DELTA I FILMPROJEKTET UNGA RÖSTER (Åland 100)

Som en del av Åland 100 firandet har flertalet  nyvalda lagtingsledamöter initierat ett samarbete där Jessy Eckerman från S ingår, Samarbetet  har  inlett ett filmprojekt för att lyfta ungas perspektiv på självstyrelsen.

Filmprojektet ”Unga Röster” produceras av den åländska filmaren Johan Karrento.

Nu söks unga deltagare för filmen, under 30 år.

Ungdomar och unga vuxna som bor och verkar på Åland och utomlands har nu möjligheten att berätta vad det åländska självbestämmandet betyder för dem personligen.

Anmäl ditt intresse att delta i filmen via denna länk med namn och telefon. https://forms.gle/9bqyMmu2Vkgqjctq7

Tack för att just du vill vara med och bidra med din röst för Åland och självstyrelsen!

 

Insändare: Stärk finanserna för utbildning och kultur i Norden

Samma vecka som Nordiska rådet fyller 70 år samlas rådet i Malmö för vårsession. På programmet står en debatt om kriget i Ukraina och om en gemensam utveckling av den civila krisberedskapen utifrån Jan Erik Enestams aktuella rapport. I den lyfter man upp en fortsatt tillräcklig och

trygg finansiering av det nordiska kultur-, forsknings-, fritids- och ungdomssektorerna som viktiga mål. De är viktiga för att fortsätta stärka gemenskap, tillit och kunskap om varandras vardag och livsförhållanden i våra länder. Tyvärr går dessa målsättningar inte ihop med nordiska ministerrådets rambudget för perioden.

 

I budgetförslaget omprioriterats pengarna så att de drastiskt minskar inom dessa områden vilket hotar flera verksamheter. Det är därför viktigt att ramarna för de kommande åren omprövas och att regeringarna tillför de medel som behövs för att fortsätta utveckla och stärka det nordiska samarbetet inom utbildning och kultur.

 

Kanske också visionen om ett integrerat och hållbart Norden kräver en komplettering i målsättningarna så man klargör att visionen inte kan uppnås på ett bra sätt om man samtidigt urholkar grundstenarna i det som bär upp det nordiska samarbetet. En positiv signal om detta vore den bästa gåva Nordiska rådet kunde få på sin födelsedag.

 

Den socialdemokratiska gruppen i Utskottet för utbildning och kultur

Camilla Gunell, ordförande, Åland

Heidi Viljanen, Finland

Lars Mejern Larsson, Sverige

May Britt Lagesen, Norge

Henrik Möller, Danmark

 

Syntolkning, socialdemokratiska medlemmar i Nordiska rådet i en gruppbild i en trappa,

Insändare: Var finns centerns ledarskap?

I en insändare i måndagens tidningar beskriver finansminister Roger Höglund och vicelantrådet Harry Jansson sin bild av Ålands ekonomiska utmaningar, inklusive den kommunala sektorn.

Det är med en viss uppgivenhet man läser inlägget. Herrar Höglund och Jansson är i sin retorik kvar i valkampanjen 2019, där allt är fortfarande andras fel.

Om man förstår resonemanget rätt är nu allt lagt tillrätta. En helhetsreform är avvärjd, frivilliga processer pågår, en kriskommunslagstiftning är på remiss och snart ska det hända saker.

Dessutom aviserar dessa tunga centerpolitiker mera pengar till kommunerna för att täcka upp underskott och kompensera ”fördyrande” lagstiftning.

Min bedömning är att den frivilliga processen som pågår under Centerns ledning redan kört på grund. Sista spiken i kistan blev Lumparlands meddelande att man avser ställa in betalningarna till Kommunernas socialtjänst. Så agerar inte en kommun som smyckar sig till brud för giftermål med andra kommuner.

Kriskommunslagen har stött på starkt motstånd, eftersom den de facto innehåller mer tvång än någon annan tidigare lagstiftning. Samtidigt är den skriven med så många förbehåll att det är osannolikt att en (center)regering någonsin skulle fatta beslut om tvingande sammanslagningar.

Återstår alltså att hålla den rådande strukturen under armarna på det enda sätt som är möjligt, det vill säga genom att tillföra mera pengar. Det kan man förstås göra, men då måste man komma ihåg att det sker på bekostnad av andra saker, som servicenivåer, en klimatomställning, ÅHS, gymnasieskolan och den egna förvaltningens utvecklingsbehov.

Det regeringen Thörnroos kallar fördyrande lagstiftning, det är förebyggande socialvård, storlekar på klasser och grupper inom barnomsorgen, människors rättigheter till stöd och hjälp på samma nivå som i Finland.

Det har nu gått några år sen valet. Verkligheten har gått vidare. Vi socialdemokrater har upprepade gånger konstaterat att man nu måste jobba utgående från dagens verklighet snarare än att blicka bakåt, och att det är dags att söka lösningar där det går att nå samsyn.

Åländsk center har en stark majoritet i lagtinget, alla tunga poster i regeringen och en maktposition i nästan alla kommuner. Där finns alltså alla nycklar för ett parti som vill visa ett konstruktivt ledarskap, och lösa upp den rädsla och oro för kommunsammanslagningar som man själv byggt upp.

