Insändare: Inget extra barnbidrag till åländska familjer

Den socialdemokratiska lagtingsgruppen föreslog ett extra barnbidrag på 100 euro till åländska familjer i december månad, i likhet med regeringen Marins förslag.

Vi socialdemokrater anser att åländska medborgare skall ha minst samma stöd som familjer i riket. Barnbidraget på Åland bestämmer vi på Åland om. Levnadskostnaderna på Åland är högre än i riket.

Finlands regering har bland andra aviserade åtgärder för att stöda befolkningen i ett kraftigt höjt kostnadsläge föreslagit ett extra barnbidrag. Barnbidraget är en enkelt administrerad och beprövad överföring som ger direkt effekt till alla barnfamiljer, både de ekonomiskt svaga, de som klarar sig hyfsat men ändå får det tufft och det fåtal som inte har behov av mer pengar.

Vi menar att Åland bör stöda barnfamiljer på samma sätt. Förslaget röstades ner av majoriteten. Den liberala lagtingsgruppen valde att avstå från omröstningen.

Socialdemokraterna ville också säkra finansieringen till Kommunernas socialtjänst genom att betala högre landskapsandelar direkt till socialtjänsten. Vi föreslog även att regeringen skulle återkomma med en bredare palett av stöd till den åländska befolkningen som drabbas av höjda kostnader och inflation. Inte heller dessa åtgärder vann stöd av majoriteten.

Vi vill fortsätta sätta människorna först.

Jessy Eckerman

Nina Fellman

Camilla Gunell

Insändare: Var är djurskyddslagen?

Jag efterlyste redan innan budgetdebatten i maj 2020 den utlovade nya djurskyddslagen. Ännu har inget konkret presenterats inför lagtinget, trots att ett medborgarinitiativ lämnats in och behandlats. En ny uppdaterat djurskyddslag har varit på agendan under flera mandatperioder. Den är alltid en viktig valfråga, men hamnar sedan längst ner i ministrarnas skrivbordslåda.

Under pandemin kom rapporter om djur som farit mycket illa – får, hästar och kor som till och med hornen vuxit in i huvudet på. I dagarna uppmärksammades ett fall där ÅMHM gjort flera inspektioner, men djuren har fortsatt fara mycket illa. Så illa att de till och med avlidit av vanvården.

Jag vill understryka att det är ytterst sällsynt att djurägare vansköter sina djur med vilje. Ekonomiska svårigheter, psykisk och fysisk ohälsa är ofta starten på en mycket olycklig nedåtgående spiral där både människor och deras djur kan råka väldigt illa ut.

Den ohållbara djurhållningen världen över skapar nya sjukdomar som smittar från djur till människor och som skapar nya pandemier världen över. Det är oacceptabelt att landskapsregeringen ännu inte presenterat en djurskyddslag för lagtinget. Åland är för litet för att det ska behöva gå så långt som det gått i dessa tragiska fall.

ÅMHM, sociala myndigheter, polisen, ÅHS, KST och motsvarande myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med klienter måste ha goda förutsättningar att rapportera in misstänkta djurskyddsärenden och kännedom om problematiken och en uppdaterad lag att stöda sig på.

 

Jessy Eckerman (S)

Extra 100 euro till Åländska barnfamiljer

I riket beslöt regeringen Sanna Marin att barnfamiljerna i Finland får ett extra barnbidrag i december.

🌹 Dessa pengar ska hjälpa barnfamiljerna under en höst med höga prisökningar på mat, energi och bränslen.

🌹 Vi socialdemokrater anser att åländska barnfamiljer också ska få samma förmån.

Här kan du läsa budgetmotionen https://www.lagtinget.ax/dokument/budgetmotion-702021-2022-52348

🌹 Vi röstar om detta i lagtinget på onsdag den 21 september.

Sommarträff med vindkraft

På torsdag kväll avhölls, något försenat, socialdemokraternas årliga sommarträff. Vi inledde med att bekanta oss  med vindkraftsparken i Långnabba, där alla tio möllorna nu snurrar. Det kändes bra att konstatera att politiska beslut vi varit med och fattat resulterat i att Åland nu, när det blåser rätt, till och med kan exportera el. Stort tack till Allwinds Christer Nordberg för presentation och diskussion.

Träffen avslutades med politikprat och pizza i Käringsund. Vi konstaterar att partiet går in i valåret med tillförsikt. Nu behövs socialdemokratiska värderingar och en rättvis och solidarisk politik, inte splittring och polarisering.

 

Nina Fellman

Vattenskyddet är försummat

2021 skulle bli ”Vattnets år” lovade miljöminister Alfons Röblom i budgetdebatten 2020. Vattnets år både kom och gick, och när vi nu behandlar årsrapporten kan vi konstatera att åtgärderna har uteblivit.

Nya larmrapporter visar att vattenskyddet på Åland uppenbarligen inte fungerar, eftersom våra sjöar och hav fortsätter att må så dåligt.

Klimatförändringarnas effekter på havet är nedslående. Varmare temperaturer hotar att slå ut arter och ekosystem. I Markusbölefjärden, som är en av Ålands råvattentäkter, har läget i sommar varit så illa att kräftorna dött i burarna. Långvarig övergödning och tillrinning från främst jordbruket leder tillsammans med heta temperaturer till algblomning och syrebrist.

Efter torkan 2018 tillsatte jag som miljöminister en arbetsgrupp med representanter från Ålands vatten, kommunerna och landskapet en arbetsgrupp som kontinuerligt kunde diskutera och genomföra åtgärder till skydd för dricksvattnet. Den gruppen har vi i styrelsen för Ålands vatten velat ha tillbaka, men fått kalla handen av landskapet och miljöminister Röblom. Varför det?

Att utöka volymen och ta i bruk nya källor för dricksvatten är nu högst nödvändigt. Frågan om nya vatten- och avloppslösningar har sedan flera år legat på landskapsregeringens bord, utan respons. Detta är en verkligt viktig hållbarhetsfråga, att slå vakt om våra vattentäkter och långsiktigt säkra tillgången till vatten av god kvalitet, särskilt om Åland ska kunna växa i invånarantal och företag. I höst måste vi veta hur vi går vidare i frågan!

När gödsel från gårdarnas gödseltankar töms vid fel tidpunkt, eller i för rikliga mängder, rinner de ut i vattendragen. Det måste övervakas bättre av myndigheterna och tillsynens stärkas. Ett fortsatt arbete tillsammans med jordbrukare och markägare behövs, men också skärpt lagstiftning.

Åland har hamnat på efterkälken när det gäller vattenvården. Landskapet borde göra en jämförande studie med andra regioner om vårt vattenvårdsarbete är tillräckligt effektivt eller om man kan söka goda modeller från andra håll. Åland måste ligga i framkant, vattenfrågorna är så avgörande för våra livsbetingelser.

Klimatförändringarnas påverkan på Åland borde också utredas. Hur påverkas vårt samhälle av värmeböljor, torka och vattenbrist i våra sjöar. Här krävs också handlingskraft och engagemang av landskapet.

Å var finns vattenlagen? I flera år har vi väntat på att lagen ska överlämnas till lagtinget? Har den också somnat in?

Vattenfrågorna har förvisats långt bak i prioriteringarna för regeringen Thörnroos. ”Vattnets år” kom och gick – utan resultat. Havsbaserad vindkraft i all ära, men glöm inte Ålands viktigaste miljöfråga, vattnet.

 

Camilla Gunell (S)