Få fart på Mariehamns centrum!

Hur ska Mariehamn växa och utvecklas, inte bara för mariehamnare utan som en motor för hela Åland?

En av de i särklass viktigaste frågorna är att vi äntligen kommer till skott och fattar beslut om delgeneralplanen för centrum. Den har varit under arbete många år och är väl förankrad både bland fastighetsägare och medborgare. Den har kompromissats fram, utan att man tummat på rättssäkerhet och likabehandling.

De två stora byggena i centrum sker i enlighet med delgeneralplanen, trots att den inte gäller än, vilket ju tydligt visar att detta är en plan som går att jobba med.

För många fastighetsägare ger den utökade byggnadsrätter, och för stan ett stort antal möjligheter till bostadsbyggande i stadens absoluta centrum.

Låt oss visa att Mariehamns politiker klarar av att fatta avgörande beslut. Vi är redo att gå vidare.

 

Styrelsen för Mariehamns socialdemokrater

 

Foto Jessy Eckerman

Mittemot och tillsammans är nyckelorden!

Trygga mötesplatser i det offentliga rummet främjar den sociala hållbarheten.

Städer med inbjudande platser där man kan umgås skapar både trygghet, rörelse och gynnar handeln.

Mariehamns stad deltar idag den 15.9 i Svenska stadskärnors årskonferens och flera av seminarierna handlar om social hållbarhet.

Under året som gått har behovet av att kunna träffas utomhus på ett säkert avstånd ökat. Efter distansarbete, distansstudier, isolering för att undvika smitta och månader innesittande längtar människor i alla åldrar längtar efter både frisk luft och sociala sammanhang.

Ungdomarna i Mariehamn efterlyser trygga platser i det offentliga rummet, de saknar ställen där de kan sätta sig ner, där det inte kostar något att vara.

De uppskattar ställen där man kan sitta ifred men inte allt för långt från andra människor.

Man vill sitta mittemot varandra och prata, kanske nära en stolpe där man kan ladda telefonen.

Mittemot och tillsammans är viktiga nyckelord när vi pratar om den sociala hållbarheten i staden. Lyssna på ungdomarna, ju mer delaktiga de får vara i utformandet ju bättre blir det.

I stan finns många parkbänkar på rad där man kan sitta några personer sida vid sida. I Mariehamns centrum finns inga offentliga sittplatser med tillhörande bord där du kan sitta tillsammans och mittemot, det finns få möjligheter att sitta i skydd för sol och regn.

Barnfamiljer efterlyser en stor lekplats i stadens centrum där man också kan sitta tillsammans med familjen och äta picknick. Som det ser ut idag är de flesta bänkar placerade med ryggstödet vänt mot där barnen leker, så kan vi inte ha det, det finns alldeles ypperligt fina  utemöbler för offentliga parker som till och med har barnstol för bebisen och där rullstolen kommer fram till bordet.

De som jobbar i staden efterlyser nånstans att sitta och äta till lunchsallad. De äldre vill ha nånstans att vila benen och umgås, tänk om vi skulle ha schackbord  på rad i närheten av torget. Vad roligt det hade varit!

Mötesplatserna måste placeras och planeras så att de är tillgängliga, synliga, skyddade för sol och regn och de bör bjuda in till socialt umgänge i centrum.

Jag har tidigare motionerat om social hållbarhet i stadsfullmäktige och det är dags att utveckla detta område. Vi har det så vackert i staden –  en helt unik miljö, närheten till vattnet, gröna områden, låt oss bygga vidare på det!

 

Jessy Eckerman (S)

 

Photo by Thiago Barletta on Unsplash

Regeringen sover sin törnrosasömn

När den övriga västvärlden aktivt och målmedvetet satsar på grön omställning och utvecklar sina sociala program sover Åland sin törnrosasömn.

I en lång programmatisk insändare med rubriken. ”Åland på god väg” försöker Annette Bergbo och Simon Holmström (Hi) övertyga oss om att allt ordnar sig. Hållbart initiativ avslöjar om och om sin politiska oskuld. Åtminstone känner inte jag mig övertygad om att regeringen Thörnroos med Hållbart initiativ som trogen allierad förmår åstadkomma något konkret för att skydda vår gemensamma livsmiljö och framtid.

