan större och effektivare vindkraftverk byggas. Vindkraft är en del av en grön omställning.
Det pågår en snabb utveckling och test av olika typer och modeller av dessa. Projektutvecklare och entreprenörer skall få så bra underlag och förutsättningar som möjligt. När ska de ges möjlighet att beställa de första havsbaserade vindkraftverken och hur många?
Vindkraften till havs är i utrednings-, undersöknings -, och förberedande processer. Det är viktigt att de tillstånd som krävs handläggs snabbt men baseras på grundligt förarbete så att rätt beslut kan fattats.
Det är också nödvändigt att även prioritera förbättrad infrastruktur av vägar, hamnar och utbyggnad av elnät.
Det kommer att bli trångt i röret när alla projekt ska igång i Norden och Europa.
Vårt Åland kan Bättre!
Vår unika självstyrelse i världen, kan skapa och ge oss möjligheterna. Vår sjukvård och omsorg kan behållas och utvecklas. Kulturen utvecklas i en mångfald och gör samhället rikt.
Nu ställer vi om för klimatet!
/Henrik Flöjt (S)

INSÄNDARE: Regeringens drastiska nedskärningar påverkar även ditt liv

av

När jag läste Finlands regeringsförslag påminde det väldigt mycket om mitt hemlands politik och det är verkligen ingenting man kan skryta med. Det är en oroväckande politik när man tror sig kunna rädda den offentliga ekonomin genom att spara på barn, äldre och redan utsatta grupper. Bostadsbidraget minskar, utkomststöd sänks, vuxenutbildningsstödet slopas. Nedgradering av den inkomstrelaterade dagpenningen kan ske. Fackliga förändringar föreslås i form av begränsad strejkrätt, lönetak samt lättare uppsägning och det finns mycket mer…
Det blir verklighet om de drastiska sparförslagen från regeringen genomförs. Med dessa nedskärningar kommer barnfamiljer, människor med små ekonomiska resurser, unga, pensionärer samt personer som har missbruksproblematik eller mentala problem att lida mest.

Ska man skära ner krävs en omfattande konsekvensbedömning, så att man kan undvika kortsiktiga besparingar och våga göra investeringar vars fördelar förverkligas på längre sikt. Regeringsprogrammet stärker inte demokratin, främjar inte likalönsprincipen och jämställdheten och förbättrar verkligen inte social- och hälsovårdsbranschens och det pedagogiska områdets förmåga att locka personal. Tvärtom.

Till vissa delar är det Finland som bestämmer, men till vissa delar är det åländsk behörighet. Den kommande landskapsregeringen på Åland bär ansvaret genom att ta viktiga beslut gällande dessa förslag. Vilken väg väljer andra åländska partiet, framåt eller bakåt? Mitt och socialdemokraternas val är klart, vi vill framåt för välfärd och jämlikhet.

Kristine Dzene (S)

INSÄNDARE: När stora löften reduceras till en container av besvikelse

av

 

Inom Ålands politiska sfär framträder en symbol skarpare än något annat – den ombyggda containern. Denna container, som introducerades som en lösning på ett tillgänglighetsproblem i skärgårdstrafiken, har för många av oss blivit en påminnelse om fyra år av missade möjligheter och ledarskapsbrist. För fyra år sedan, när valvinden blåste som starkast, översköljdes vi av löften om tunnlar, framsteg och välstånd. Men tiden har visat att dessa löften var tomma. Istället för framsteg har vi bevittnat skadestånd, uppskjutna beslut och slutligen, containern som kronan på verket.

 

Denna valkampanj är mer än bara ord; den är ett rop på genuin förändring. Jag är fast övertygad om att Åland inte bara kan, utan också måste, resa sig från denna malström av mediokritet. Nu står vi vid ett kritiskt vägval, ska vi fortsätta att förfalla eller ska vi förenas, mobilisera oss och kräva den förbättring vi så innerligt behöver?

 

Den 15 oktober har vi en unik möjlighet att välja ett modigare och mer dynamiskt Åland. Ett Åland som prioriterar handling framför ord, och visioner framför tomma löften. Låt oss, en gång för alla, bryta med denna deppiga containerpolitik. För Åland förtjänar inte bara bättre – Åland förtjänar det allra bästa.

Arsim Zekaj (S)

Insändare: Ansvar och gemenskap 

av

 

Vi har en mandatperiod bakom oss som började med ett sällsynt övermod, följt av ett riktigt dumt och kostsamt beslut om elhybridfärjan.

Efter det har vi sett en rad nollresultat. Ingen vattenlag, ingen självstyrelselag, ingen kriskommunlag, inga kommunala samgåenden, ingen klarhet för ett kostnadsfritt gymnasium.

Regeringen Thörnroos har från första dag varit splittrad och saknat klara politiska ambitioner annat än allt man från början var emot. De två sista åren har vi sett hur allt samarbete inom regeringsblocket fallit samman, vilket lett både till dålig lagstiftning, märkliga omröstningar och gräl inför öppen ridå.

