Reformer med framtidstro

Landskapsregeringen har under en längre tid arbetat med att vända på den ekonomiska skutan. Att vända på en skuta är inte lätt. Det arbetet började under förra mandatperioden. Reformarbeten kan göras på olika sätt men det är målet med reformer som är viktigt.

För oss socialdemokrater är målet med reformer som trafikförbindelserna i skärgården, KST och kommunreform att säkra en bra service var du än bor på Åland.

Det skall vara rättssäkert och tryggt men framför allt med framtidstro.

Att göra dessa reformer sparar inte pengar de 4-5 första åren, tvärtom kommer det att kosta mer. Men vi behöver lyfta blicken och se hur vi vill att det skall se ut om 15 år. Vad skall vi då prioritera, och använda landskapets pengar till?

För oss socialdemokrater är det klart. Vi vill ha en levande skärgård, vi vill ha kommuner med ekonomisk stabilitet, tillväxt och välfärd. Kommuner som kan se framåt med egen utveckling med en egen ekonomisk stabilitet

Kommunreform för att höja välfärden

Ett litet citat från konsultföretaget PwC, som gjorde en kartläggning om de åländska kommunernas ekonomi:

”det är inte ekonomisk kris men det finns utmaningar om vi ser på de åländska kommunerna.”

Det är inte då helt konstigt att servicen i de åländska kommunerna skiljer sig var man bor. För att kompensera minskningen av landskapsandelarna, frågas det nu om lindringar i lagstiftningen för kommunerna.

Att t.ex. göra ändringar som försämrar kvalitén i välfärden är ingen väg som vi socialdemokrater vill gå – tvärtom så vill vi med kommunreformer istället höja välfärden! Kommuner ska kunna erbjuda sina invånare en service som är anpassad för kommuninvånaren och dennes behov.

Vi behöver se hur kommunerna blir mer ekonomiskt hållbara! När vi satt i den parlamentariska referensgruppen om landskapsandelar så var det en som frågade om när är en kommun en kommun?

Är en kommun som får mer i landskapsandelar än skatteinkomster en hållbar kommun?

Skulle det bara gälla pengar så är det sin sak, men här blir det så att en placering eller vårdinsats kan bli kostsam för en kommun och dessutom utpekande mot personen, vilket inte är bra.

Det handlar inte om pengarna, utan om en persons mående och rätt till vård. Det är inte en grundtrygghet att veta att blir man en kostsam belastning för den egna kommunen om man tar den vård man har rätt.

Ekonomisk utsatthet

I november 2017 kom en översikt från ÅSUB om inkomst och välfärd. Det är en intressant läsning väl värd att studera. Även under hösten så hölls det ett seminarium om ekonomisk utsatthet. Med anledning av detta så ser vi från den socialdemokratiska lagtingsgruppen fram emot det råd som lantrådet skall leda under 2018. Där säger vi från Finans- och näringsutskottet att rådet som skall bekämpa ojämlikhet och ekonomisk utsatthet bör återkomma med konkreta handlingsplaner och åtgärder i denna viktiga fråga.

Arbets- och pensionsinkomstavdraget är ett plåster på såret för många men det är många som inte kommer åt detta avdrag. Visst är det en summa som många familjer mottar med största tacksamhet men det hjälper inte dem ur deras ekonomiska situation. Men skall man ge ett avdrag så är det väl den grupp vi når nu man skall hjälpa med just ett arbets- och pensionsavdrag.

Däremot bör man se efter hur man verkligen skall hjälpa de ekonomiskt utsatta, de äldre och då framför allt kvinnor som det nämns om i den ÅSUB:s översikt jag nämnde.
Att vi skall behöva läsa om att 2015 så var 41,9 procent av de äldre ekonomiskt utsatta kvinnor som var 80 år och äldre.

Här behöver vi se vad man kan göra för våra äldre som är ekonomiskt utsatta. Tidigare bodde generationer ihop och kunde hjälpa varandra. Idag lever vi annorlunda.

