fbpx

Skolan får inte bli en klassfråga

60531662

Landskapsregeringen ordnade ett seminarium om fattigdom på Åland här i veckan. Oroväckande är det faktum att inkomstklyftorna i samhället bara ökar och att fler och fler barn på Åland lever i fattigdom. Vi vill att alla barn och unga ska ges samma möjligheter oberoende av bakgrund. Vi borde skapa ett samhälle som inte alls har avgifter för barn och unga. Där alla barn och unga kan delta i fritidsaktiviteter, idrott eller kultur. Vi är även oroliga över att vår skola börjar bli en klassfråga. Alla åländska ungdomar borde ha en gymnasieutbildning i bagaget, för att med den som grund välja olika vägar i livet.

Man kunde med fördel titta närmare på att utöka läroplikten till 12 år och samtidigt utreda vad det egentligen kostar att gå i gymnasiet. Utgifter för skolmaterial, datorer, kalkylatorer med mera är mycket ansträngande för många familjer, speciellt ensamstående föräldrar. Några kanske till och med konstaterar att man inte har råd.

För oss som socialdemokrater är detta helt oacceptabelt.

Vi kommer att sätta oss in i problematiken och göra vårt för att få ner de dolda avgifterna i samhället och skolan. Alla har rätt till en bra utbildning i livet.

Sara Kemetter (S)

Göte Winé (S)

Carina Aaltonen (S)

Igge Holmberg (S)

Tony Wikström (S)

Camilla Gunell (S)

Nina Fellman (S)

Tryggheten är viktigast

igge

Angående attacken i Åbo.

Jag vet att vissa är skadeglada ”Se, vi sa ju att det skulle hända”, ”Nu har ”fredens religion” slagit till igen”.

Jag tänker inte vara glad över att vi inte tar hand om människor och ger dem möjligheter att bli annat än arga unga människor som inte ser en framtid de vill ha. Vad som verkligen ligger bakom detta vill jag gärna veta, men svaret på ”Vad vi ska göra” kommer inte att ändras. Vi måste bort från inställningen att vissa människor är bättre än andra för att de har mer pengar, tror på en annan religion eller tycker om människor som är av samma kön (för att knyta an till prideveckan).

Det finns en mänsklighet, och vi finns här för att göra livet lite lättare för andra. Om du inte vill göra livet lättare för andra så är det ok, men man ska åtminstone inte göra det svårare.

”Det första larmsamtalet till polisen kom klockan 16.02 på fredag eftermiddag. Tre minuter senare, klockan 16.05, lyckades polisen stoppa den misstänkta gärningsmannen genom att skjuta honom i benen. Det var tur att en polispatrull var i närheten och kunde ingripa. Två människor dog och åtta skadades i attacken. De två döda är finländare. Bland de skadade finns också tre från andra länder. En av de skadade är Hassan Zubier, han försökte rädda en kvinnas liv när han knivhöggs. En annan som ingrep heter Hasan Alazawii, och är företagare som bor i Åbo. Även han del av den så kallade ”okontrollerade massinvandringen”.

Istället blev de båda skadade av gärningsmannen, men det är högst antagligen de som var orsaken till att man rapporterade om ”flera gärningsmän”. Så de blev dömda pga av sin hudfärg när de försökte stoppa mördaren.

Tänk på det ett tag.

Det betyder också att vill vi att det inte ska upprepas så behöver vi ta emot de få flyktingar vi får hit på ett bra sätt. Och inkludera dem i samhället så fort som möjligt. Det är ju inte så att Finland saknar resurser och plats. Skulle man istället för att ge direktörer i statliga bolag rekordpensionsbonusar använda de pengarna till skolning och arbetsplatser så motverkade det mer radikalisering och var bättre för samhället. Och för er som vill skylla detta på en viss religion behöver jag bara gå tillbaka en vecka när en man i Charlottesville tog sin bil och mejade ner 20 människor med en kvinna död som resultat. För att ”skydda sin religion och ras”.

Det viktigaste är att man ger människor trygghet i tillvaron, ingen som mår bra attackerar andra människor utan orsak.

Det är jag säker på.