Därför ställer jag samma fråga till Annette Bergbo och Simon Holmström som jag riktat till Stellan Egeland (OB) ett par gånger. Vilka konkreta klimatmål har Ålands regering och vilka konkreta åtgärder avser ni att ta för att uppnå klimatmålen? 

Finansminister Roger Höglund har presenterat regeringens tredje tilläggsbudget för året. Helt riktigt konstaterar näringslivets representant Jan-Erik Rask att det inte är någon näringslivsbudget. Till det kan man tillägga att det inte heller är någon miljöbudget, utbildnings- och kulturbudget, social och sjukvårdsbudget eller finanspolitisk budget.

Tilläggsbudgeten är en kameral produkt vars syfte enbart är att minska landskapets budgetunderskott. Finansministern utbrister lyckligt att inte heller i år behöver han gå till banken samtidigt som han föreslår att landskapet ska köpa en gammal norsk skorv som spyr ut mindre utsläpp än den nuvarande färjan mellan Åva och Gustavs. Med en sådan finanspolitik stampar Åland inte bara på stället utan backar ut ur tiden.

Att låna pengar för att investera i nödvändig infrastruktur och humanpolitik är att skapa tillväxt. Den dåliga tillväxt som rådde före pandemin kommer att förstärkas om inte regeringen Thörnroos inser sitt ansvar för de förändringar som pandemin fört med sig. Regeringen har ansvar för hela Åland inte bara för sin egen budget. Landskapet är inte en kommun eller företag.

Lagting och regering representerar alla ålänningar, alla näringar, alla kommuner och alla verksamheter. Var finns helhetssynen och framtidssatsningarna? Om inte regeringen tar sig an de stora utmaningarna får nästa regering ärva en ineffektiv kommunstruktur, krav på grön omställning, nödvändigheten av förlängd gymnasieutbildning samt behovet av att finansiellt säkra ÅHS verksamet. Bara för att nämna några stora frågor som kräver en lösning nu.

Vakna upp regeringen Thörnroos. Det är inte banken som är det stora hotet utan er brist på politiska mål och konkreta åtgärder för att navigera Åland över säkra vatten.

Barbro Sundback (S

 

Photo by John O’Nolan on Unsplash

Vi driver klimat- och miljöpolitiken i Mariehamn

Mariehamns stad, stadsfullmäktige:

I stadens miljöprogram för åren 2019 till 2030 finns ett mål som går ut på att staden ska minska
växthusutsläppen i sina verksamheter med 90 procent till år 2030 med 2002 som referensår.
I belysning av de IPCC:s senaste rapport och de många katastrofer och extrema väder som människor
upplevt den gångna sommaren är det motiverat att uppdatera stadens miljömål i detta avseende.

Eus klimatmål är att minska koldioxidutsläppen med 55 procent fram till år 2030 med 1990 som
referensår. Enligt landskapets Klimat- och energistrategi ska de åländska koldioxidutsläppen minska
med 60 procent fram till 2030. Finland har som mål att vara koldioxidneutralt 2035. Och vill minska
koldioxidutsläppen fram till 2030 med 60 procent. För att nå Parisavtalets bör CO2e per capita vara
högst 2 ton i året.

För att få ett mera kompatibelt miljömål för staden gällande koldioxidutsläpp bör stadens
miljöprogram ha 1990 som referensår och minskningen av utsläppen borde vara 60 procent samt
högst 2 ton CO2e per stadsbo.

Ansvarsområdet måste vidgas och inkludera alla verksamheter inom stadens gränser inte bara
stadens egna verksamheter. Läget är allvarligt och kräver att alla verksamheter som genererar
växthusgaser i staden deltar i arbetet att minska utsläppsmängderna.

Med hänvisning till det ovan anförda anhåller vi om

 

att stadens miljöprogram för 2019-2030 uppdateras och att målet
för utsläpp av koldioxid görs kompatibelt med EU:s, Finlands och Ålands
mål och att alla utsläpp inom stadens gränser tas med i den strategi som
krävs för att minska utsläppen och nå de uppställda målen.

Socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Mariehamn

 

Photo by Li-An Lim on Unsplash