Nu är det dags för en förändring. Vi behöver ett ledarskap som binder samman, en politik som vill framåt och en uppslutning kring de värderingar och grunddokument som är basen för den åländska demokratin.

Ska vi ha fred på arbetsmarknaden ska vi respektera löntagarnas organisationer, och balansera det mot den politiska nivån och arbetsgivarna.

Ska vi hålla samman ska ingen falla igenom våra trygghetssystem. Vi ska inte ha ett utanförskap på Åland som föder extremism och våld.

Ska vi locka hem våra ungdomar och flera med dem ska vi bli ett modernt och fördomsfritt samhälle som anställer och rekryterar på meriter, inte partitillhörighet.

Vi står redo. Ålands socialdemokrater är samhällsbärare och utvecklare. Vill du ha vår politik i en åländsk regering så ska du rösta på oss. Något annat parti kommer inte att driva den.

Nina Fellman (S)

 

 

Nasima Rasmyar besöker Åland

av

MÅNGFALD UTAN RASISM – HUR GÖR VI?

Riksdagsledamot Nasima Razmyar (SDP) talar om läget i Finland: Varför så mycket rasism i världens lyckligaste land?

Samtal: Danielle Lindholm, Arsim Zekaj, Nasima Rasmyar under ledning av Camilla Gunell.

MÅNDAG 9 OKTOBER KL 12-13 SITTKOFFSKA GÅRDEN

Alla hjärtligt välkomna.

Insändare: Mobbning går att stoppa

av

Mobbning går att stoppa 

 

Samhället har förändrats och det avspeglas på barn och unga. Mycket har blivit effektivt och inrutat. Allt ska gå snabbt. Vi fokuserar på att bli bättre och bättre. Digitalisering och AI, artificiell intelligens används allt mera. Turligtvis är individernas expertis att tänka utanför algoritmerna. 

Under coronapandemin gick digitaliseringen snabbt framåt. Barn som föddes och växte upp under den sociala distansen går nu i dagis. 

De minsta kan ha svårare att lära sig sociala färdigheter på grund av minskat minspel och växelverkan, då vuxna täckte sina ansikten med masker.  Bristande tålamod och koncentrationssvårigheter har också ökat hos de små barnen, på samma sätt som i skolvärlden. 

Huvudansvaret för barnens fostran är vårdnadshavarnas, men det finns också vårdnadshavare som överlåter huvudansvaret till barnomsorgen och till skolan. Det ökar arbetsbördan hos personalen inom barnomsorgen och i skolorna. 

För att lära sig behöver barnen vara trygga. Det behövs en trygg och harmonisk miljö där aktivitet och vila är i balans, i växelverkan med yrkeskunnig personal inom barnomsorg, i skola eller hemma med sina vårdnadshavare. Barnen behöver stöd av vuxna för att få förutsättningar för inlärning och livslångt lärande. 

Jag tycker att barnen skulle må bra av lek och att ibland ha tråkigt. Inom småbarnspedagogiken arbetar man utgående barnets intresse. Samma metoder kunde man använda i bredare perspektiv och växelverkan hos elever i skolan. För barnen är det viktigt att uppleva att de bli väl bemötta och hörda. Gott bemötande och förståelse främjar barns psykiska hälsa. 

Barnens psykiska välmående byggs upp av att barn känner sig accepterade, älskade och får känna att de är viktiga. Den naturliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare inom småbarnspedagogiken, det att man träffas varje dag skulle kunna användas också inom den grundläggande utbildningen. 

För att motverka psykisk ohälsa och mobbning idag borde dock både barnomsorgens och skolans personal utvidgas. Inom barnomsorgen kunde speciallärare i barnomsorg arbeta i barngruppen och stöda barnen och övriga personal i vardagen. 

I skolorna behövs flera kuratorer och andra vuxna som arbetar med elever för att i tidigt skede se om någon mår dåligt och har fått känslan av utanförskap. Personalen inom barnomsorgen och i skolorna bör gå på samma utbildning, få samma information om hur man hanterar olika situationer i mobbningen och sen våga agera, följa situationer kontinuerligt och be hjälp av olika myndigheter om det behövs samt samarbeta aktivt med vårdnadshavarna. 

Barnens känslor ska tas alltid på allvar. 

 

Anu-Riikka Eriksson (S) 

Insändare: Rösta på en kvinna

av

Rösta på en kvinna!

 

Idag finns 7 kvinnor och 23 män i lagtinget. Varför, då det borde vara hälften, hälften med tanke på hur befolkningen ser ut?

 

Är kvinnor sämre på att ta beslut? Nej. Forskning visar att i samhällen där kvinnor sitter vid makten tas fler beslut som gynnar alla människor, och fler beslut som gynnar hållbar utveckling. Kanske har du i din position som kvinna, det andra könet, det som inte är norm, större förmåga att se till fler befolkningsgrupper än din egen? Du tvingas ständigt ut ur din vardagsbubbla när samhället inte är till fullo anpassat efter dig, och du är på det sättet van att förhålla dig till andra i alla beslut du tar: detta förhållningssätt följer högst antagligen med in i politiken också om du närmar dig den.

