Fb-Button

Det är i mötena integrationen uppstår

Den här veckan kommer äntligen de fyra familjer som sluppit ifrån flyktinglägrens limbo till Mariehamn.

Någon gång kommer krigen i Syrien och Irak att ta slut och läget i Afghanistan stabiliseras. Men vi vet inte när. Det enda realistiska att ställa in sig på att Europa kommer att behöva ta emot fler människor under en tid framöver. Allt annat är önsketänkande.

Det är viktigt att säga.

Om vi ser tillbaka på de flyktingar som redan kommit till Åland så kostade det lite pengar att få in dem i samhället. Men det vi har fått tillbaka, både i humant och kulturellt kapital överstiger vida det samhället lagt ut i monetära kostnader.

Men det handlar inte om pengar i första hand. Det handlar om vilken människosyn man har och vad man vill göra för att förbättra samhället och inkludera människor.

Det är en annan och större fråga. Det är den frågan vi borde diskutera istället för enkla rasistiska teorier om ”hur de som kommer hit är”.

Frågan vi behöver diskutera är: Vad behöver göras för att stärka sammanhållningen i vårt land?

Det finns många progressiva som politiker begripit detta: rädsla kan inte resoneras eller fördömas bort.

Den måste mötas med politik som faktiskt förbättrar människors liv. Därför finns det 65 000 euro i landskapets budget för integration.

Det är pengar vi behöver satsa. Det är en investering i framtiden.

De nyanlända ålänningarna, och de som kommer att komma hit under åren som går är nödvändiga för att hålla det åländska samhället levande.

Vi står inför stora utmaningar vad gäller arbetskraft och utveckling. Och är det något som omvärlden har lärt oss så är det att där samhällen och kulturer möts, där frodas uppfinningsrikedomen och kreativiteten.

För människor behöver nya influenser för att utvecklas, man kan få dem genom att läsa mycket eller genom att resa, men det långsiktigaste sättet är att föra samman människor med olika idéer och se vad som utvecklas.

Vi satsar som sagt 65 000 på integrationen i Landskapets budget.

Men det är inte hela sanningen. För det vi satsar på tredje sektorn och det vi satsar på kulturen och idrotten är i lika stor grad en satsning på integration.

Jag kan stå i talarstolen och säga fina ord, men det är på gatan, i trapp-uppgångarna på höghusen, på lekplatserna, sportplanerna och i affärerna som den riktiga integrationen uppstår. I möten människa och människa emellan.

Varje person som vill kalla sig demokrat måste hålla med om att människovärdet aldrig kan geografiseras eller degraderas.

Men i möten, i diskussionen över en favoritpoet eller en fotbollsspelare, där märker man hur liten världen är. Hur lite de yttre skillnaderna mellan Kalle och Fatima spelar roll.

Vårt jobb är inte att integrera människor. Vårt jobb är att visa hur lite det behövs för att integrationen ska bli ett faktum.

Vi kommer att få det att fungera, därför att det måste fungera. Vi på Åland gör vår del och andra måste göra sin.

Det är faktiskt det enda realistiska i vår tid.

Igge Holmberg (S)

Terrorism handlar om att sprida rädsla

Terrorism handlar om att sprida rädsla och i bakgrunden finns ett hat mot frihet och jämlikhet, ett hat som en del terrorister är beredda att dö för.

Hatet har sin grund i olika idéer och erfarenheter. De kan tyckas obegripligt för oss som lever och engagerade i rätt välutvecklade demokratier men hatet finns både här och nu och i historien. Hit hör bland annat den våldsbejakande islamska terrorismen som skördat många offer i helgen och som slår till emot byggnader, satirtidskrifter, rockkonserter och sportarenor över hela världen. Hit hör också högerextremister och de som definierar människovärde efter etnisk bakgrund eller hudfärg och bränner flyktingförläggningar, avrättar unga socialdemokrater. Hit hör också nazister och fascister som stått för de största massmorden i historien.

Som jag ser det måste alla vi andra värna och stå upp för alla människors lika värde och inte falla in ett vi och dom tänkande och vi måste värna och utveckla demokratin och fortsätta att balansera mellan frihet, jämlikhet och inte minst hävda vikten av solidaritet mellan människor. De här är ett varjedagsarbete och vi behöver jobba med våra egna tankemönster men också bemöta andras.
Inspirerade av Fredrik Sonck i Hufvudstadsbladet.

Mia Hanström

Kvotering till lagtinget?

Idag, när lagtinget högtidligen öppnades, valdes tre kvinnor till talmän. Blivande lantrådet Katrin Sjögren är kvinna. Kvinnor besätter flera tunga poster i utskotten.

I lagtinget är bara en tredjedel kvinnor.

Vad betyder det? Att jämställdhet nästan uppnåtts? Att kvinnorna är på väg att ta över. Vad?