Dessa äldre hjälper vi inte med ett skattevadrag eftersom pensionerna är så låga så de knappt betalar någon skatt. Att söka utkomststöd eller andra bidrag tror jag inte heller på. Det behöver rådet titta närmare på och komma med åtgärder. För den socialdemokratiska gruppen är detta en mycket angelägen fråga.

Ett KST under Ålands Omsorgsförbund

Under utskottsarbetet fick vi höra att alla kommuner nu är med i arbetet om att utreda ett KST under Ålands Omsorgsförbund, och att det finns förhoppning med att ha ett förslag på grundavtal klart under våren 2018. Vilket är mycket glädjande.

I utskottets höranden har vi fått höra att dialogen mellan landskapsregeringen och omsorgsförbundet pågår och att man är överens om en finansieringsplan för KST utredningen.

Demensvård och kommunstruktur

Under utskottsarbetet fick vi höra om att demensen ökar på Åland och strukturen för hur vi skall bedriva den vården framledes är en utmaning. Det har nämnts tidigare och det kommer att nämnas fler gånger att vår kommunala struktur försvårar att hitta en strukturell lösning för bl.a. demensvård där mycket ligger på kommunernas ansvar.

Idag är demensvården ett systemproblem. Skall vi se den enskilde medborgaren och dennes behov i fokus, så behövs en mer hållbar lösning. En allåländsk problemlösning för demensvården måste hittas. I hörande fick vi höra att riktlinjer för demensvården skall tas fram under 2018, och där ser man säkert på hur vi skall lösa utmaningarna för vår framtida demensvård.

En levande skärgård med framtidstro

Vad vill man med vår skärgård? Skall vi ha en levande skärgård med framtidstro så bör det skapas förutsättningar och en mer konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion än vad det är idag. Det kan vi göra med bl.a. regionförstoring, tillväxt och bra infrastruktur. Här måste vi se hur vi kan jobba vidare med att utveckla förutsättningarna i skärgården.

Bra förutsättningar för entreprenörskap är ett måste i skärgården för att skapa arbetsplatser. Under denna mandatperiod lade man om strukturen så att Företagsam Skärgård nu axlar skärgårdnämnden och ser över näringsutvecklingen just i skärgården. I Central Balticprojektet ser man över och utvecklar åländska gästhamnar, vilket främjar turismnäringen i skärgården. Nu när näringslivet har en aktivare roll i arbetet med skärgårdsutvecklingen, kommer inflyttningen att främjas.

En god infrastuktur är en förutsättning för en levande skärgård. Ser vi på de globala målen så nämns det i ett av de målen om bl.a. att bygga ut en tillförlitlig, hållbar infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande.

För en levande skärgård är det viktigt att vi ger skärgården goda förutsättningar och framtidstro. Om inte vi kan ge dem förutsättningar för tillväxt och framtidstro vem vill då satsa och flytta till skärgården?

Kommunreform och skärgårdstrafik

Sammanfattningsvis så ser jag att kommunreform och skärgårdstrafiken som två reformer med samma syfte. Det är att säkra en bra service fortsättningsvis. Kommunreformen sparar inte pengar på kort sikt men kan göra det längre fram efter en kostnadspuckel på 7 – 8 år, men det är beroende på de förtroendevalda i kommunerna – för det är upp till deras beslut.

Enligt de beräkningar jag fått kring Skärgårdstrafiken så skall det betala sig efter en längre tid.

Klarar vi nu av att ändra den ekonomiska skutan med strukturella förändringar som bibehåller servicen och samtidigt kan sänka kostnader. Då kan vi omfördela kostnader till områden som vi från socialdemokraterna vill kunna prioritera mer nämligen utbildningen och sjukvård.

Göte Winé (S)
Anförande i debatt om FNU:s betänkande om budgeten.
18.12.2017

En ny Vårdöbro – tack!

Vårdöbron har debatterats flitigt i media och inom politiken. Självklart har det också varit något som vår grupp på norra Åland diskuterat. Även vi har vägt renovering och nybyggnation mot varandra och vi gläds över den pågående namninsamlingen, samtidigt som vi fasar för att det inte kommer att räcka.

