Fb-Button

Tidens trender vinner inte den som skär ner mest i välfärden

Om man granskar trenderna i samhället så som medierna själva skildrar utvecklingen kan man lägga märke till följande. Alyssa-Bittner-Gibbs berättar i tidningen Åland om hur hon och hennes familj sökt en plats i Europa för sig och sin familj. På Åland tycker hon sig ha hittat den trygghet hon sökt. Hon höjer skolan och dagis till skyarna. Alyssa är representativ för många med hög utbildning och hög självförsörjningsgrad som slår sig ner på Åland, inser livskvaliteten i vårt samhälle och vill bidra till en hållbar utveckling på Åland. Det verkar inte särskilt väl genomtänkt att föreslå försämringar i välfärden med tanke på inflyttning av familjer som Alyssas. Trots pandemin och ekonomisk stagnation har Åland också under 2020 en positiv inflyttning. Något vi måste ha med tanke på den låga nativiteten, en alltmer åldrande befolkning och en relativt låg utbildningsnivå. Alyssa och många andra inflyttade från avlägsna trakter som tagit sig långt ifrån till Åland är mer än guld värda.

En annan tendens är ett starkt uppvaknande intresse för bevarande av äldre hus. Skillnaden nu från tidigare är att ”ruckelromantikerna” är unga människor och glädjande många bor på landsbygden. I flera reportage har vi läst om unga familjer som tar sig an vackra äldre hus som förfallit och som är i behov av stora uppoffringar för att åter bebos och fylla sin kulturhistoriska plats i miljön. Byggnadsvårdssällskapet på Åland har fått en ny styrelse och leds av entusiasten Oscar Johansson som är 19 år gammal enligt Nya Ålands bilaga Hemma. Vad säger detta om vår tid. Tolkningarna kan säkert variera men ett är klart. Många unga fäster stor vikt vid landskapets äldre byggnadsbestånd. Många unga vill vara en del av traditionen och uppskattar de värden äldre hus representerar. Husen berättar om tidigare generationers livsöden och stärker den lokala förankringen och identiteten. Istället för att högljutt arbeta mot bevarande av äldre byggnader och kräva rätt att riva i tid och otid borde denna trend leda till att offentliga medel ackumuleras för att stöda bevarande av äldre byggnader. Att bevara gamla trähus är både hållbart och ekonomiskt om man slår ut renoveringskostnaderna över tid.

En tredje trend är jämställdhet. Mensdebatten handlar om mycket mer än bara gratis mensskydd. Vi lever i en tid då vår världs mest framgångsrika ledare är unga kvinnor. Sanna Marin, Greta Thunberg, Alexandra Occasio-Cortez och Jacinda Arden för att nämna några av de mest ryktbara. Men trenden är klar. Unga kvinnor tar ledningen. De är väl utbildade, ansvarstagande, ser till helheten och för en omsorgspolitik som ser till allas behov. På Åland lever vi nästan på stenåldern vad gäller jämställdheten. Den politiska och mediala eliten består av manliga ledare och någon enstaka kvinna som inte lyfter kvinnors rätt till makt och inflytande. Lika lön, lika pension, lika arbetsvillkor, lika föräldraledighet är frågor utan synliga lösningar. Misshandel och sexuella övergrepp är dagliga rubriker men det saknas politisk vilja att lösa ojämställdheten i dessa avseenden. Det krävs att män tar sitt ansvar för dessa frågor om någon förändring skall ske. Några sådana tecken syns inte ens i skyn. En stor begåvningsreserv förslösas på detta sätt. Utnämningar och mediala omdömen gynnar män och diskriminerar kvinnor särskilt om de är pålästa, krävande och vill bli lika behandlade. I mensskyddsfrågan har kvinnorna tolkningsföreträde vilket inte är fallet i de flesta andra frågor som rör jämställdheten. Män ser män och bildar ofta front mot kvinnorna även när de vet att de har fel. Det är sådant som kallas makt.

Barbro Sundback (S)

Ekonomi, språk och miljö viktigast för självstyrelsen

Jubileumsåret 2021 har börjat. Det var nu Åland skulle ha en skinande ny självstyrelselag. Lagen skulle innebära ett regimskifte för Ålands möjligheter till utveckling, men så blev det inte. Vad det blir är fortfarande oklart. Efter 10 års reformarbete så gäller det att föra projektet i hamn under regeringen Marins mandatperiod. Med Ålands erfarenheter av regeringen Sipilä och med Sannfinländarna väntande i kulisserna så stundar knappast ett mer gynnsamt politiskt klimat för Åland och det svenska språket.

