Se personerna och behoven

Ett av de stora mål för den här regeringen var att jobba med en budget i balans som mål. Resurserna är knappa i budgeten men målet närmar sig och man kan bredda synsättet och se lite mer brett på budgetpolitiken. Man är inte i mål än och det gäller att prioritera. Inbesparingar sker och det är tunga beslut som skall tas. Däremot vågar nu minister Perämaa lätta lite på bromsen och se lite åt vänster och höger.  

Nu kan denna regering komma med ett skatteavdrag till dem med en inkomst under 35 000 euro på årsbasis.
När man jobbat mot en budget i balans så har det blivit nedskärningar som leder till strukturella förändringar. Men det har också blivit viss försämring genom t.ex. viss avgiftshöjning men då ger man nu tillbaks till en grupp, nämligen de med en låg inkomst. Där vill man nu se vad man kan förbättra för dem. Det ändrar inte en låginkomsttagares levnadsvillkor med 100 euro i året men man kan kompensera den försämring som man kan ha åstadkommit dem. Tycker att denna budget är en budget som strävar mot de strategiska utvecklingsmål nr.2. Nämligen
”alla känner till och har verkliga möjligheter att vara med i samhället” 

Jag kommer att komma mer in på det. Integrationen syns inom de flesta områden – och jag tackar för det. Skall vi bli fler skall alla känna sig välkomna. 

Ser vi på sid 25 i budgeten under rubriken Social omsorg så skriver landskapsregeringen om att överlämna en socialvårdslag under 2018. Det jag där hoppas man kan se här först på vilken socialpolitik vill man driva från landskapsregeringen. Finns mycket bra skrivningar i budgeten som kan vara med och skapa en bra socialpolitik som kommer att främja ett starkare samhälle.  
Det jag ser i budgeten är ett bra initiativ om en uppföljning av de med en ekonomisk utsatthet.  

Genom resultatet av uppföljningen så kanske vi sen behöver vi se politiken som sen kan se hur en socialvårdslag ger. 

I förra rapporten om ekonomisk utsatthet så nämns ensamförsörjande föräldrar som en utsatt grupp och de får en liten lättnad ekonomiskt här med avdraget.  

Landskapsregeringen lyfter också under Hälso- och sjukvård så lyfter man bl.a. förebyggande hälso-och sjukvård vilket är bra. Med tidiga insatser så kan man dämpa kostnader inom hälso- och sjukvården 

Vidare skriver man att unga kvinnors mående undersöks och det är bra. Men glöm inte männen också. När jag i augusti var på ett seminarium om ”ekonomisk utsatthet” så blev jag häpen över den stora representation av män som lyfter utkomststöd. De männen är ensamma, och många med ett riskbeteende vars ensamhet kan bidra till psykisk ohälsa och hög alkoholkonsumtion. Det gäller inte alla, men ensamheten kan bidra till det och man behöver se just de personer och hur vi kan hjälpa dem till ett bättre mående. 

Skall vi jobba mot att personer inte hamnar i psykisk ohälsa eller ekonomisk utsatthet så är det att få utbildning en viktig del i det arbetet. 
 

2011 tog jag upp första gången om arbetet av att synliggöra göra de unga som inte är i utbildning eller sysselsättning. Vad jag hört nu så har jag hört om mellan 200 – 300 unga som bara är hemma. De unga finns inte i någon statistik. Jag vet att vi nu har BOOST och det är bra, men jag är övertygad om att vi också måste ge dem de rätta verktygen att arbeta med också. Och det är vårt jobb. Att skapa lagar eller kriterier som gör att man också ser bara de som är hemma. 

Denna budget bidrar till det viktiga med integration, nämligen att fler får lära sig det svenska språket. 

Så integration, se till de som är ekonomiskt utsatta, få fler in i sysselsättning, minska på utanförskapet, ge fler en utbildning.  

Mycket av det jag nämnt är socialpolitik, en socialpolitik som skall ligga till grund när man reviderar sociallagar.  Socialpolitiken skall ligga under alla avdelningar. Även infrastukturavdelningen har ett ansvar inom socialpolitiken.
God hälsa, utbildning och social trygghet ökar möjligheterna för människor att förbättra sina livsvillkor. 