 

Är politiken inte gjord för kvinnor? Till stora delar kanske inte. Sena möten på kvällstid och hård jargong kanske inte är jättelockande för den del av befolkningen som fortfarande tar störst ansvar hemma och till större del också ansvarar för uppfostran av barn. Den naturliga följdfrågan här blir: Vem är politiken gjord för egentligen? Finns det något vi kan förändra här?

 

Nog måste vi väl kunna visa upp Åland som ett jämställt samhälle 2023? Åtminstone måste vi kunna få in fler kvinnor till lagtinget, låt oss börja så. Det finns kvinnliga kandidater inom alla seriösa partier. Nu om inte förr är det dags att få till stånd ett jämställt lagting. Är du kvinna? Rösta på en kvinna, hon representerar dig bäst på många sätt! Är du man? Rösta på en kvinna du med, det är faktiskt möjligt att hon representerar dig bäst också! Och om inte annat kan det ju vara fint med lite ommöblering i det politiska etablissemanget.

 

Jessica Sundberg (S)

 

Insändare: Bygg Strandnäs daghem

av

Bygg Strandnäs daghem

I Mariehamns stads vision 2040 sägs att Mariehamn ska ha Nordens bästa småbarnspedagogik och skapa en miljö där både barnen, ungdomarna och personalen upplever ett högt välmående.

Det är en vision jag vill ta på allvar.

Vi har jobbat länge med planerna för ett daghem i Strandnäs. Platserna i norra stan är alldeles för få. Det finns stora pedagogiska fördelar både för barnen i barnomsorgen och barnen i skolan Det har jobbats fram gemensamt av skolan och barnomsorgen och  fastighetsavdelningen

För ett drygt år sedan avbröts processen för att fullmäktiges majoritet bedömde anbuden för höga. Bildningsnämnden fick i uppdrag att hitta sätt att få ner kostnaderna. Man återkom med förslaget att bygga i enlighet med tidigare förslag.

Sen har det kommit in nya förslag, senast att elevunderlaget enligt en mycket osäker prognos kommer att sjunka, och att vi därmed skulle få lediga utrymmen för barnomsorgen i våra skolor.

Med den motiveringen vill majoriteten i staden skjuta upp förverkligandet ytterligare ett år. Byter vi spår tar det ytterligare ett år att projektera ett nytt förslag som vi sedan ska få en hållbar majoritet för.

Samtidigt skriver vi i Vision 2040 att staden ska växa och 2040 har 15.000 invånare. En del av dem kommer att vara barn. Vilket ben ska vi stå på?

Hittills har planeringen kostat 271.000 euro, och inget har ännu byggts.

Jag menar att detta är ett alldeles oacceptabelt slöseri med skattepengar. Ju längre startsträckan blir, desto dyrare, desto sämre och desto längre från visionen för stadens framtid kommer vi.

Vi har nu har ett konjunkturläge där det börjar vara slut på jobb inom byggsektorn, och en påtaglig brist på projekt i offentlig regi. Det är guldläge att gå vidare.

Om det bedöms ekonomiskt ansvarsfullt att diskutera att köpa ett markområde vi ännu inte vet om vi kan använda för 4,7 miljoner, då är det minsann ännu bättre att bygga ett dagis för barn vi vet att vi har.

Nina Fellman (S)

stadsstyrelseledamot

Insändare: Bygg i Strandnäs för barnen, pedagogerna och byggbranschen

av

Bygg i Strandnäs för barnen, pedagogerna och byggbranschen

Det är illavarslande när det går dåligt för byggbranschen. Byggandet är av stor vikt för samhällsekonomin. Branschen har stora synergieffekter inom bland annat handel, transporter och övriga aktörer inom branschen. Byggbranschen fungerar på en helt öppen marknad utan samhällsstöd. Andra som lantbruket, rederiverksamheten och bankväsendet kan räkna med samhällets stöd inte minst om de drabbas av kriser.

Offentliga investeringar är viktiga för byggbranschen. Särskilt när sämre tider dämpar investeringslustan inom den privata sektorn. Mariehamns stad bör därför tidigarelägga nödvändiga investeringar. En sådan är byggandet av ett dagis i och en tillbyggnad av skolan i Strandnäs. Projektet är färdigt projekterat och har varit utbjudet redan en gång. En majoritet i fullmäktige som inte vet vad den vill drar investeringen i långbänk. Närmare 30000 euro har redan lagts i blöt för investeringen. Än en gång ett bedrövligt exempel på slöseri med skattemedel. Sossarna ville bygga för mer än ett år sedan. För barnen, pedagogerna och byggbranschen måste beslut att bygga fattas senast i oktober.

 

Barbro Sundback (S)

 

Följ oss i sociala medier

Facebook-f Youtube Instagram

FÖLJ OCKSÅ

Facebook-f Facebook-f Facebook-f

Kontakta oss

Telefon 018-25 506
E-post socialdemokraterna@lagtinget.ax
Besöksadress Lagtinget, Strandgatan 37, Mariehamn

Bli medlem

ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER

COpyright ÅLANDS SOCIALDEMOKRATER – Dataskyddsbeskrivning