Frågestund i lagtinget

Idag hade vi frågestund i Lagtinget, här kommer en sammanfattning. Frågestunden i sin helhet kan ses på lagtingets youtubekanal eller på lagtingets hemsida. Vad frågade socialdemokraterna om den här gången?

Camilla Gunell : Självstyrelselagen har gått på grund och nästa möjlighet för Åland att få en ny lag sker tidigast 2028. Nuvarande process under ledning av landskapsregeringen har tyvärr misslyckats. Min fråga till lantrådet är vilka slutsatser man dragit kring sitt eget arbete och vad som är nästa steg mot en ny självstyrelselag.

Jessy Eckerman: Jag frågade finansministern om människors ekonomiska situation och om ministern anser att LR gjort tillräckligt för att stöda ålänningarna i rådande situationen. Jag vet att på att många fler hamnat i ekonomiskt trångmål och folk har svårt att tackla både hyreshöjningar ökade matkostnader, räntor, elräkningar mm..  En undersökning i Finland visar att få ens klarar en ökning på 100 euro i månaden. De insatser som kommit har nätt jämnt täckt kostnaderna av inflationen.

Nina Fellman frågade Vice lantrådet: Landskapsregeringen har beviljat vindbolagen inom OX2 permanent näringsrätt, de facto i strid med gällande lag, till bolag som ännu inte finns utan är under bildning varande. Varför inte vänta på att vi har en ny näringsrättslagstiftning att vila besluten på, och på att bolagen som beviljas näringsrätt de facto existerar.

Vad händer inom den åländska sjöfarten?

VAR? ÅLANDS SJÖFARTSMUSEUM NÄR? TORSDAG 15.12 kl 11.30-13

 

Vad händer inom åländsk sjöfart?

Nyheten om att Viking Lines Rosella säljs bort landar som en bomb i det åländska samhället. Linjen Mariehamn-Kapellskär som är en av ålänningarnas viktigaste linjer till Sverige står utan fartyg och framtiden ser osäker ut. Detta har direkta effekter på ålänningarnas kommunikationer och är en katastrof för många som arbetspendlar, som har barn och familj i Sverige, för bortaålänningar med stugor på Åland. Mariehamn-Kapellskär är också en viktig linje för alla som reser för nöjen, fritid, shopping, kultur och idrott i Sverige. För att inte tala om vad den betyder för turismen.

Frågorna blir många: Vad är det riktigt som händer inom åländsk passagerarsjöfart? Kommer fler linjer som inte är tillräckligt lönsamma att läggas ner? Räcker inte taxfreeundantaget längre till för att skapa lönsamhet?

Samtidigt pågår alltmer högljudda diskussioner om skatteundantagets betydelse och den snåriga skattegränsproblematiken. Många företagare lägger ner oändligt med tid och resurser på att lösa frågor kring import och export av varor och frustrationen är stor. Politiska röster höjs för ett partiellt slopande, en lösning som kanske inte ens är möjlig.

Åland står och faller med tillgången på kommunikationer och fraktmöjligheter, billiga sådana. Mariehamn och Åland behöver alla de arbetsplatser, skatteintäkter, hamnavgifter och den service som rederierna gett.

Samtidigt måste man också kunna fråga om inte rederierna har ett ansvar gentemot den åländska befolkningen att också upprätthålla trafik under mindre lönsamma månader? Ålänningarna behöver kunna lita på en hållbar trafik under alla årstider. Annars är det risk att personer som arbetspendlar känner sig tvingade att flytta.

Vad behöver vi nu göra? Vad behöver samhället göra? Vart är branschen på väg?

För att diskutera och belysa dessa frågor anordnar Ålands Socialdemokrater en diskussion den 15.12 kl 11.30-13 i Ålands Sjöfartsmuseum med VD Viking Line Jan Hanses, professor Henrik Ringbom, Mariehamns Hamns VD Alef Jansson, Tomas Karlsson, VD för Eckerölinjen.

Alla välkomna!

Det måste bli ett slut på dessa oändliga debatter om skärgårdstrafiken

För en dryg månad sedan skrev jag en insändare om trafikavdelningens omöjliga uppgift att fungera politiskt effektivt främst på grund av att verksamheten i så hög grad är direkt ministerstyrd. Det betyder att ministern har makt att i detalj besluta om verksamheten hen ansvarar för. Detta beror främst på att skärgårdstrafiken inte är en myndighet, ett affärsverk eller ett bolag. Trafikministrarna har alltid styrt och ställt och man kan notera att de i slutet av sin mandatperiod ofta har blivit allt mera egenmäktiga och skapat konflikter både inom regeringen och i lagtinget. Följderna av detta system är ett debatterande som inte har något slut och ingen början.

Detta upprepas än en gång i den nuvarande dagspolitiken. I budgetdebatten exploderade anslaget för provborrningar för en tunnel till Föglö. Ingen enighet i regeringen och rena rama kaoset i lagtinget. Så fungerar inte ett väloljat parlamentariskt system. Att Obundna knappast tillmäter de parlamentariska spelreglerna någon betydelse trots att de är ett regeringsparti gör läget hopplöst instabilt och väljarnas tilltro till politikerna sviktar. Just nu kan man konstatera att regeringen ligger många sjömil från sitt regeringsprogram som bland mycket annat innehåller denna kloka ambition: ”Landskapsregeringen understryker vikten av att stora infrastrukturella investeringar bör ha en bred parlamentarisk förankring för att trygga en långsiktig samhällsutveckling.

Hur ska man då åstadkomma ett bättre system? Socialdemokraterna har länge förespråkat att landskapet ska utveckla ett landskapsägt bolag som har ansvar för skärgårdstrafiken, broar, bryggor och vägar samt Ålandstrafiken. Genom en sådan bolagisering får man en tydlig bild av verksamhetens ekonomi och kan fatta långsiktiga investeringsbeslut. Regeringens roll blir då att ägarstyra verksamheten samt granska att bolaget fungerar effektivt och hållbart. Lagtingets uppdrag blir i detta system att fatta beslut om hållbara och långsiktiga mål för skärgårdens infrastruktur samt trygga bolagets ekonomi. På liknande sätt sköts stora delar av landskapets förvaltning. Man skapar armlängdsavstånd mellan ministern och verksamheten. Detta måste också gälla för trafikavdelningen!

Lagtinget måste sluta med dessa ändlösa diskussioner om skärgårdstrafiken. Frågorna som rör skärgårdens infrastruktur är viktiga men Åland måste ägnas stora övergripande frågor som en egen näringspolitik, dynamisk utbildningspolitik, planering och skydd av värdefulla kultur- och naturområden, klimatförändringarna samt frågor som rör kultur, jämställdhet och demokrati. Och sist men inte minst fred och social rättvisa.

 

Barbro Sundback (S)