Vi socialdemokrater menar fortsatt att dagens kommunala struktur utgör ett hinder för utveckling inom en rad viktiga områden, ett byråkratiskt slöseri med tid och pengar och faktiskt också en orsak till ojämlikhet för ålänningarna, genom att utvecklingen allt mer går i riktning mot att vissa kommuner klara av sina lagstadgade åtaganden och andra inte.

Det är inte rimligt att de 16 kommunernas struktur är viktigare än medborgarnas rättigheter, till exempel till socialvård och specialomsorg inom Kommunernas socialtjänst

Vi vill diskutera lösningar, förutsättningslöst och konstruktivt. Om den parlamentariska kommitténs arbete från första början begränsas så att den svåraste och viktigaste frågan inte alls finns på bordet är det bara ett slag i luften, inte ett seriöst försök till samsyn.

Höglund och Jansson – kom upp ur oppositionsdiket och prata om verkligheten med oss andra!

Nina Fellman (S)

Insändare: Politikernas ansvar för äldreomsorgen i Mariehamn

Ombudsmannamyndigheten presenterade nyligen sin årliga statistik över konsument-, patient- och klientärenden. Tyngdpunkten i rapporteringen ligger på äldreomsorgen i Mariehamn. Klientombudsman Benjamin Sidorov påpekar helt riktigt att klagomålen skulle ha varit färre om staden hade fler boendeplatser och mera personal. Det är inte äldreomsorgens fel att staden inte ger tillräckliga resurser för att möta de växande behov som finns hos den äldre befolkningen i staden.

Det är politikernas ansvar att se till att det finns tillräckligt med boendeplatser, hemtjänst och annan service som de äldre i Mariehamn behöver för att leva ett tryggt och värdigt liv. Hur kommer det sig att stadsledningen och stadsstyrelsen inte tar tag i frågan? Stadsfullmäktige har drivit på och har fått till stånd två utredningar om äldreomsorgens utbyggnad. År 2019 presenterade Lindemankommittén 35 åtgärder för att förbättra äldreomsorgen i Mariehamn. Utredningen lades snabbt på hyllan och tycks aldrig ha nått stadsledningen eller stadsstyrelsen. År 2021 presenterades en ny utredning om ett demenscenter i staden.
Bristen på boendeplatser har bara ökat sedan 2018. Den dåvarande politiken gick ut på att ingen utökning behövdes. Bristen på personal blev akut när socialchefen över en natt beslöt att all personal skulle jobba treskift och ambulera på olika avdelningar. Beslutet ledde till ett stort missnöje bland personalen och många ville lämna sin arbetsplats. Trobergshemmet som alltid varit mariehamnarnas trygga hamn på ålderdomen framstod med ens som en otrygg plats. Pandemin hade en förlamande effekt på förändringsarbetet.

I budgeten för 2021 var äldreomsorgen underbudgeterad. Samma sak tycks upprepas i 2022 års budget. Här måste stadsledningen och stadsstyrelsen inta en mera realistisk hållning. Stadsfullmäktige måste få ett beslutsunderlag som beaktar de förändringar i behoven som uppstår under åren. Om vi ska få en äldreomsorg värd namnet kan vi inte fortsätta underbudgeteringen. Tvärtom nu måste stora satsningar göras.
I budgeten för år 2023 måste investeringen i ett demenscenter beaktas. Bygger vi ett demenscenter får vi resurser att på ett ändamålsenligt sätt ta hand om den växande grupp minnessjuka äldre och deras anhöriga. Det i sin tur frigör platser på Odalgården och Trobergshemmet som kan anpassas för övriga i behov av särskilt boende.
Personalkrisen är gemensam för hela Åland. Här har landskapet ett stort ansvar genom att utöka antalet utbildningsplatser. Genom att ta upp extra pengar för s.k. gropjusteringar kan Mariehamn höja lönerna för närvårdarna utöver KAD:s generella höjningar.
Landskapsregeringens utredning om att den kommunala institutionsvården flyttas till ÅHS är varken realistisk eller någon egentlig lösning på problemet med de multisjuka äldre som har stort behov av vård och behandling och som bor i kommunernas äldreboende eller hemma. Istället borde ÅHS utveckla sin service till de äldre. De äldre som bor hemma eller i särskilt boende har samma rätt till ÅHS tjänster som alla andra på Åland. Om de äldre har svårt att ta sig till ÅHS måste ÅHS ta sig till de äldre. Hemsjukvården måste utökas med mera medicinska resurser och personalen på äldreboendena måste kunna ge mera sjukvård. Något de redan har utbildning för men som de inte tillåts använda på grund av organisatoriska hinder.
Från och med år 2023 måste politikerna i staden ta sitt ansvar för den åldrande befolkningens rättigheter och behov av vård och omsorger.

 

Barbro Sundback (S)

 

Photo by Sheggeor laker on Unsplash

Syntolkning: Två äldre personer står med ryggarna mot kameran och blickar ut över en kanal.

Vad innebär den utvidgade läroplikten? Välkommen på föreläsning.

Under fjoråret trädde en ny utbildningsreform i kraft i riket som ger rätt till avgiftsfri skolgång upp till 20 år, den så kallade utvidgade läroplikten.
Här på Åland infördes inte reformen. Mycket beror på okunskap. Därför vill vi lära oss mera.
Häng med på föreläsning den 14e mars kl. 18.30 på Ålands Lyceum med specialsakkunnig Kyösti Värri, Finlands kommunförbund om hur utvidgad läroplikt fungerar.
Öppet för alla intresserade.