Ålands ambitioner beträffande utökad självstyrelse med fler behörigheter och särskilt skattebehörighet har inte varit politiskt uppnåeligt. Redan 2009 lade vi socialdemokrater fram ett förslag för ett nytt ekonomiskt system som vi bedömde kunde vara realistisk att uppnå. Modellen hade namnet ”Egna pengar i börsen” och gick ut på att Åland i högre grad än idag (med klumpsumman) skulle leva på sina egna skatteinkomster. Det nya ekonomiska system som 2021 trätt i kraft är mycket likt vårt förslag.

I ljuset av den tröghet som präglat reformarbetet i övrigt, så är det en stor framgång att den ekonomiska delen kunnat förverkligas. Orsakerna är flera. Förutom goda kontakter, hårt arbete och tydliga argument gav SOTE-reformen den hävstång som krävdes. Åland fick också den höjning av avräkningsgrunden från 0,45 till 0,47 % som vi ville ha. Att det slutligen lyckades berodde på statsminister Antti Rinnes (SDP) besök till Åland i oktober 2019. Han lovade då oss 0,47 och han höll sitt löfte, vilket säkert inte var så lätt.

Utmaningen nu är att det nya ekonomiska systemet träder i kraft under en pandemi, vilket påverkar ekonomin negativt. Förhoppningsvis ska vi snart komma ur corona-svackan, men det är viktigt att landskapsregeringen snarast presenterar en ny näringspolitik som bidrar till en gynnsam start för det nya systemet, en politik som förnyar näringslivet och stärker sysselsättning samt skattebas.

Det två viktigaste faktorerna för självstyrelsen är och förblir en stark ekonomi och det svenska språket.

Vi kan konstatera att de självstyrda regioner, minoriteter, mikrostater eller autonomier i världen som klarar sig bäst är de med en stark ekonomi. Man undrar hur läget hade varit för den svenskspråkiga befolkningen i Finland utan det finlandssvenska kapitalet som upprätthållit institutioner och massmedier på svenska. För trots den legalt starka ställning som svenskan har i landet genom grundlagen och språklagen finns mycket i övrigt att önska beträffande service på svenska. När det gäller att stärka svenskans ställning i praktiken är arbetet med den finländska regeringens Nationalspråksstrategi helt avgörande.

Under min tid som lantråd 2011-2015 utarbetades Nationalspråksstrategin under ledning av statminister Jyrki Katainen (Saml). Tyvärr låg arbetet mer eller mindre nere under regeringen

Sipiläs tid. Nu har arbetet fått en nystart och Åland en tjänsteman i styrgruppen i riket. Det här är en möjlighet man behöver ta på allvar, även att politiskt driva på. Jag anser att Åland behöver definiera kriterier för vad som kan anses vara en tillräcklig nivå när det gäller service på svenska från rikets myndigheter. Självstyrelsen behöver kunna bedöma om (eller när) den dagen kommer då rikets myndigheter inte kan uppfylla sina internationella åtaganden gentemot ålänningarna.

Åland har internationella garantier för sitt svenska språk. Vi behöver också garantier för att kunskaperna i svenska hålls på en funktionell nivå, så att språkkravet kan efterlevas i praktiken också de kommande 100 åren. Bara så kan den åländska självstyrelsen fortsätta att blomstra och förverkliga sin hållbarhets- och utvecklingsagenda som är vår väg mot framtiden. I den ska Östersjöns miljö och vår natur vara högt prioriterad, utan ett rent hav är och förblir livet svårt på Åland.

Camilla Gunell
Ordförande Ålands Socialdemokrater

Medlemsbrev 1/2021

Medlemsbrev 1-2021
I medlemsbrevet finns vårens möten och evenemang.

I lagtinget arbetar vi för fullt med ny självstyrelselag som nu ska ros i hamn. Vårt förslag Egna pengar i börsen som kongressen antog 2009 ligger till grund för det nya ekonomiska system som nu är antaget och som bygger på att Åland i högre grad lever på de skatter vi själva skapar. Känn er stolta, det var vårt förslag som segrade. Dessutom skulle vi inte ha uppnått en förändring i avräkningsgrunden som nu höjts från 0,45 till 0,47 utan SDPs tidigare ordförande Antti Rinne. Hans besök hos oss i oktober 2019 gav resultat. Han lovade då att hålla sitt löfte att driva igenom 0,47 och det gjorde han. Sträck på er socialdemokrater! Även om vi just nu är en liten grupp i lagtinget är vi del av en stor nordisk, europeisk, internationell arbetarrörelse som är solidarisk och som hjälper varandra.

Vi kan också vara stolta över hur regeringen Sanna Marin utvecklar landet och välfärden, trots Covid 19. Här på Åland skyller landskapsregeringen allt som blir ogjort på Covid 19. Den utvidgade läroplikten som ger ungdomar rätt till en kostnadsfri gymnasieutbildning är en otroligt bra reform som tar ett helhetsgrepp om alla ungdomar. Lär er mer om reformen så märker ni hur viktig den är och att vi är på rätt väg som vill att den införs också på Åland.

