fbpx

God Jul och Gott Nytt År

Bästa socialdemokrater, julen står inför dörren och likaså ett nytt år. Jag vill innerligt önska er alla en fridfull och vilsam helg och ett framgångsrikt och trevligt år 2018. 

I politiken går dagarna snabbt. Man jobbar på och har sällan tid att reflektera över året som gått och vad vi åstadkommit. I landskapsregeringen har Nina och jag kämpat på. Mycket av det ni ser i tidningarna har vi åstadkommit, mycket som ni aldrig får se eller läsa om har vi också haft ett finger med i, eller stoppat innan det nått offentlighet. 

Under ett år inträffar också saker som inte alltid går att förutse. Här i slutet av året har Nina händerna fulla med att rädda Veikkaus spel på Åland.

I årets sista skälvande minuter behövde vi också rycka ut för att säkra finansieringen av Medis kursverksamhet. I skarven mellan två system, de gamla och nya landskapsandelarna, tappade någon bollen angående finansiering av Medis. Vi hoppas att vi nu kunnat säkra verksamheten genom dialog mellan landskapsregeringen och staden. 

Kommunreform har tagit stora kliv framåt under året. I början av 2018 kommer lagförslagen som tar Åland från 16 till 4 kommuner. Enkäten på Järsö-Nåtö gav klart besked, och vägen framåt är nu att en gränsjustering genomförs så att de blir en del av Mariehamn.

Under året har vi fått in fem nya tjänster hos polisen för arbete med ung-domar, narkotikabekämpning och mot våld i hemmen. 

Vi här äntligen fått ordning på ombudsmannamyndigheten och en ny bra diskrimineringsombudsman på plats. Tillgänglighetsfrågorna i byggprocesser har lyfts fram i en viktig utredning.

När det gäller kommunikationen utåt har vi gått från statiska kontor i Helsingfors och Stockholm till ett modernare och rörligare sätt att sköta kontakterna i Norden, i EU och med Helsingfors. 

Vi fortsätter att köpa in naturskyddsområden, Natura 2000. Böjsarns skog i Jomala är ett skrämmande exempel på hur gammelskog kan skövlas i fall skydd inte finns.

Arbetet med energifrågorna och omställningen till förnyelse fortgår inom ramen för CLIC projektet där landskapet nu får hjälp av flera stora bolag i landet som vill utveckla sin teknik. Mindre projekt kan komma igång redan undrar 2018 medan större investeringar planeras vara igång 2020.

Nya stödsystem för solpaneler, ladd-infrastruktur för elbilar, elektrifiering av fossildrivna bussar och färjor är under arbete.

Ett nytt skogsprogram och en klimat- och energistrategi har getts till Ålands lagting och lagförslag om mer socialt hållbar djurhållning genom bättre avbytarservice, lag om fiskevårdsavgift och en ny avfallslag om cirkulär ekonomi.  

Ett nytt stort gästhamnsprojekt ger hamnarna en ansiktslyftning och miljö-anpassning. Vi öppnar även LBU-programmet för att införa mer medel för ekologisk odling och vi har inlett arbetet med en strategi för att hantera plaster och mikroplaster i naturen. 

Under året har vi firat Finland 100 år på alla upptänkliga sätt. Genom Figaros bröllop och körberättelsen Karelen, Karelen! har socialdemokraterna visat på stark entreprenörsanda, kulturell fingertoppskänsla och professionalism. Vi är inte bara smarta, vi kan sjunga också! 

Gott nytt år, vi ses igen på andra sidan årsskiftet!

Camilla Gunell

Ordförande Ålands socialdemokrater

December 2017

Reformer med framtidstro

Landskapsregeringen har under en längre tid arbetat med att vända på den ekonomiska skutan. Att vända på en skuta är inte lätt. Det arbetet började under förra mandatperioden. Reformarbeten kan göras på olika sätt men det är målet med reformer som är viktigt.

För oss socialdemokrater är målet med reformer som trafikförbindelserna i skärgården, KST och kommunreform att säkra en bra service var du än bor på Åland.

Det skall vara rättssäkert och tryggt men framför allt med framtidstro.

