Fb-Button

Hållbar tobaksförsäljning?

Regeringen Thörnroos, med Hållbart Initiativ i regeringsblocket, verkar helt ha tappat taktpinnen i hållbarhetsfrågor. Vid måndagens lagtingsplenum debatterades en ändring av tobakslagen där regeringspartierna förespråkar en åldersgräns på 15 år vid försäljning av tobaksprodukter med ögonkontakt och övervakning av en 18 årig kollega.

En övervakning som i praktiken är svår att efterfölja och kan tolkas så att den myndiga personen lika gärna kunde sälja produkten.

Moderaternas social och hälsovårdsminister Anette Holmberg- Jansson (M) driver näringspolitik i stället för socialpolitik. Den förre ministern på samma position Wille Valve, tillika ordförande för ÅHS, tar i med raljerande brösttoner i sitt anförande när han försvarar tobaksförsäljning av minderåriga.

Detta trots att man känner till de bakomliggande faktorerna för ökat tobaksbruk: tillgänglighet, pris och den sociala acceptansen. Man känner till tobakens negativa påverkan på miljön, nedskräpning, fimpar som förgiftar våra vattendrag och skövlingen av regnskogen. Målsättningen med det tobaksförebyggande arbetet är att påverka attityder och normer, att minska efterfrågan och tillgänglighet samt jobba med tobaksavvänjning.

Trots allt detta väljer Hållbart Initiativ, som gjorde ett framgångsrikt val just på hållbarhetsfrågor, att inte ta ställning. Man lägger i stället ner sina röster i ett rätt enkelt ställningstagande.

Vi menar att om det enligt lag är förbjudet att nyttja produkten ska du inte heller ha ansvar över att sälja eller hantera den. Att man aktivt väljer att utsätta ungdomar för denna press är ytterst anmärkningsvärt. Näringslivets intressen kan inte gå i första hand när det gäller hållbarhetsfrågor. Man har ett ansvar som regeringsparti att sätta gränser, och skapa normer för ett hållbart samhälle.

Jessy Eckerman (S)
Nina Fellman (S)
Camilla Gunell (S)

Landskapet måste stöda kommunerna genom krisen

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

När näringslivets motorer på många håll avstannat har det allvarliga ekonomiska konsekvenser för företagen och deras anställda, men coronasituationen påverkar också de kommunala verksamheterna både på kort och lång sikt. Bland annat kommer utkomststödet att öka till följd av fler hamnar i ekonomisk utsatthet.

Äldreomsorgens personal måste arbeta under hård press med att skydda de äldre i riskgruppen för att komma i kontakt med Covid 19. Belastningen och de extra ordinära åtgärder som måste vidtas bland annat inom äldreomsorgen innebär kostnader som ingen kommun kan avstå ifrån.

Det är viktigt att kommunerna inte permitterar personal i stor skala och därmed medverkar till att fördjupa krisen. Det är också viktigt att kommunerna inte slutar att upphandla eller investera där det bara är möjligt att låta samhällsbyggandet pågå utan att corona-smitta sprids.

När lagtinget förra veckan budgeterade över 30 miljoner euro till bl.a näringslivet, AMS och till hälso- och sjukvården lät finansminister Torbjörn Eliasson (C) förstå att pengar finns. Man behöver inte överväga att låna pengar, åtminstone inte i detta skede. Paf-pengarna kommer att räcka.

I både Finlands och Sveriges regering är det en självklar sak att staterna lånar för att upprätthålla stabilitet både i stat, kommuner och näringsliv. Landskapsregeringen behöver därför ge kommunerna riktlinjer för hur man vill att Åland tillsammans ska agera för hur man ska klara krisen på bästa sätt. Kommunerna kommer att behöva stödet från det skuldfria landskapet Åland då deras egna lånebördor är stora och skatteintäkterna minskar.