Likaså införs nu en äldreombudsman i riket. Jag anser att en sådan funktion behövs på Åland. Även här behövs ett organ som agerar för de äldres rättigheter, håller myndigheterna i schack och som hjälper till att arbeta mot åldersdiskriminering. De halvmesyrer som landskapsregeringen vill ha i stället för blir också en kostnad, men till ett sämre resultat.

På Åland har vi självstyrelse. Det betyder att vi också kan skapa våra egna modeller. Men dessa ska inte vara sämre än i riket för då upplever ålänningarna att självstyrelsen inte innebär något mervärde. Trots allt är det våra språkliga rättigheter och svenskans ställning i Finland samt en stark åländsk ekonomi som är det viktigaste när vi ska utveckla vårt samhälle.

Ordförande
Camilla Gunell

 

En orosanmälan från norr

I en tid när Kommunernas socialtjänst har blivit en egen organisation och många kommuner är i en trängande ekonomisk situation, väcks en skrämmande tanke att kommunerna kommer att försöka spara pengar på våra barn och ungdomar.

Effekterna av coronapandemin har påverkat oss alla på olika sätt vad gäller isolering, arbete och ekonomi. För många barn och ungdomar är skola och fritidsaktiviteter en nödvändig tillflyktsort, en glimt av det normala som en gång var och kanske det enda sociala umgänget utanför det egna hemmet. Här finns möjlighet till gemenskap och att träffa såväl jämnåriga vänner som andra vuxna än sina vårdnadshavare. En viktig vuxennärvaro och en andningsventil i en orolig och annorlunda vardag.

Att spara pengar på barn och ungdomar, är en kortsiktig lösning som på sikt för med sig dåligt mående för individen och ökade kostnader för samhället. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har före pandemin räknat ut att den faktiska slutnotan på uteblivna satsningar på barn och unga landar på mellan 50–500 gånger mer i samhällskostnader än vad en förebyggande insats skulle ha kostat. Ett livslångt utanförskap för en person kostar samhället uppemot 11,6 miljoner kronor, dvs. över 1 miljon euro i bidrag, vård och övriga kostnader.

Det är en slutnota som vi inte har råd att betala för den kortsiktiga budget-inbesparing som minskade öppethållningstider på ungdomsgården, en indragen assistenttjänst, eller minskad verksamhet inom fritidssektorn kan föra med sig.

Bästa beslutsfattare i kommunerna – se till att alla beslut i de ärenden som påverkar barn och unga tar barnperspektivet i beaktande. Trots att siffrorna i kommunen skriker rött så behöver verksamheten finnas kvar och utvecklas i barns och ungdomars vardag. Vi behöver satsa på kommuninvånarna för att undvika kraftigt ökade kostnader i framtiden. Kom ihåg att det som vi vuxna bygger, eller de ruiner vi lämnar efter oss, i något skede kommer att tas över av de som är barn och ungdomar idag.

I tider som dessa är det särskilt viktigt att prioritera satsningar på barn och unga. Enligt barnkonventionen ska barn och ungdomar få vara delaktiga i planeringen av den verksamhet som berör dem. Därför efterlyser vi utbildningstillfällen för kommunernas förtroendevalda och tjänstemän i hur barnkonsekvensanalyser kan användas som verktyg.

Det är genom att lyssna på de unga som vi kan förebygga utanförskap, skapa framtidshopp, och ge bästa möjliga förutsättningar för vårt framtida Åland.

Norra Ålands socialdemokrater (NÅS)
Helena Flöjt-Josefsson
Miina Fagerlund
Freddie Forsman
Nena Lundberg
Fabienne Fricker
Arezoo Naely
Fia Hellsten
Kristoffer Gottberg
Anki Eriksson

 

Så räddar vi åländska vatten

Just nu pågår två politiska utvecklingsprojekt som kan få stor betydelse för det viktigaste och käraste vi har – vårt hav och vår vattenmiljö.

Sen över fem år tillbaka pågår arbete för att ta fram en ny vattenlag. När den förra mandatperioden tog slut fanns ett första förslag som ännu behövde kompletteras med detaljförordningar. Ett drygt år in den nya regeringsperioden har inte mycket hänt. Fortfarande är man djupt oeniga i regeringen om en av de viktigaste frågorna, hur man ska reglera fiskodlingarnas utsläpp och möjligheter till expansion.

