Jessy Eckermans anförande 16.11.22 om regeringens förslag till budget 2023.

Talman, bästa lagting.

Äntligen måste jag få säga, på den tredje dagen  finns möjlighet att tala om det som kanske är en av de viktigaste  framtidsfrågorna, nämligen barn och ungas välmående. Under många timmar har man debatterat pengar, tunnlar, tjänster och ekonomi. Jag tror att alla partier är eniga om att barn och ungas välmående är en prioriterad fråga,

Vi socialdemokrater vill inkludera Ålands Polismyndighet i utvecklingsprojekt för barn och ungas hälsa och välmående.

Projektet har som syfte att identifiera strukturella hinder

implementera långsiktiga löningar och en målinriktad samverkan mellan barnomsorg, skola, utbildning och socialvård, hälso- och sjukvård och aktörer inom tredje sektorn.

Puh, det blir många aktörer det, med tanke på att det finns 16 kommuner…  men trots detta saknar en mycket viktig del i arbetet.

 

Polisen har under många år äskat om medel för att återupprätta ungdomspoliserna, två tjänster och återskapa relationsbyggandet på fältet i ett preventivt syfte.  Tyvärr nekades polisen detta och även i förra budgetprocessen röstades Socialdemokraternas budgetmotion om resurser till polisen för förebyggande arbete med ungdomar ner.

Nå vi fortsätter arbeta för det vi tror på trots att man från LR inrättat många tjänster och en valrörelse om mer pengar till polisen – har man igen svikit ungdomspolisen.    Utvecklingsprojektet för barn och ungas hälsa och välmående och hälsa i skolan handlar inte bara om ungas välmående det handlar också sexuellt våld, våld i nära relationer som faller under strafflagen.

Och det är allvarliga övergrepp som krävs åtgärder på rätt nivå. Polisens roll i projektet är också av stor vikt också med tanke på att man kommer i kontakt med förövare.

 

Talman när jag ändå är inne på rätt nivå, många ungdomar i Yrkesgymnasiet är i behov av särskilt stöd. Distansstudier, åtgärdsprogram, inlärningssvårigheter och andra modersmål än svenska är några orsaker. Vi Socialdemokrater anser att det är viktigt att det finns tillräckliga resurser så att de studerande kan uppnå goda resultat både i de teoretiska och praktiska ämnena.

 

Vi anser också att en gymnasieutbildning skall vara för alla. Utbildning är nyckeln till ett stabilt. Bärkraftigt och välmående samhälle. Med god utbildning kan också de barn och ungdomar som kommer från mindre bemedlade familjer få samma möjligheter med en god utbildning ges också alla studerande stöd på rätt nivå.

Den utvidgade läroplikten i Finland utgör en helhet som garanterar en jämlikhet, avgiftsfritt gymnasium och garanterade stöd för de ungdomar som är i behov av dessa. Här ligger Åland efter i utvecklingen, vi behöver inte kopiera rakt av men det finns många goda delar bland annat med stödåtgärderna och avgiftsfri utbildning, och Socialdemokraterna har lyft frågan många, många gånger.

Det skall bli intressant att höra hur långt man kommit på Åland med den enligt oss dyrare, krångligare och mer tidskrävande varianten man från Landskapsregeringen avser starta upp på Åland. Bara det att man nu från landskapsregeringen har kostnadskompenserat Ålands Lyceum men inte resten av gymnasiets linjer är väldigt olyckligt.

De praktiska linjernas status behövs höjas, arbetaryrkena behöver fortbildning i en föränderlig värd. Hantverkare behövs i hela samhällsbyggandet. Det är dessa arbetarlinjer som håller igång samhället, serverar, producerar, vårdar, stylar, transporterar och bygger grunden för samhället, kort och gott… I och med att samhället förändras, teknologi, automatisering och helt nya kompetenser kommer in i arbetslivet, är det helt nödvändigt att erbjuda rätt insatser på rätt nivå också för alla dem yrkesverksamma arbetstagare vars arbeten blir mindre och mindre relevanta.

När jag ändå talar om utbildning för Alla.

Ålands Folkhögskola föreslås i budgeten att utredas att bli en del av Ålands gymnasium. Det finns säkert goda synergieffekter i ett sånt förslag men utredningen måste göras med hänsyn till och med beaktande av Ålands Folkhögskola som Ålands säte för den fria bildningen och det livslånga lärandet.

Till sist, konkretisera stödet för personer i behov av specialpedagogiska insatser. Ålands Socialdemokrater har drivit på frågan politiskt under många mandatperioder, det finns en utredning från 2006 som kan ligga till grund.

 

Frågan drivs inte bara politiskt,  påtryckningar och upprop från intresseorganisationer och arbetsfältet frekvent förekommer så finns ännu få konkreta insatser.

Stödet för ungdomar inom Ålands gymnasium och vuxna i behov av insatser är otillräckligt i dagsläget. I grundskolan varierar stödet i olika grad, vilken form av stöd du får, om din kommun har råd med och prioriterar studio och studiotimmar varierar enormt mellan kommunerna och skolorna. Det skall inte vara skillnad på var du bor på Åland eller om du studerar på landskaps- eller kommunal nivå för att du skall ha tillgång till stödinsatser på rätt nivå, utbildningen måste tillgänglighets anpassas.

 

Alla kommuner och skolor kan inte ha egna experter. Här krävs konkretiserade åtgärder och det är det vi efterlyser.  Tillexempel ett resurscentrum vars expertis kommer alla åländska utbildningsinstanser till godo. Ett resurscenter kan observera, handleda och fortbilda inom områden som intellektuella funktionsnedsättningar, rörelsehinder, tal- och språkstörning, läs och skrivsvårigheter, hörsel och synnedsättningar, och ha ett särskilt fokus på barns socioemotionella förmågor och språkstöd inom integrationen.

 

För många familjer med barn och unga med särskilda stödinsatser var stödet under pandemin väldigt varierande. Många barn som annars hade timmar i studio på grund av tillexempel diagnoser blev helt utan det lärarledda stödet under den första perioden –  och sporadiskt och väldigt ojämlikt stöd under den andra perioden. Man känner till att flickor – om de diagnostiseras alls får sina diagnoser alldeles för sent och får inte del av de insatser som finns i skolorna, flickornas svårigheter måste dessutom vara mycket omfattande för att få stöd eller ens upptäckas. Hur många barn och unga som runt om på Åland har olovlig skolfrånvaro kopplat till diagnoser och problematik verkar vara svårt att få ett helhetsgrepp om. Här borde finnas en statistik och en  könsbaserad statistik.

Jag hoppas utskottet tar dessa frågor på allvar. Utbildning och också delaktighet i samhälle är nyckeln till ett stabilt, bärkraftigt och välmående samhälle. Budgetdebatter är så mycket mera än tunnlar, det borde vara lika mycket fokus på inkludering, jämlikhet och jämställdhet. Jag får bara tre repliker, det visar på vad regeringen prioriterar….