Månad: januari 2021

Just nu pågår två politiska utvecklingsprojekt som kan få stor betydelse för det viktigaste och käraste vi har – vårt hav och vår vattenmiljö.

Sen över fem år tillbaka pågår arbete för att ta fram en ny vattenlag. När den förra mandatperioden tog slut fanns ett första förslag som ännu behövde kompletteras med detaljförordningar. Ett drygt år in den nya regeringsperioden har inte mycket hänt. Fortfarande är man djupt oeniga i regeringen om en av de viktigaste frågorna, hur man ska reglera fiskodlingarnas utsläpp och möjligheter till expansion.

Vi socialdemokrater vill vara tydliga. Vi säger nej till utökade utsläpp i åländska vatten, nej till större volymer utan fungerande kompensationsåtgärder, och nej till att bara flytta ut fiskodlingarna på djupare vatten. Att blanda ut utsläppen gör inte att de blir mindre, och hittills finns inga kommersiellt gångbara metoder att neutralisera ökade utsläpp. Det vi borde jobba för, det är minskade utsläpp. Det har vi lovat i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland, att allt vatten ska vara av god kvalitet, och dit är det lång väg.

Samtidigt pågår ett arbete att ta fram en havsplan för Åland. Det är, utgående från ett EU-direktiv, ett sätt att övergripande indikera värdet och möjligheterna av olika vatten. Tanken var, självklart, att alla åländska vatten skulle vara med, att man i processen skulle diskutera med alla berörda och fastställa en plan som inte är tvingande eller tillståndsgivande, men ändå ett pyttelitet steg framåt för gemensam planering. Det blev inte ens en tumme. Regeringen, med Alfons Röblom (HI) som ansvarig minister, har undantagit alla privatägda vatten, och hänvisar vad gäller dem till kommunernas planeringsmonopol.

Vi vet alla att kommunerna varken kan eller vill göra en sådan gemensam planering över kommungränser, och att arbetet därmed kommer att bli ogjort. Det är en missad möjlighet, där det privata ägandet, som inte på något sätt hotades av en havsplan, än en gång prioriterades högre än vårt gemensamma ansvaret för havet.

Klimatförändringarna påverkar Östersjön negativt. Havet blir varmare och sötare. Viktiga arter i ekosystemet slås ut. Det är viktigare än någonsin att hjälpa havet genom att stoppa utsläppen av näringsämnen.

Nina Fellman (S)
Ulf Weman (S)
Jessy Eckerman (S)
Lasse Welroos (S)
Kristine Dzene (S)
Henrik Löthman (S)
Camilla Gunell (S)
Dexter Mäkelä (S)
Kicki Blomqvist (S)

Lantrådet Veronica Thörnroos uttalar sig i HBL den 29 december om Ålands ekonomi. Hon konstaterar det vi redan vet. Nämligen att den åländska arbetslösheten är högre än någonsin och att landskapsregeringen måste låna upp till 90 miljoner för att balansera 2021 års budget. Den stora utmaningen är sjöfarten slår lantrådet fast. För att förbättra de offentliga finanserna ordinerar lantrådet tillika sjuskötare Veronica Thörnroos nedskärningar i sjukvården och försämringar i den kommunala välfärden särskilt inom barn- och äldreomsorgen men också inom grundskolan.

Frågan inställer sig automatiskt. På vilket sätt bidrar dessa försämringar i välfärden till att förbättra sjöfartens förutsättningar att återhämta sig. Svaret är naturligtvis att försämringar inte förbättrar sjöfartens verksamhetsmöjligheter över huvud taget. Den andra frågan man måste ställa sig är hur förbättras den offentliga ekonomin om hälso- och sjukvården försämras och ålänningarnas kommunala service blir sämre. Troligen inte alls. Tvärtom kommer försämringarna av nödvändig service att skapa ökade kostnader som ett anständigt samhälle inte kan undgå.

Lantrådets förslag är dåliga och saknar analytisk grund. Krisen beror inte på ekonomiska orsaker utan på pandemin som allvarligt rubbar den fria rörligheten på många marknader. För Ålands del är det färjeindustrin samt hotell- och restaurangbranschen som blöder. Varken landskapet eller kommunerna kan göra så mycket i detta avseende. Coronasmittan låter sig varken mutas, avregleras eller förbjudas. Endast vaccinet kan få igång den fria rörligheten igen. Men vi vet inte hur återhämtningen kommer att se ut och hur länge den tar.

Landskapsregeringen och kommunerna måste därför stimulera Ålands ekonomi för att återfå sina skatteinkomster. Investeringar och åter investeringar ger sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Innovationer och strukturomvandlingar är också viktiga. Bygg hyresbostäder för äldre. Bostäder nära service. Ge utökade kvoter till fiskodlare som flyttar upp sina odlingar på land. Erbjud pensionärerna i våra närregioner minisemestrar med friskvård, god mat och dans. Minska antalet kommuner till fyra. Begrav alla tunnelplaner. Satsa på biogas och biokol. Se till att våra dagis och grundskolor är bäst i världen. Våga lagstifta om strängare normer för alla utsläpp i havet och i luften. Fortsätt satsa på MatÅland och idrottsturismen. Det finns ingen gräns för vad vi kan göra men det måste vara framåtsyftande, hållbart, demokratiskt och jämställt. Det är inte genom att försämra livet för våra gamla och sjuka som vi får ekonomin att blomstra. Nej det är inte de mest utsatta som ska betala för coronakrisens ekonomiska följder. Det är genom hårt arbete, djärva investeringar och ökad välfärd som Åland ska klara sig genom krisen och locka till inflyttning och grön tillväxt.

Barbro Sundback (S)