Vi socialdemokrater vill vara tydliga. Vi säger nej till utökade utsläpp i åländska vatten, nej till större volymer utan fungerande kompensationsåtgärder, och nej till att bara flytta ut fiskodlingarna på djupare vatten. Att blanda ut utsläppen gör inte att de blir mindre, och hittills finns inga kommersiellt gångbara metoder att neutralisera ökade utsläpp. Det vi borde jobba för, det är minskade utsläpp. Det har vi lovat i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland, att allt vatten ska vara av god kvalitet, och dit är det lång väg.

Samtidigt pågår ett arbete att ta fram en havsplan för Åland. Det är, utgående från ett EU-direktiv, ett sätt att övergripande indikera värdet och möjligheterna av olika vatten. Tanken var, självklart, att alla åländska vatten skulle vara med, att man i processen skulle diskutera med alla berörda och fastställa en plan som inte är tvingande eller tillståndsgivande, men ändå ett pyttelitet steg framåt för gemensam planering. Det blev inte ens en tumme. Regeringen, med Alfons Röblom (HI) som ansvarig minister, har undantagit alla privatägda vatten, och hänvisar vad gäller dem till kommunernas planeringsmonopol.

Vi vet alla att kommunerna varken kan eller vill göra en sådan gemensam planering över kommungränser, och att arbetet därmed kommer att bli ogjort. Det är en missad möjlighet, där det privata ägandet, som inte på något sätt hotades av en havsplan, än en gång prioriterades högre än vårt gemensamma ansvaret för havet.

Klimatförändringarna påverkar Östersjön negativt. Havet blir varmare och sötare. Viktiga arter i ekosystemet slås ut. Det är viktigare än någonsin att hjälpa havet genom att stoppa utsläppen av näringsämnen.

Nina Fellman (S)
Ulf Weman (S)
Jessy Eckerman (S)
Lasse Welroos (S)
Kristine Dzene (S)
Henrik Löthman (S)
Camilla Gunell (S)
Dexter Mäkelä (S)
Kicki Blomqvist (S)

Utvidgad läroplikt behövs också på Åland

Statsministern Sanna Marin (S) intervjuas i Hufvudstadsbladet idag den 16 januari 2021. Nedan några axplock:

– Skilj på kostnader som direkt orsakats av coronaviruset och en stimulerande finanspolitik som ska stödja tillväxten. Coronakrisen är ändå långt ifrån över, och det kommer att behövas ekonomiska stimulansåtgärder inom den närmsta framtiden.

Det innebär bland annat en stärkning av efterfrågan på den europeiska marknaden, satsningar på digitalisering och en övergång till ett hållbart samhälle. Det stödpaket som EU godkände i slutet av hösten ser Marin som en framtidsinvestering. Det ger oss en möjlighet att förnya våra ekonomiska strukturer.

– Den åldrande befolkningen och sjunkande nativiteten orsakar många prövningar för makthavarna, inte minst vad beträffar finanspolitiken. Strukturella reformer är något som hade funnits på kartan också utan coronakrisen.

-Inom social- och hälsovården kan vi med en förnyelse till exempel minska kostnadsökningen som kommer av den åldrande befolkningen. Samtidigt kan vi göra saker på ett smidigare sätt och stärka medborgarnas hälsa och möjlighet att använda hälsovårdstjänster.”

På frågan om stimulanserna kommer att leda till nedskärningar i framtiden, svarar Marin att det handlar om tre helheter: att stärka tillväxten, strukturella reformer och anpassningsåtgärder.

”Anpassningsåtgärderna kommer först då vi ser en tillväxt i ekonomin. Nedskärningar ska inte göras under en kris eller en lågkonjunktur. (…) Mycket beror på hur man lyckas parera en ekonomisk kris och få igång tillväxten.”

Åtgärderna kommer inte givna någonstans ifrån utan bestäms av regeringspartierna och riksdagen, på Åland av regeringen och lagtinget.

”Om och när det blir dags för nedskärningar kan dessa också göras rättvist, menar Marin. Hon litar på att finländarna är både medvetna och realistiska”

”Jag (Marin) tror att medborgarna förstår att vi måste bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Man kommer att förstå anpassningsåtgärderna så länge de är och upplevs som rättvisa.”

”Läroplikten ska höja sysselsättningen.”

”Marin säger att en orsak till den långvariga ungdomsarbetslösheten är utbildningsgraden bland unga. Hon hoppas och tror att den utvidgning av läroplikten som regeringen inför kommer att höja sysselsättningsgraden.”

Åland och läroplikten

Åland behöver utbildat folk. I avsaknad av naturtillgångar är det kunnande och kompetens vi behöver för att vi ska kunna göra oss relevanta inom tjänstesektorn, digitalisering, IT osv. Det är där, för Ålands del, nyckeln till tillväxt finns. Vi kommer att halka efter om vi inte följer övriga Finland, också Åland ska utöka läroplikten. Vår lokala regering och majoritetspartiernas inställning – ett nej till en utökad läroplikt på Åland är kortsynt och utstuderat korkad. Tänk om!