Att göra dessa reformer sparar inte pengar de 4-5 första åren, tvärtom kommer det att kosta mer. Men vi behöver lyfta blicken och se hur vi vill att det skall se ut om 15 år. Vad skall vi då prioritera, och använda landskapets pengar till?

För oss socialdemokrater är det klart. Vi vill ha en levande skärgård, vi vill ha kommuner med ekonomisk stabilitet, tillväxt och välfärd. Kommuner som kan se framåt med egen utveckling med en egen ekonomisk stabilitet

Kommunreform för att höja välfärden

Ett litet citat från konsultföretaget PwC, som gjorde en kartläggning om de åländska kommunernas ekonomi:

”det är inte ekonomisk kris men det finns utmaningar om vi ser på de åländska kommunerna.”

Det är inte då helt konstigt att servicen i de åländska kommunerna skiljer sig var man bor. För att kompensera minskningen av landskapsandelarna, frågas det nu om lindringar i lagstiftningen för kommunerna.

Att t.ex. göra ändringar som försämrar kvalitén i välfärden är ingen väg som vi socialdemokrater vill gå – tvärtom så vill vi med kommunreformer istället höja välfärden! Kommuner ska kunna erbjuda sina invånare en service som är anpassad för kommuninvånaren och dennes behov.

Vi behöver se hur kommunerna blir mer ekonomiskt hållbara! När vi satt i den parlamentariska referensgruppen om landskapsandelar så var det en som frågade om när är en kommun en kommun?

Är en kommun som får mer i landskapsandelar än skatteinkomster en hållbar kommun?

Skulle det bara gälla pengar så är det sin sak, men här blir det så att en placering eller vårdinsats kan bli kostsam för en kommun och dessutom utpekande mot personen, vilket inte är bra.

Det handlar inte om pengarna, utan om en persons mående och rätt till vård. Det är inte en grundtrygghet att veta att blir man en kostsam belastning för den egna kommunen om man tar den vård man har rätt.

Ekonomisk utsatthet

I november 2017 kom en översikt från ÅSUB om inkomst och välfärd. Det är en intressant läsning väl värd att studera. Även under hösten så hölls det ett seminarium om ekonomisk utsatthet. Med anledning av detta så ser vi från den socialdemokratiska lagtingsgruppen fram emot det råd som lantrådet skall leda under 2018. Där säger vi från Finans- och näringsutskottet att rådet som skall bekämpa ojämlikhet och ekonomisk utsatthet bör återkomma med konkreta handlingsplaner och åtgärder i denna viktiga fråga.

Arbets- och pensionsinkomstavdraget är ett plåster på såret för många men det är många som inte kommer åt detta avdrag. Visst är det en summa som många familjer mottar med största tacksamhet men det hjälper inte dem ur deras ekonomiska situation. Men skall man ge ett avdrag så är det väl den grupp vi når nu man skall hjälpa med just ett arbets- och pensionsavdrag.

Däremot bör man se efter hur man verkligen skall hjälpa de ekonomiskt utsatta, de äldre och då framför allt kvinnor som det nämns om i den ÅSUB:s översikt jag nämnde.
Att vi skall behöva läsa om att 2015 så var 41,9 procent av de äldre ekonomiskt utsatta kvinnor som var 80 år och äldre.

Här behöver vi se vad man kan göra för våra äldre som är ekonomiskt utsatta. Tidigare bodde generationer ihop och kunde hjälpa varandra. Idag lever vi annorlunda.

Dessa äldre hjälper vi inte med ett skattevadrag eftersom pensionerna är så låga så de knappt betalar någon skatt. Att söka utkomststöd eller andra bidrag tror jag inte heller på. Det behöver rådet titta närmare på och komma med åtgärder. För den socialdemokratiska gruppen är detta en mycket angelägen fråga.

Ett KST under Ålands Omsorgsförbund

Under utskottsarbetet fick vi höra att alla kommuner nu är med i arbetet om att utreda ett KST under Ålands Omsorgsförbund, och att det finns förhoppning med att ha ett förslag på grundavtal klart under våren 2018. Vilket är mycket glädjande.

I utskottets höranden har vi fått höra att dialogen mellan landskapsregeringen och omsorgsförbundet pågår och att man är överens om en finansieringsplan för KST utredningen.

