På besök hos ÅMHM

”En modern och effektiv myndighet för ett levande örike med en ren och trygg livsmiljö” är orden som möter den socialdemokratiska lagtingsgruppen när de kommer upp för trappan med myndighetschefen Stig Abrahamsson i spetsen.

Myndigheten som lagtingsgruppen besöker är ÅMHM på Norragatan i Mariehamn. ÅMHM bildades 2008 och är en ganska ung myndighet som fortfarande växer och hittar sin form. Sedan 2014 har även ÅMHM fått i uppdrag att göra tillsyn och ge tillstånd för social- samt hälso- och sjukvården. ÅMHM arbetar således med tillstånd och tillsyn, godkännanden, registreringar, rådgivning och information inom många områden. Till vardagen hör även provtagning, klagomålshantering, beredskap, veterinärvård och analystjänster vid det egna laboratoriet i Jomala.

ÅMHMs bredd

I somras anställdes Stig som myndighetschef då det fanns ett uttalat behov, då startade även medarbetarsamtal upp med fokus på interna rutiner och instruktioner.

-Vi efterfrågar ofta att verksamhetsutövare utför ett systematiskt arbete för att nå de krav som ställs. Men vi måste ju börja med att städa upp framför vår egen trappa. Steg ett var att ge sparken åt de två medarbetarna ManSku och NånSku. Berättar Stig och fortsätter: Nu vet vi alla att vi kan, får och ska utföra arbetet själva.

PowerPoint presentationen visar statistik på vad de gjort och hur de arbetat, men också vad man har för planer, förbättringsidéer och visioner. Lagar och direktiv på nationell- och europeisk nivå ställer krav på kontroller och bra rutiner. Verksamhetsberättelser och statistik är intressanta och offentliga, men det som sticker ut mest i jämförelse med närregionernas motsvarande myndigheter till exempel i Raseborg och på Gotland är bredden hos ÅMHMs verksamhet.

ÅMHMs arbete berör bland annat:

  • – alkohol och tobak
  • – avfall
  • – avlopp
  • – djur och lantbruk
  • – kemikalier
  • – livsmedel
  • – lokaler
  • – miljö och vatten
  • – social-, hälso- och sjukvård

Önskan om KST och ansvarsfull alkoholservering

Runt konferensbordet finns de olika avdelningarna representerade, de presenterar vad som är aktuellt och lyfter bland annat fram att de ser hur mycket som skulle underlättas och bli bättre om KST kom igång. De berättar att det idag finns kommuner som på grund av sin ekonomi inte kommer upp till de lagstadgade kraven, något som de menar skulle se helt annorlunda ut med KST.

De lyfter också fram önskan om att kursen ”Ansvarsfull alkoholservering” ska få fortsätta, då de snabbt sett positiva resultat av det.

Efter presentationen av myndighetschefen, och de olika enheterna följer en rundvandring som påminner om den tidigare diskussionen om bredd. Vi går förbi fler kontor, med olika spännande titlar och namnskyltar, men under rundvandringen kommer vi också till ett litet laboratorium och ett rum med djurburar. I närheten av det finns också en liten operationssal ämnad för djur.

Delad glädje på ÅMHMs laboratorium

Följande dag besöker den socialdemokratiska lagtingsgruppen laboratoriet i Jomala. Besöket börjar med en varning från laboratoriechefen:

-Jag kommer att prata snabbt för det är så mycket jag vill berätta och jag kommer skryta, fast det är inte skryt, man ska få vara stolt över allt bra som vi gör inom landskapet. Pratar man om allt positivt så är det delad glädje. Säger Bitte Bamberg.

Engagerad och stolt guidar Bitte lagtingsgruppen genom de fina lokalerna. Hon lyfter fram hur värdefullt det varit att ha en kompetent och noggrann städare som följt med sedan ÅHS-tiden.

Under tiden berättar hon att en stor del av möblerna är donationer, att whiteboardtavlan, matborden och stolarna i konferenssalen är från husmodersskolan och tavlan som pryder väggen är från museibyrån. Labbrockarna personalen använder är gamla ÅHS-rockar.

Sedan 2011 hålls en tjänst vakant av besparingsskäl och personalstyrkan har minskat med cirka 25% efter det att tre olika laboratorium slogs ihop.

Tilläggas kan att ÅMHM också fått ta över flera lagstiftningsområden under denna period och alltså fått utökade arbetsuppgifter. Intressant nog lyfts även ÅMHM bredd fram även när det gäller laboratoriet. I jämförelse med laboratorium i närregionerna ligger ÅMHM högt upp med sina 50 ackrediterade analysmetoder, att det blivit så förklarar Bitte beror på att bredden varit nödvändig för att kunna tillgodose de åländska behoven.

Nära till kunskap och trygghet

Att ett laboratorium behövs på Åland råder det inga tvivel om. Bitte talar sig varm om att många av proverna måste hållas så färska att det inte ens skulle gå att föra bort dem från Åland. Enligt livsmedelssäkerhetsverket EVIRA behövs en laboratorieberedskap inom 100-200 km radie för att säkerställa vid akuta behov som t.ex. matförgiftning eller radioaktivt nedfall. Idag nyttjas ÅMHMs laboratorium och även deras andra tjänster av andra myndigheter, kommuner, näringsliv och privatpersoner.

Laboratoriet som ÅMHM har i Jomala är inte självfinansierande, men samtidigt är det värt att fundera kring om det ens skulle vara möjligt. Bitte menar att det enligt undersökningar krävs ett underlag på ca 250 000 personer för att ett miljö- och hälsoskyddslaboratorium ska kunna vara självbärande.

Det finns orosmoln som Bitte lyfter fram. ÅMHM_labRedan nu lever laboratoriet på marginalerna, eventuella nedskärningar skulle slå hårt på laboratoriets verksamhet. Eftersom en stor del av verksamheten handlar om lagstadgade tester och analyser som bland annat näringsliv, kommuner och privatpersoner måste genomföra skulle det också försvåra för dem att lyckas göra dem. Kompetensen för dessa tester finns på ÅMHM och majoriteten av dessa skulle inte vara möjliga att förlägga utanför Åland då proverna måste hållas tillräckligt färska.

Att ha ett lokalt laboratorium har alltså sina fördelar: Åland kan hålla kompetensen nära och ha en samhällsberedskap som kan vara direkt avgörande vid en eventuell epidemi. Närhet till labbet gör också att proverna hålls tillräckligt färska. Färre transporter ger mindre miljöpåverkan, snabbare behandlingstid, lägre kostnader och blir dessutom smidigare för beställaren. Att laboratoriet skapar kvalificerade arbetsplatser och att skatteintäkterna kan hållas kvar på Åland är också en samhällsekonomisk fördel.

 

Helena Flöjt-Josefsson

Sekreterare för den socialdemokratiska lagtingsgruppen