Karl-Johan Fogelström (S)

Satsa mer på jobb i närtid

EU fördelar enorma belopp för att stimulera ekonomin för återuppbyggnad och snabb återhämtning efter Covid-19. Av dessa 750 miljarder euro ska Finland få 2,2 miljarder och av den nationella delen kan Åland få 12,6 miljoner. Eftersom Åland drabbats ekonomiskt hårt är det riktigt att pengarna också kommer Åland till del. Frågan är vad de klokast ska användas till. Landskapsregeringen föreslår fyra satsningar: storskalig havsbaserad vindkraft med utländska investerare, en digital satsning på högskolan, byte av vårdinformationssystem vid ÅHS samt fossilfri bil- och busstrafik. Satsningarna är nödvändiga och viktiga, men frågan är om de lever upp till EU-fondens syfte.

Målet med jättesatsningen är att återuppbygga länderna efter krisen, skapa nya jobb, stärka sysselsättningen och ställa om samhället till mindre klimatpåverkan. Med tanke på att turismen och sjöfarten är de branscher som allra hårdast drabbats av Covid-19 är det förvånande att inte landskapsregeringen alls väljer att satsa inom dessa områden. Det hade varit välkommet med projekt som bättre skulle gynna turism och sysselsättning. Det hade varit välkommet med lite mer kreativitet.

Problemet är att den akuta tidtabellen ställer lagtinget inför fullbordat faktum. Ansökningarna ska vara inne redan den 15 januari och det finns inte mer tid för eftertanke. För att Åland ska kunna samla sig till stora samhällssatsningar och skapa partnerskap mellan civilsamhället, kommunerna och näringslivet behövs dialog och förankring. Utanför förvaltningen finns också goda idéer att hämta.

Det är beklagligt att det fått gå till så här eftersom fonden är en stor möjlighet för Åland att satsa i framtidsprojekt. Landskapsregeringen hade ingen aning om att man i riket sedan länge varit i startgroparna med den nationella ansökan. Från Österbotten har man gjort flera resor till Helsingfors för att uppvakta ministerierna med sina projektförslag. Där har man hållit sig framme, medan vi på Åland hamnat rejält på efterkälken. Förstås borde regeringen i riket ha informerat Åland om situationen. Men landskapsregeringen borde också ha sådana kontakter på rikssidan att man hade fått kunskap om processen.

Jag hoppas att man ännu kan rädda situationen. Det är viktigt att projekten leder till framtidstro och nya jobb. Det finns idéer på ritborden på många ställen, det gäller att hitta dem. Man bör prioritera jordnära projekt som ger resultat och sysselsättning i närtid. En arbetslöshet på 9-10 % är inte att leka med. Den havsbaserade vindkraften är kanske en god idé, men mer av visionär karaktär. Jag skulle också gärna sett en konkret miljösatsning inom vatten; investeringar för att trygga dricksvatten, skydd för Östersjön och fiskodlingar i landbassäng. Inom trafiksatsningen skulle man också inkludera sjötrafik, nya färjor och bil och cykelpooler för turismen samt fortsatt utveckling och investering i gästhamnar.

Camilla Gunell (S)

ÅSD kongress med temat hållbar rättvis ekonomi

1 Maj 2020

Ålands socialdemokrater – Majtal 2020

ÅSD firade 1 maj online

Ålands socialdemokrater har i år firat 1:maj och arbetarrörelsens dag online

Istället för att hålla tal och servera ärtsoppa på Torggatan gjorde partiet ett digitalt program som publicerades kl. 12 den första maj.  Programmet finns på Ålands Socialdemokraters facebooksida, webbsida och på youtube.

I programmet bjuder ÅSD traditionellt på tal som berör aktuella teman, i år under parollen Trygghet i svår tider, och på sång och musik av Tony Wickström, Miina Fagerlund, Sara Kemetter, Kutten Lindbom och Camilla Gunell.

I programmet kan du lyssna på följande talare:

Camilla Gunell partiordförande,
Fia Hellsten ordförande i servicefacket PAM,
Henrik Löthman lärare och
Jessy Eckerman lagtingsledamot.

Programmet har regisserats och producerats Ulf Weman och Claes Hellström

Fia Hellsten håller första majtal

Första majtal 2020:

Camilla Gunell:

Ärade lyssnare, bästa Första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj över hela världen, i år inte med folksamlingar och demonstrationer, men vi firar och hyllar kampen via digitala medier.

Temat för årets firande på Åland är Trygghet i svåra tider.