Kort och gott: Det är fortfarande en överväldigande majoritet män i demokratiskt valda organ, lika väl som i näringslivets toppskikt, men de kvinnor som tagit sig så långt är så in i bomben kompetenta att de kommer till toppen och håller sig där – ändå.

Orsaken till att kvinnoreprensentationen i lagtinget fortfarande är så bedrövlig (ja, det är den) är att män fortfarande i huvudsak röstar på män, och att listorna i val (med undantag för socialdemokraterna) fortfarande domineras av män.
Man väljer av det som står till buds.

Under denna mandatperiod ska vallagstiftningen reformeras. Det är en process som varit på gång länge. En intressant tanke är att i framtiden kvotera listorna, så att minst 40 % av de uppställda är kvinnor (eller män).

Jag tycker det är en åtgärd man på allvar ska diskutera, och jag är innerligt trött på två av motargumenten:
1. Kvinnor vill inte ställa upp.
2. Det är orättvist mot män som vill.

Tusentals år av patriarkat kan väl avrundas med lite lättsam kvotering. Eller hur, grabbar?

Nina Fellman (s)

Fin grundtrygghet behövs

Lugnet har lagt sig och skyltarna efter en intensiv valkampanj är borta. Vi i Norra Ålands socialdemokrater vill tacka för en glad och positiv valkampanj med många intressanta diskussioner.

Vårt mål är att få norra Åland att blomstra. Vi vill att fler flyttar hit, fler företag startas och utvecklas och turismen sprudlar. För detta behövs en fin grundtrygghet i kombination med att nya idéer får möjlighet att förverkligas. Norra Åland behöver också bli tillgängligt för alla.

Vi ser fram emot arbetet med att hitta lösningar för att kunna hålla servicen nära. Samtidigt vill vi driva ett aktivt arbete för att nå en service av god och jämn kvalité och nivå som baserar sig på vilken service du behöver och har rätt till. En service som alltså inte varierar beroende på var du bor.

I valet visade befolkningen på norra Åland att förtroendet för socialdemokraterna fördubblats. Under kommande mandatperiod har vi fått representanter i fyra norråländska kommunfullmäktige, jämfört med tidigare två. Samtidigt har också antalet ledamöter ökat från tre till sex.

Vi värdesätter en god dialog och ser därför fram emot att fortsättningsvis finnas ute lite nu och då så att vi kan träffas och diskutera. Ta gärna kontakt och tveka inte att komma fram när du ser oss ute. Vi lyssnar gärna.

Norra Ålands socialdemokrater (NÅS)

Tack för ert stöd!

(S)tyrkebesked från Camilla som efter 4 år som lantråd fortsätter vara en röstmagnet och snudd på uppnår samma resultat som för fyra år sedan! Partiet uppnår 5 mandat denna gång och i fullmäktigen runtom på Åland sker positiva förändringar. Mer om det när resultaten är säkerställda.

TACK alla som gick och röstade! 🙂

 

Stabilitet och samarbete är Lipponens koncept

Vi har två kriser samtidigt, en ekonomisk kris och en flyktingkris. Men behöver det verkligen vara så illa? Kan flyktingsituationen till och med bli Finlands och Europas räddning?

Enligt Paavo Lipponen, statsminister i Finland 1995-2003, som igår besökte Åland
så befaras Europas befolkning att minska med 100 miljoner medan USAs befolkning öka med samma antal. Varför det? Jo den arbetsföra befolkningen minskar och dessa människor kommer att finnas i Afrika, Kina och Indien. USAs invandring och öppenhet gynnar dem medan Europa hittills ganska slattrigt hanterat flyktingkrisen. Paavo Lipponen menar att nu tar Angela Merkel ledarskap för Europa. Ett ledarskap som både är humanistiskt och smart. Hon vet att dessa människor behövs för framtida utveckling på Tysklands och Europas arbetsmarknad. Nu visar hon, arm i arm med den franske statsministern Hollande, ledarskap för framtiden. Respekt.

När det gäller läget i Finland visade Lipponen stort stöd för statsminister Sipiläs ambition att ta itu med de ekonomiska svårigheterna och stärka konkurrenskraften. Däremot är det orätt att göra facket och löntagarna till syndabock. Efter Lipponen som avslutade sin statsministertid 2003 har det varit 5 borgerliga statsministrar i rad. Konkurrenskraften förlorades under Vanhanen II-regeringen och inga reformer genomfördes. Då gick Sverige och Tyskland framåt medan Finland tappade. Mer ödmjukhet, mer förmåga till kompromiss och förhandling, anser Paavo Lipponen att nu behövs. Regeringen ska leda och driva på, men de ska också förstå betydelsen av stabilitet för landet och arbetsfred. All gammal revanschlusta måste bort. FFC har förslag och de måste på bordet. Regeringen kommer inte att kunna lösa alla frågor samtidigt utan man måste se hur långt man kommer nu och vad som sedan blir nästa steg. Finland behöver konsensus och samarbete.