Igge Holmberg (S)

Nu tar vi kampen mot koldioxidutsläppen!

camillag

CO2

Vi människor har över tid gjort oss allt mer beroende av fossila bränslen som olja, kol och gas för vårt energibehov. Sedan industrialismens och det moderna jordbrukets början har användningen av fossila bränslen stadigt ökat. Vår fossilanvändning har lett till att jordens klimat förändras och att vi nu hotas av allvarliga klimatförändringar. Se dig omkring i din vardag och fundera över alla föremål vi använder, alla skärmar, bilar och apparater, husen vi bor och jobbar i, maten vi äter. Varifrån kommer allt? Varifrån kommer dess material? Hur tillverkades de och hur transporterades de hit? Sanningen är att vi i västvärlden och på Åland är oerhört beroende av fossila ämnen i vårt dagliga liv. Nu börjar vi på allvar se konsekvenserna av denna sekellånga användning av fossila ämnen: klimatförändringarna har blivit vårt mest akuta miljöproblem.

Jordens klimat har alltid förändrats, men mänsklig påverkan har lett till att klimatförändringarna har accelererat under de senaste 30-50 åren. Utsläppen av växthusgaser har gjort att jorden värms upp allt snabbare. Det är idag vetenskapligt konstaterat att temperaturen på planeten ökar och att detta kommer att få stora och allvarliga konsekvenser om vi inte omgående bryter trenden.

Klimatförändringen märks redan. Väderleken på jorden har blivit extremare i form av orkaner, översvämningar, torka och extrem hetta. Smältande isar och glaciärer leder till att havsnivån höjs. Om havsytan stiger hotas hela och delar av länder inom några årtionden att ligga under vatten. Försurning av haven hotar marina ekosystem och en massiv utrotning av växt- och djurliv.

Att den vita isen runt Nordpolen ersätts med en svart vattenyta leder i sin tur till ytterligare förändring av temperaturen, då isen inte längre reflekterar bort solens strålar. Ekosystemen i havet och på land utgör en så komplicerad väv att det inte är möjligt för vetenskapsmännen att exakt veta vilka klimatförändringarnas effekter kommer att bli. En förändring leder till en annan, kanske på en helt annan plats, på ett sätt som inte kan förutses. Vi människor kommer att med förskräckelse märka hur beroende vi är av miljön om balansen i natur och ekosystem rubbas.

Klimatförändringarna påverkar redan människorna på jorden som känner det i sina skinn, i luften de andas och vattnet de dricker. Tveklöst leder krympande naturresurser, som färskvatten och odlingsbar mark till ökade konflikter. Det leder också till att människor tvingas lämna sina hem och bli klimatflyktingar. Det leder till fler sjukdomar, dödsfall och naturligtvis till priset av stora ekonomiska förluster för samtliga länder, där de redan fattiga drabbas värst. Vi vet vad vi måste göra. Vi måste ta kampen mot koldioxidutsläppen och övergå till ett mera klimatvänligt liv och andra vanor, metoder och energisystem. Den kampen måste tas av alla länder, samhällen, städer, byar och av oss som individer. I landskapets klimat och energistrategi lägger vi fram ett förslag till en omställning på energiområdet. Vi sätter mål som vi tror är nödvändiga, realistiska och uppnåeliga.

Ökad andel förnybar energi är central för att hejda klimatförändringarna. Den förnybara energin är ren, säker och kommer inte att ta slut. Den lokalt producerade förnybara energin gör oss mindre beroende av oljepris och av import av energi utifrån. Den tekniska utvecklingen inom energiområdet går hela tiden framåt. All energiproduktion påverkar miljön på något sätt, det är därför viktigt att försöka minska den totala användningen av energi genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Här är potentialen väldigt stor till en ny utveckling genom nya tekniska lösningar, energieffektivare byggande och smartare användning av energin.

Åland är en ö. En liten ö. Vi inser vår litenhet i kampen mot de globala utmaningarna. Men vi är ett rikt samhälle med resursstarka människor som vet att vi måste bidra med vår andel. Vi försöker påverka där vi verkligen kan och har rätten att själva bestämma. Vi gör det för klimatet, för miljön och naturen, för havet som för oss ålänningar är en livsförutsättning. Vi vet också att vi stärker vårt oberoende om vi ökar vår självförsörjning och minskar vårt oljeberoende. Ålänningarnas goda välstånd har gjort att vi lever våra liv med stora klimatavtryck. Stora ytor för boende och gör oss beroende av energi. Därför är det särskilt viktigt att just vi gör allt vi kan för att övergå till att den uppvärmningen och energin är producerad på rätt sätt.

Klimat och energistrategin är en färdplan framåt. Vi behöver alla hjälpas åt för att förverkliga den. Nu är det dags att på allvar ta kampen för miljön och klimatet. Dags att ta kampen mot koldioxidutsläppen

Camilla Gunell (S) Närings- miljö- och energiminister