För de flesta har corona-tiden varit svår. Många är isolerade i sina hem. Många är rädda för en sjukdom som verkar både oberäknelig och som saknar botemedel. Många lider av ensamhet, ofrihet och saknar gemenskap.Vi märker plötsligt hur viktigt det är för oss människor att höra till en grupp, ett sammanhang och ett samhälle som är öppet att röra sig i. För många människor i världens länder är detta inte ett undantag. Människors frihet att röra sig fritt, klä sig fritt, uttrycka sig fritt begränsas och bestraffas. Arbetarrörelsen vill i solidaritet uppmärksamma alla dessa människor och fortsätta föra kampen mot orättvisor och förtryck.

Låt oss ändå känna glädje över att vi möter coronakrisen på vårt vackra Åland med vitsippor och fågelsång, och inte i ett flyktingläger eller i ett land utan skyddsnät. Vi upptäcker nu hur viktigt det är att vårt välfärdssamhälle är starkt. Att Sjukvården har beredskap att vårda dem som smittas av Covid 19. Att äldreomsorgen har beredskap att skydda de riskgrupper. Att sjukvårdspersonal kan känna sig trygg. Personal i omsorg och sjukvård är värda allas applåder. De lever med stressen var dag att inte bli smittade och med ångesten över att bära smittan med sig. Tack, Ni gör ett fantastiskt arbete!

Vi märker också hur viktigt det är att ha arbete och försörjning. Vi går mot en sommar med mycket osäkerhet gällande turismen och om gränserna kommer att öppnas för resenärer eller ej. För många vars inkomster försvunnit är det svårt att få vardagen att gå ihop. Den tunga lågkonjunktur som rådde i Finland under 90-talet påverkade en hel generation. Många blev långtidsarbetslösa då och är det fortfarande. Därför måste samhället göra allt i sin makt för att rädda företag och arbetsplatser. Att ha jobb är så viktigt i allas liv och för samhällets ekonomi och därför måste situationer som denna bekämpas hårt och resolut.

Vi märker också hur viktigt det är med skolan och vardagen i skolan för barn och unga. Att vara utan klasskamrater och lärare är plötsligt inte roligt alls. Till och med Skolmaten är något man nu uppskattar. Föräldrarna inser lärarnas pedagogiska kompetens i ljuset av hur svårt det är att undervisa hemma.

Socialdemokraterna har i alla tider kämpat för människors frihet och rätt. Vi har kämpat för en stark välfärd och offentlig sektor. Den visar sin styrka i svåra tider. Den nordiska modellen är den som ger trygghet. Våra statsministrar i Sverige, Finland och Danmark gör ett utmärkt jobb.

Vi socialdemokrater, vi är stolta över det välfärdssamhälle vi varit med och byggt. Det är våra gemensamma skattepengar, våra gemensamma arbetsinsatser och vår omsorg om varann som vinner också över coronan. vi ska fortsätta bygga framåt, mot ett jämlikare, rättvisare och starkare Åland. Vi vill inte tacka sjukskötarna, städarna, närvårdarna, assistenterna och lärarna med permitteringar och nedskärningar. Nej. Vi ska satsa och investera Åland ur kris och arbetslöshet. För att det är rätt, och för att det är klokt.

Kära lyssnare, jag önskar er alla en fin första maj!

Fia Hellsten:

1 Maj en ledig dag.

Corona-epidemin kom utan förvarning och förde med sig konsekvenser för ekonomin och arbetslivet som ingen av oss kunnat förutse.

För väldigt många förändrades vardagen radikalt.

Tänk vad konstigt. Man har gått från att längta efter lediga dagar till att längta efter dagar med jobb. Jag, som så många andra, lever nu för första gången, ett liv som permitterad.

Det är en helt annan verklighet än den som man är van vid. Istället för att som vanligt gå till jobbet, tacklas jag nu med att agera lärare för min 1:a klassare och pedagog för min 5-åring. Samtidigt som hushållet ska rulla på som vanligt.

Känslan av trygghet att tackla alla dessa nya utmaningar får jag av mitt fack. För som fackansluten får jag inte bara ekonomiskt stöd i form av a-kassan som jag betalat in till varje månad.

Jag har också sedan starten av detta undantagstillstånd, som vi nu alla kallar vår verklighet, fått regelbunden information om vart jag ska vända mig vid arbetsbrist och vad mitt fack har gjort för att underlätta situationen.

Tillsammans med arbetsgivarsidan har facket förhandlat fram förlängd egenanmälan vid sjukdom, ändrade varseltider för permittering och ett paket som låg till grunden för att karenstiden vid arbetslöshetsskyddet slopats.

Just nu, i detta läge vi befinner oss i känns gemenskapen i att tillhöra en facklig organisation.

NU har jag nytta av den, och nu är jag tacksam för att jag engagerat mig fackligt.

Denna 1 maj vill jag därför ta mig tid att fråga hur tar vi vara på denna tid på bästa sätt?

Och vad är det vi ska lära oss av denna situation?