Fel väg är dock att skära i utbildning och innovationer som är Finlands trumfkort och framtid. Regeringen Sipilä skär nu ner med 2.000 forskare inom universiteten samtidigt som man satsar massor med miljoner på tillfälliga spetsprojekt. Det är inte rätt. Företagen behöver innovationer.

Och gå INTE åt dem som har de sämst i landet. Skär inte ner deras förmåner. Många har låg pension och låga inkomster. Det är otroligt viktigt att inte nedskärningarna drabbar dem. De äldre, deras hälsa, service och bostäder måste skötas med heder och respekt.

Paavo Lipponen menar att också Åland behöver samarbete, reformer och stabilitet.

De kommande åren kommer att vara en utmaning. Många prioriteringar måste göras. Det väljarna nu står inför är valet mellan vilka värderingar man vill att ska styra Åland. För mig är det viktigt att spara utan att skada. Att hushålla klokt med pengarna, men satsa på grundtrygghet och arbete. Ledstjärnan ska vara att göra strukturella förändringar och reformer som har en långsiktig ekonomisk bärkraft. Permitteringar och kortsiktiga åtgärder har därför undvikits.

Jag tycker det är viktigt att man kan se och bekräfta det goda arbete som hittills utförts av regeringen i stor konsensus. Jag vill också att vi ska se Åland i ett bredare perspektiv och minnas att Åland i jämförelse med andra är helt unikt. Det vi har är oerhört bra, också ekonomiskt.
Nu gäller det att göra nödvändiga reformer så vi kan upprätthålla och behålla det goda samhället. Åland behöver stabilitet, samarbetsförmåga, en solidarisk värdegrund och ett ledarskap med framtidstro som driver reformer till förverkligande. Jag är redo.

Camilla Gunell

Ålands lantråd

Initiativ enligt kommunallagens 32§ (Kommunallag 1997:73)

De boende på Edlagården har sedan bussrutterna ändras blivit förbisedda genom att bussen numera går uppe på skillnadsgatan, en rätt brant backe för äldre ben att gå uppför.

Tidigare gjorde bussen en invikning längs med Mariegatan till en busshållplats utanför Edlagården.

Om vi menar allvar med att människor ska kunna bo hemma så länge som möjligt måste vi göra det möjligt för dem att röra sig i samhället utan alltför stora besvär.

Därför uppmanar undertecknad stadsstyrelsen att organisera så att bussrutten genom södra staden går via Mariegatan och stannar utanför Edlagården som den gjorde innan rutterna ändrades.

Igge Holmberg

 

Hårda nyliberala sparkrav

Att ha makt är att ha ansvar över människor. Tack och lov är det varken redaktör Lampi, Jörgen Strand eller nyliberaler som Perämaa/Asumaa som haft makten att besluta om åländsk ekonomi och välfärd under mandatperioden. Jag vill påminna redaktören om att för budgetåret 2013 (inkl tb) var underskottet beräknat till – 1,5 milj. Bokslutet slutade på + 2,7 miljoner. I budget för 2014 var underskottet budgeterat till – 3,5 . Bokslutet slutade på + 2,8 miljoner. För 2015 är det också budgeterat ett underskott, men vi har prognoser att det även för 2015 blir ett bra resultat. Utmaningar finns, självklart. Men det är närmast oerhört att vi hittills klarat oss så väl.

Jörgen Strand ger sitt stöd till en liberal kandidat i valet. Ännu en som uppenbarligen fyller på de marknadsliberala värderingarna i liberalerna. Om man ska spara i landskapets verksamheter som de nyliberala krafterna föreslår (3 %) innebär det direkt bort 25 tjänster inom sjukvården och minskade landskapsandelar betyder en rejäl skatthöjning i alla större kommuner, inklusive Mariehamn. Bästa väljare, tänk noga igenom hur ni röstar på söndag.

Camilla Gunell (S)

 

Socialdemokraterna sätter Människor först

 

En röst på socialdemokraterna är en röst för tryggad välfärd för alla och i synnerhet för låginkomsttagarna och de socialt utsatta.

En röst på socialdemokraterna är stöd för fortsatt kamp för allmän tandvård. Framsteg har gjorts – mycket återstår. Fler ålänningar har fått tillgång till allmän tandvård – trots liberalernas motstånd med näbbar och klor.

En röst på socialdemokraterna är en röst för en ekonomi i balans. Landskapets ekonomi har under lantrådet Camilla Gunells ledning gått från ett underskott på ca 30 miljoner i bokslutet år 2011 till ett överskott på drygt 2 miljoner år 2014.

Under socialdemokraten Camilla Gunells ledning har landskapsregeringen initierat och genomfört en lång rad reformer och strukturförändringar för ett bättre Åland.

En röst på socialdemokraterna är alltså en röst för tryggad välfärd och positiv utveckling för alla på Åland.

Människor först är båken som visar vägen till en trygg framtid för alla.

Karl-Johan Fogelström (S)