Vår grupp delar säkert vision med många andra – en vision om att få hela Åland att leva. Vi menar att Vårdöbron inte bara berör 433 Vårdöbor, utan 28 666 ålänningar. Om du nu tänker att Vårdöbron inte berör dig, så läs vidare. Fler människor än de som är året-runt-bosatta, eller har sommarstugor på Vårdö eller längs skärgårdstrafikens norra linje berörs av Vårdöbron. Kanske har du själv någon gång handlat närproducerade gurkor, tomater och laxar som tagit sig över bron. Eller kanske vill du att dina barn i sin skola ska serveras närproducerat? Kanske har du slagits av tanken att du någon gång ska ta dig på den där dagsutflykten till Anni Blomqvists hem och kanske du vill att våra turister också ska ha möjlighet att se vår vackra skärgård?

Vårdöbrons renovering eller reparation har målats i svartvitt. Renoveringen har presenterats som det billiga alternativet och nybygget som det dyra. Bara denna framställning kan ifrågasättas kraftigt.

En ny Vårdöbro för ca 9,7 miljoner euro kan hålla i 120 år, medan en renovering för ca 6,7 miljoner euro uppskattas hålla 40-60 år. Då pratar vi alltså enbart om kostnaderna för att i slutändan ha en säker bro. Tittar vi på prislappen och slår ut det på kostnad per år och förväntad livstid så blir det faktiskt billigare att satsa på en ny bro. Detta alltså utan att vi räknar in kostnader för ersättande färjtrafik under renoveringsalternativet. Nybyggnation ger en kostnad på 80 833 euro/år, medan renoveringen kan landa på 111 666 euro/år -167 500euro/år.

Helhetsbilden är viktig. Snabb uppstart av ett nybygge skulle göra att trafiken kunde styras över den nuvarande Vårdöbron så länge den anses vara säker. En renovering å andra sidan skulle innebära att trafiken behöver en annan väg att ta sig över vattnet (under hela projektet). Att ordna med väg, pontoner och färjtrafik under en omfattande renovering på obestämd tid blir knappast det billigaste alternativet i slutändan. Dessutom finns risken att det under en renovering inte visar sig vara möjligt att slutföra projektet.

Överfarten mellan Vårdö och fasta Åland måste vara säker och smidig för exempelvis arbets-, studieresor, näringsliv och turism. I media har skolvägar på 45 min i Hammarland diskuterats, men vad händer exempelvis med resvägen för Vårdöungdomarna som går i GHS om det blir en färjlinje under reparationen?

En ny bro kan anpassas till EU:s nya viktbestämmelser, det kan inte en renovering. En ny bro är lättare att räkna på projektets tid och kostnad, en renovering är oviss. En ny bro riskerar inte samma driftstörningar i trafiken som en renovering– förutsatt att nybygget får komma igång snart och trafiken kan styras över nuvarande bro.

Rapporterna talar sitt tydliga språk. Någonting behöver göras och det är nu! Vi sitter i en akut situation där bron blir allt sämre under tiden som beslutsprocessen dras ut. Vad vinns egentligen på det? Eller vem vinner på det? Politiker måste se till fakta när de fattar sina beslut – inte sätta sig i opposition av principsak.

Politiskt har Ålands socialdemokrater redan röstat ja för en ny bro och vi från Norra Ålands socialdemokrater (NÅS) vill bara understryka att även vi återkommer till ett klart ja för en ny bro. Vi vill ha ett levande och tillgängligt Åland för privatpersoner, företag och turister. Vi föredrar det billigare, säkrare och smidigare alternativet – ta förnuftet till fånga och bygg en ny bro som håller längre!

Norra Ålands Socialdemokrater (NÅS)

Göte Winé

Helena Flöjt-Josefsson

Isabella Sarling

Kristoffer Gottberg

Miina Fagerlund

Ann-Kristin Eriksson

Björn Donobauer

Helena Lundberg

Mats Ekholm

Katarina Gäddnäs

 

25.10.2014