Fackföreningars verksamhet bygger på att vi har medlemmar. Medlemmar som arbetar för varandra.

Alla de som bevakar våra rättigheter och förhandlar med arbetsgivare och politiker är inga andra än våra kolleger. Kolleger som vi givit vårt förtroende att föra vår talan.

I kriser ser vi styrkan i det system vi har. Via årtionden av fackligt arbete har arbetstagarna skapat system som gör att det finns trygghet även i dåliga tider.

Det fackliga arbetet skapar stabilitet i samhället, som gör att vi kan värna om vår demokrati även under rådande undantagstillstånd. Facket ställer upp för mig varje dag. I det tysta förhandlar dem om mitt arbetsliv, min fritid, mitt föräldraskap, min sjukdomstid och min vardag.

Idag, i denna svåra situation som hela världen står inför är jag tacksam för den trygghet mitt fack ger mig. En trygghet som jag kanske inte alltid tänker på.

Tillsammans är vi starka.

Jag vill önska alla en trevlig Första Maj!

Henrik Löthman:

Det känns speciellt att hålla tal på arbetarnas dag när det råder undantags-tillstånd i landet. Covid 19 har ändrat och kommer att ändra mycket på Åland och i världen.

Det är viktigt att landskapet Åland och kommunerna ger våra invånare och arbetare trygghet i dessa tider. Vi behöver göra det vi kan för att undvika permitteringar. Det finns alltid arbeten att göra i en kommun och det är egentligen bara fantasin som sätter begränsningar för vad som kan göras. Landskapet och kommunerna måste även ta sitt ansvar och skapa enkla arbeten som passar alla. Det kan vara allt från vedklyvning, parkstädning, vård av våra naturområden, kökshjälp i de olika kommunköken med mera.

Personer över 70 år har det tungt i vårt samhälle just nu. Det är ändå tur att digitaliseringen möjliggör videosamtal och annan kommunikation nuförtiden, men vi får inte glömma bort att alla inte har möjlighet till detta. Viktigt är att vi i den här krisen finner lösningar för dessa människor och överlag förstår problematiken med ensamhet. Min farmor Linnea Löthman sa när hon blev äldre:”att det jobbigaste för henne var att inte längre känna sig behövd”. Idag skulle vi snarare tala om delaktighet. Det här är ett väldigt stort problem för inte bara äldre i vårt samhälle och varför det är av stor vikt att kommunerna bygger sociala samlingsplatser när de planerar. Människor skall inte behöva känna sig ensamma!

En av de positiva aspekterna som kommit tillsammans med Covid 19 är att yrken som lärare, vårdpersonal och städpersonal värderas högre. Det här är väldigt bra, men nu behöver dessa yrkens löner justeras, då de varit eftersatta under lång tid. Vi ska vara stolta över hur duktig personal vi har inom dessa områden på Åland.

En annan positiv aspekt som kommit är att människor rör sig mera ute och på våra fantastiska friluftsområden. Aldrig under min livstid har det varit så mycket människor i rörelse på Ramsholmen, Höckböle, Prästö, Nåtö eller Ingby bergen för att nämna några. Vi har underbara strövområden på Åland och jag hoppas att när vi kan öppna upp Åland igen så går turismen mera över till frilufts-, Skärgårds- och båtliv. Vi ska bli ännu bättre på hållbar idrottsturism. Hemestra hoppas jag är här för att stanna och att finländare och svenskar reser mer inom norden och därigenom får vi fler turister igen till Åland. Nu är ett perfekt läge att fräscha upp och göra våra friluftsområden ännu finare, så att vi under Tall Ships race nästa år visar upp Åland från dess allra finaste sida. Då krävs det att kommunerna och landskapet tillsätter personalresurser och budgetmedel, så har vi något att erbjuda som få andra ställen i världen har.

Hållbarhetsarbetet och Bärkraft måste nu prioriteras. Detta tillsammans med vår fantastiska natur ger möjlighet till Åland att bli än mer unikt. Det skapar även arbetsplatser och ökar intresset både medialt- och turismmässigt

Möjligheten till distansarbete har skapats på de allra flesta arbetsplatser, vilket möjliggör för invånare att bosätta sig i skärgården och landsbygden på ett annat sätt. Nu har vi möjlighet att få hela Åland att leva på riktigt.

Tillsammans klarar vi det här!

Jessy Eckerman:

Bästa kamrater och första majfirare!

Jag tycker om att arbeta – genom åren har jag jobbat inom många olika serviceyrken, tillexempel hotell, restaurang och turism. Vissa jobb har varit helt fantastiska, andra har varit rena plågan. Jag tycker om att träffa och jobba med folk, och ge den bästa tänkbara service som finns.