Oroande signaler har framkommit om att landskapsregeringen inte ger några klara besked om hurdan ekonomisk uppbackning kommunerna kan förvänta sig från landskapet, trots att många kommuner just nu sitter med frågorna kring samarbetsförhandlingar. Plötsligt verkar det inte finnas pengar i kassan. Så vad är det som gäller, finansminister Eliasson. Kan kommunerna lita till landskapets ekonomiska bistånd för att genomleva krisen och dess följdverkningar? Är vi alla ”tillsammans” eller inte?

Förlängd läroplikt och avgiftsfritt gymnasium

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning. Reformen som ska vara i kraft 2021 är ett sätt att anpassa sig till en allt mer kunskapskrävande arbetsmarknad, en storsatsning på att trygga ungdomars framtid och jämlikare livsvillkor. Redan idag är sysselsättningsgraden bland de som har grundskola i bagaget endast 40 procent.

Om läroplikten förlängs till 18 år innebär det också att samhället måste erbjuda utbildningen avgiftsfritt för den studerande. För många familjer är kostnaderna för studiematerialet inom gymnasialutbildningen (i riket andra stadiets utbildning) svåra att klara av. Det är viktigt att ingen ungdom måste avstå för en grundläggande utbildning på grund av att pengarna inte finns i familjen.

Även på Åland har kostnaderna för den enskilda eleven gymnasiet bedömts vara höga. Nuvarande landskapsregering noterar också detta faktum i sitt regeringsprogram. Hur man avser att tackla problemet är ännu öppet.

Lärarkåren i riket har ställt sig försiktigt positiv till reformen, men avvaktar förstås den slutliga modellen. Man kan se farhågor med skoltrötta elever som behöver ett mognadsår efter grundskolan. Detta avser man bemöta genom att utbildningen inte innebär skoltvång utan lärandet kan ske genom många olika anpassade utbildningsformer. Satsningen ska också innefatta en förstärkning av studerandehälsa, kuratorer och skolpsykologer. Reformen i riket bedöms kosta 129 miljoner på årsbasis, vilket är en stor investering i ungdomar, jämlikhet, arbetsliv och sysselsättning.

Socialdemokraterna är positiva till att införa förlängd läroplikt också på Åland och därmed en kostnadsfri gymnasieutbildning. Vi uppmanar därför landskapsregeringen att följa utvecklingen på rikssidan och påbörja ett motsvarande arbete.

Modiga reformer och ett starkt värnande om den kommunala grundskolan är den bästa välfärdssatsning som ett samhälle kan göra. Det har gjort Finland och Åland till framgångsrika utbildningsländer med goda Pisa-resultat. Därför vore det klokt att utreda hur en motsvarande satsning kunde se ut på Åland, vad det kunde kosta och garantera att Ålands självstyrelse innebär ett mervärde för ålänningarna med minst samma förmåner och servicenivå som på rikshåll.

Camilla Gunell (S)
Partiordförande

Klimat tema i SAMAK med nordiska statsministrar

Tre intensiva dagar i Köpenhamn blev det för lagtingsledamot Camilla Gunell som i måndags inledde sitt arbete som ordinarie medlem i Nordiska rådet. Gunell upptogs i den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet och intog sin plats i Kultur och utbildningsutskottet. På det första mötet godkändes efter omröstning ett socialdemokratiskt medlemsförslag om att utveckla ett Nordiskt center för undersökande journalistik.

– Den undersökande journalistiken är grunden för allt journalistiskt arbete och det är oerhört viktigt i dessa tider av desinformation och fake news att stärka public service och de oberoende mediernas rätt och möjligheter att också fördjupa journalistiken med att verkligen på djupet belysa frågor och ägna sig åt sökande efter fenomen som kanske aldrig annars kommer till människors kännedom, säger Camilla Gunell.

På onsdagen inledde den nordiska arbetarrörelsen SAMAK sitt toppmöte på statsministern Mette Fredriksens residens Marienborg. Temat för årets toppmöte var Arbetarrörelsens ansvar för klimat och miljö. Speciellt inbjuden till årets toppmöte var den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland som redan på 80-talet formulerade behovet av en hållbar utveckling i den så kallade Brundtland-rapporten.