Demensvård och kommunstruktur

Under utskottsarbetet fick vi höra om att demensen ökar på Åland och strukturen för hur vi skall bedriva den vården framledes är en utmaning. Det har nämnts tidigare och det kommer att nämnas fler gånger att vår kommunala struktur försvårar att hitta en strukturell lösning för bl.a. demensvård där mycket ligger på kommunernas ansvar.

Idag är demensvården ett systemproblem. Skall vi se den enskilde medborgaren och dennes behov i fokus, så behövs en mer hållbar lösning. En allåländsk problemlösning för demensvården måste hittas. I hörande fick vi höra att riktlinjer för demensvården skall tas fram under 2018, och där ser man säkert på hur vi skall lösa utmaningarna för vår framtida demensvård.

En levande skärgård med framtidstro

Vad vill man med vår skärgård? Skall vi ha en levande skärgård med framtidstro så bör det skapas förutsättningar och en mer konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion än vad det är idag. Det kan vi göra med bl.a. regionförstoring, tillväxt och bra infrastruktur. Här måste vi se hur vi kan jobba vidare med att utveckla förutsättningarna i skärgården.

Bra förutsättningar för entreprenörskap är ett måste i skärgården för att skapa arbetsplatser. Under denna mandatperiod lade man om strukturen så att Företagsam Skärgård nu axlar skärgårdnämnden och ser över näringsutvecklingen just i skärgården. I Central Balticprojektet ser man över och utvecklar åländska gästhamnar, vilket främjar turismnäringen i skärgården. Nu när näringslivet har en aktivare roll i arbetet med skärgårdsutvecklingen, kommer inflyttningen att främjas.

En god infrastuktur är en förutsättning för en levande skärgård. Ser vi på de globala målen så nämns det i ett av de målen om bl.a. att bygga ut en tillförlitlig, hållbar infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande.

För en levande skärgård är det viktigt att vi ger skärgården goda förutsättningar och framtidstro. Om inte vi kan ge dem förutsättningar för tillväxt och framtidstro vem vill då satsa och flytta till skärgården?

Kommunreform och skärgårdstrafik

Sammanfattningsvis så ser jag att kommunreform och skärgårdstrafiken som två reformer med samma syfte. Det är att säkra en bra service fortsättningsvis. Kommunreformen sparar inte pengar på kort sikt men kan göra det längre fram efter en kostnadspuckel på 7 – 8 år, men det är beroende på de förtroendevalda i kommunerna – för det är upp till deras beslut.

Enligt de beräkningar jag fått kring Skärgårdstrafiken så skall det betala sig efter en längre tid.

Klarar vi nu av att ändra den ekonomiska skutan med strukturella förändringar som bibehåller servicen och samtidigt kan sänka kostnader. Då kan vi omfördela kostnader till områden som vi från socialdemokraterna vill kunna prioritera mer nämligen utbildningen och sjukvård.

Göte Winé (S)
Anförande i debatt om FNU:s betänkande om budgeten.
18.12.2017

Ingen alkoläsk i butikerna

Ålands socialdemokrater konstaterar med bävan att Finlands riksdag i fredags fattade ett beslut som kommer att få mycket tråkiga konsekvenser, framför allt för barn och unga.

När riksdagen med mycket smal marginal antog den nya alkohollagstiftningen som tillåter starköl och så kallad alkoläsk i butikerna vet vi av tidigare erfarenhet att den ökade tillgängligheten leder till ökad konsumtion.

De som kommer att dricka mer är inte finsmakarna, inte festkonsumenterna, utan de unga och de som redan har ett problemdrickande.

Matbutiker är alltid, alltid öppna. För de barn som har föräldrar med missbruksproblem finns nu ingen dag i veckan som är fredad, ingen vila.

Detta är inte vår politik. Om Åland i sinom tid övertar alkoholpolitiken till landskapet kommer vi att jobba för att de tidigare mer restriktiva reglerna hålls kvar.

Med önskan om en glad, vit jul.

 

Ålands socialdemokrater

Camilla Gunell

Nina Fellman

Carina Aaltonen

Sara Kemetter

Tony Wikström

Göte Winé

Igge Holmberg