En bra socialpolitik, ger fler som är mer med i samhället, fler skattebetalare, flera som klarar av sin vardag själv. Detta är en del där vi själva kan vara med och jobba mot en budget i balans. Det är att satsa inom vissa områden för att minska ökande kostnader inom andra områden. Vi behöver verkligen se helhet, och när skall vi bromsa och när skall vi gasa?  

Tycker denna budget hittat en balans i det.  I budgeten så skriver man om utmaningar för socialpolitiken, där håller jag inte riktigt med regeringen, vi har en bra näringspolitik som skapar tillväxt. Det vi behöver göra är se personerna och behoven. Det tror jag rådet som lantrådet kommer att leda kommer att uppmärksamma. 

Göte Winé (S)

15.11.2017

Busstrafiken är en valfråga

Kommunstrukturen kommer att bli en valfråga, men det finns fler frågor som berör många ålänningar och där systemen är onödigt krångliga och även orättvisa. Det gäller inte minst kollektivtrafiken på fasta Åland.

Jag och min (S)-kollega Sara Kemetter har tillsammans verkat för en utbyggd kollektivtrafik i den politiska referensgrupp som arbetat med dessa frågor. Som grund för ett nytt system finns en välgjord kollektivtrafikutredning. Den är gjord i samarbete mellan alla nuvarande regeringspartier.

Jag ser framför mig att stadens och landsbygdens busstrafik är helt integrerad/ihopslagen. Vi behöver inte mer än en huvudman. Ett trafikförsörjningsprogram ska skapas för att landskapet, alltså vi skattebetalare, ska veta var satsningar på nya förbindelser bör ske. Trafiken ska anpassas bättre till stora arbetsplatser och köpcentra.

Arbetsgivare bör uppmuntra anställda som väljer att resa kollektivt när de ska på jobb. De offentliga arbetsplatserna, t ex landskapet och kommunerna, bör vara föregångare och subventionera sådana resor som personalförmån.

Ungdomar är de som idag reser mest med buss. Socialdemokraterna stöder tanken på avgiftsfritt och fritt resande för dem. Det är viktigt att skapa hållbara och miljövänliga vanor. Men utan en utbyggd trafik, t ex på kvällstid, blir denna satsning inte tillräckligt bra.

I staden behöver turtätheten öka. Trafiken är för dålig idag, inte minst med tanke på att bussarna bara går åt ett håll under ”rusningstid”. Restiden åt ena hållet blir för lång för att bussen ska bli konkurrenskraftig gentemot bilen.

Slutligen, en hjärtefråga: Servicelinjer för äldre och funktionsnedsatta. Det handlar om rättvisa. Systemet med små bussar som hämtar upp den som har svårt att gå där de bor finns på många håll, även på små orter. I Mariehamn, med sin begränsade yta, skulle detta komplettera de rundor som de stora bussarna kör. På landsbygden kunde den redan existerande matartrafiken med taxi utvecklas till servicetrafik som går t ex till den lokala matbutiken och andra serviceinrättningar.

Nästa lagting och landskapsregering måste ta ställning till ett mer hållbart sätt för oss ålänningar att transportera oss. Det är orimligt att tro att det går att bygga ut busstrafiken på fasta Åland utan att vi använder mer ekonomiska resurser.

Visst, många klarar sig inte utan bilen, p g a obekväma arbetstider eller orimlig tidsåtgång, t ex vid hämtning av barn på dagis. Men det är min fasta övertygelse att ett bättre kollektivtrafikutbud skulle öka resandet.

Anders Hallbäck (S)

Ansvariga bör ta ett större ansvar

Visst ska det gå att anmäla Ålands gymnasium för diskriminering och här anser jag att Ålands ombudsmannamyndighet bör kunna hjälpa till med anmälan till rätt instans, istället för det enligt min mening oengagerade svar som diskriminerings-ombudet gav som svar i Nya Åland 1 juli.

Jag har vid flertal tillfällen förespråkat att lagen om ansökan enligt prövning borde tas bort och ersattes med ett mer rättssäkert system.

När man läser intervjun i tidningen Nya Åland 6 juli så ser man att utbildningsavdelningen bestämt sig att systemet med enligt prövning skall bli kvar, men nog ses över. Blir systemet mera rättvist då?

Beklagligt att de inte vill se helheten och allas möjligheter till studier inom gymnasialstadiet.

I dagens läge är risken större för en marginalisering av just dessa unga.

Man ser dem mer som en belastning, än ser deras möjligheter och styrkor och som nu inte får samma chans med dagens system.

Göte Winé (S)