– Det har tagit lång tid att skapa förändring. Men på den tiden betraktades natur och miljö som ett särintresse, nu är klimatet utgångspunkten i alla diskussioner, sade Gro Harlem Brundtland i en diskussion med Sveriges statsminister Stefan Löfvén.

Socialdemokraterna vill fortsätta att se ett Norden som utvecklas som välfärdsländer, som tar ambitiösa mål och åtgärder tillsammans med näringsliv och fackföreningsrörelse för att uppnå koldioxidfria samhällen.

– Sverige kan snart producera stål utan koldioxidutsläpp, Norge kan snart framställa aluminium utan koldioxidutsläpp. Med ett fortsatt starkt arbete framåt ska vi att klara klimatutmaningen. Vi måste visa på konkreta saker som nu sker och ge människor framtidstro. Däremot kommer inte länderna att klara utmaningen om man inte samtidigt arbetar för en ökad jämlikhet. Det är inte de mest utsatta som ska betala notan, säger den norska partiledaren Jonas Gahr Störe.

Som Ålands socialdemokraters ordförande deltog Camilla Gunell i en paneldebatt om Näringslivet och arbetslivet som en grön motor.

– Det är viktigt att klimatfrågan inte splittrar samhället mellan landsbygd och stad. Klimatfrågan kan ge landsbygden många nya möjligheter till nya gröna näringar.

– Om vi i Nordens ska kunna konsumera hållbart måste vi ställa krav på en hållbar produktion också vid import av varor. Vi kan köpa varor billigt här för att ex länder i Asien utnyttjar arbetstagare och vi lämnar miljöförstörelse, luftföroreningar och försurning i deras länder istället. Norden bör ställa hårdare krav på importörer när det gäller hållbar produktion, sade Camilla Gunell i debatten.

Från Åland medverkade också lagtingsledamöterna Nina Fellman och Jessy Eckerman. Från FFC Åland deltog Elin Sundback, från ABF Åland Mia Hanström och från Nordenskolan Sara Kemetter (alumni) och Lars Welroos.

Fängelsedom bör tas på allvar

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar, med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker. Det är ett strängt straff för ett allvarligt brott, och det är vårt allmänt betrodda och fristående rättsväsende som fällt domen, inte politiska meningsmotståndare eller väljare.

I de diskussioner som förts i lagtingets talmanskonferens och enligt den bedömning som lagtingsdirektör Susanne Eriksson och talman Roger Nordlund gjort bör väljarnas val respekteras och Marcus Måtar därmed sitta kvar. Vi menar att ansvaret för den uppkomna situationen, som bortom all tvekan kommer att minska lagtingets trovärdighet och anseende som lagstiftare, vilar dels på partiet Obunden samling och partiordförande Bert Häggblom, dels på regeringsbildaren Veronica Thörnroos.

Under den avslutade mandatperioden hade Obunden samling i sina led en ledamot dömd för misshandel av sin sambo. Denna period kommer partiet att ha Marcus Måtar i sina led. Det vore intressant att veta vilket brott som vore för magstarkt för Obunden samling att svälja, särskilt som man så starkt betonat lag och rätt och trygghetsfrågor i sin valkampanj. Genom den regeringsbas som nästa vecka bildar regering har centerns partiordförande Veronica Thörnroos och sittande talman Roger Nordlund inte bara accepterat utan också belönat Obunden samling och samtliga deras lagtingsledamöter, deras värdegrund och deras handlingar. Vi finner detta anmärkningsvärt.

Ålands lagting är vår högsta lagstiftande församling. Vi utgår ifrån att Marcus Måtar åtminstone under straffperioden inte ges ytterligare tunga förtroendeuppdrag i lagtinget, och anser att någon form av markering är nödvändig som anger att en fängelsedom för grovt ocker inte är något Ålands lagting tar lätt på.