Jag uppskattar den fina gemenskapen – och att få jobba praktiskt, hårt och målmedvetet. Yrkesstolthet kallas det när man vet att även om ens yrke kallas för ett lågstatusyrke- märker ingen av den låga statusen, förutom när man öppnar lönekuvertet.

Idag tänker jag på mina tidigare arbetsplatser, vänner och kolleger inom alla de yrken som drabbats av coronakrisen. Jag önskar att alla inser vilka människorna är som får samhället och vardagen att rulla på –lokalvårdarna, lärarna, vårdpersonalen, butiksägarna, taxichaufförerna, livsmedelsarbetarna, daghemspersonalen och de arbetarna (för att nämna några) vars dagliga arbetsinsats gör livet bättre och lättare för alla medborgare och familjer.

Idag lever många ålänningar i en ny och oväntad situation – arbetslöshet och permitteringar är den nya verkligheten för många – även för dem inom de annars trygga branscherna.

Vi har en annorlunda sommar framför oss med en hög arbetslöshet och en växande otrygghet – och jag hoppas att alla gör allt i sin makt att vi- tillsammans skall klara oss genom de kommande utmaningarna. Trygghet i svåra tider är temat på vårt förstamaj-firande i år – Den socialdemokratiska politiken står för ett tryggt samhälle i svåra tider såväl som i goda. Vi socialdemokrater vill att du som jobbar ska kunna leva på din lön och ha trygga arbetsvillkor. Med oss går man till jobbet, känner sig trygg och kan kombinera familj och arbete.

Vår politik stärker samhället under krisen- vi utnyttjar inte den rådande oron och osäkerheten för att förverkliga nedskärningar inom offentlig sektor och till att försvaga arbetsrätten.

Både före och efter coronatider finns många arbetssökande som inte kan få ett fast, tryggt arbete utan får nöja sig med tillfälliga eller otrygga jobb Vi har folk i behov av arbetsträning, ekonomiskt och psykosocialt stöd.. De är lika viktiga och värdefulla som alla de som tillfälligt drabbats.

Första maj – arbetarrörelsens dag – är en dag då vi minns alla de tidigare utmaningar vi klarat oss igenom – och vet att vi också kommer att klara oss igenom även denna – så som vi gjort förr. Vi kan skapa en bättre morgondag. Tillsammans för vårt samhälle. Ingen lämnas utanför. Jag önskar er alla en fin första maj. Ta hand om varandra kamrater.

 

 

 

 

Stöd kommunerna nu!

En pandemi förstorar existerande orättvisor och drabbar människor olika beroende av socioekonomisk tillhörighet. Att arbeta hemifrån är inte alla förunnat. Många lågavlönade har inte möjlighet eller råd att bli hemma från jobbet. Jämställdheten mellan kvinnor och män går tillbaka. Kvinnor blir mer utsatta i hemmet och är mer sårbara i arbetslivet. Vi är oroliga för att den offentliga sektorn kommer att permittera och samarbetsförhandla vilket drabbar särskilt kvinnodominerande branscher. Att skolorna är stängda innebär en extra belastning för många föräldrar, oftast kvinnor. Ensamföretagare drabbas även hårt.

Kommunerna måste särskilt i dessa tider kunna planera sin ekonomi. Vi anser att landskapsregeringen i snabb takt måste komma med ett stödpaket. Nu behövs stöd till ensam- och småföretagare, till barnfamiljer och vårdnadshavare och andra utsatta.  Vi vill heller inte att kommunerna skär ner i den verksamhet som nyttjas mest av de grupper som nu drabbas hårdast av krisen.

Landskapsregeringen behöver nu komma med en tilläggsbudget med minst samma förmåner till ålänningarna som i Finland. Finland ger bl.a. direktstöd till företagare och höjer bidraget till vårdnadshavare. Om inte kommunerna snabbt får veta hur stora stöd de får från landskapet finns det risk för skattehöjningar, högre avgifter och permitteringar. Om kommunerna höjer på avgifterna för sin service är risken stor att utsatta grupper drabbas hårdare än andra.

När det gäller kvinnor innebär redan Corona-krisen i sig en stor sårbarhet med ökat våld i hemmen, och ett större ansvar i hemmen för barnens skolgång. Att dessutom riskera att drabbas ekonomiskt lägger för en del ännu större sten på bördan.

Det är glädjande att man i Mariehamn nu sett till alla skolbarns rätt till ett mål mat per skoldag. Vi hoppas att alla övriga kommuner genomför samma målsättning. För barnfamiljer föreslår vi att man utreder om möjligheten att ge ett extra barnbidrag. Vi väntar nu på flera konkreta åtgärder för dem som behöver dem mest och på besked från landskapsregeringen om ekonomiskt stöd till kommunerna.

Styrelsen för Ålands socialdemokrater