Socialdemokraternas lagtingsgrupp

Camilla Gunell
Nina Fellman
Jessy Eckerman

Antti Rinne har avgått

Finlands statsminister Antti Rinne lämnade in sin avskedsansökan igår. Centerpartiet har krävt Rinnes avgång eftersom de inte har förtroende för Rinne mera till följd av hur han har hanterat postkonflikten. Det förefaller röra sig om en kupp mot Rinne, ledd av Centerns Juha Sipilä och andra aktiva i partiet. Det fanns nu ett läge att bli av med statsministern och bland annat ska ex-statsministern Juha Sipilä ha varit aktiv under den förra helgen i frågan, skriver svenska yle.

– Det är tragiskt, anser ÅSD:s partiledare Camilla Gunell.

Gunell menar dock att det finns goda efterträdare till Rinne bland socialdemokraterna:

– Både Sanna Marin och Antti Lindtman som nämnts som efterträdare till Rinne på posten som statsminister är oerhört bra och kunniga, trots sina rätt så unga år. Fint att det finns nya starka krafter att ta till inom Sdp.

Siv Ekström

Siv Ekström är klasslärare och fil.mag. med bland annat musikvetenskap
och folkloristik i ämneskombinationen. Hon har jobbat som lärare på
olika stadier och nivåer, både på fastlandet och på Åland, men började
2001 som IT-lärare på Medis. Hon har också undervisat i svenska för
inflyttade och varit biträdande rektor, men sedan hösten 2017 är hon nu
rektor på Medis.

På fritiden spelar hon folkmusik på fiol – leder Folkmusiklaget
Kvinnfolk och undervisar vuxna nybörjare på fiol i gruppen Polkan går.
Dessutom har hon två islandshästar som hon tycker om att rida ut på i
Önningebyskogarna.

Siv har varit med i kommunpolitiken i Jomala under de två senaste
perioderna, både som ordinarie och suppleant i kommunfullmäktige, samt
verkat i Södra Ålands högstadiedistrikts fullmäktige, Jomala Energi och
FAB Jomalabostäder.

Drömmer om ett jämställt samhälle där alla människor har lika
möjligheter att växa och utvecklas, ett samhälle där de ekonomiska
skillnaderna är mindre än i dag och där barnomsorg och äldreomsorg sköts
med kärlek och glädje, med individen i centrum och där sparande inte är
det första man tänker på när det gäller ekonomin.

Carina Aaltonen

Carina har tjugo års erfarenhet av kommunalpolitiken i Jomala och sexton år som lagtingsledamot, varav fyra år som social- och miljöminister. På flera varv har hon suttit både i fullmäktige och i kommunstyrelsen, just nu är hon viceordförande i kommunstyrelsen. Rättvisefrågor tillsammans med miljö och hållbarhet har engagerat Carina sedan barnsben.

Jag vill fortsätta att jobba med omsorgs- och skolfrågor i Jomala. Om vår fina personal mår bra, har inflytande över sitt arbete och trivs, då mår också alla våra kommuninvånare bra.

2018 fick Carina ta emot Lasse Wiklöf-priset av Östersjöfonden för mitt engagerade arbete för vattenmiljön och för hållbarhetsfrågor. I höst kandiderar Carina till att bli president för Emmaus Europa.

Carina bor i Kungsö med sambo, son, trädgård och bin.

Kristine Dzene

Kristine Dzenen är 29 år och kommer från Lettland. Hon har bott på Åland i åtta år tillsammans med sin man och två barn. Just nu jobbar hon som projektledare för Rädda barnen och museivärd för Ålands museum.

Integrationsfrågor är viktiga för Kristine. Hon anser att alla inflyttade bör ha arbetsskydd och ingen diskriminering får finnas på arbetsplatser. Språket är nyckeln till integration och Kristine jobbar med ett projekt som heter ”Språk genom konst”.