Kamrater, kongressdeltagare!
Ålands socialdemokrater håller kongress i tid präglad av särskilda omständigheter. Vi har ett år bakom oss av undantagstillstånd, stängda skolor, distansarbete, dagliga rapporter om insjuknade och avlidna i Covid 19, en ekonomisk krasch utan like och begräsningar i vårt sociala umgänge. Innan vi gick in i det överskuggande krisläget med Covid 19 talades här på Åland mycket om ökad konkurrenskraft och tillväxt. Allt det har kommit av sig. Nu har fokus varit på överlevnad, att stärka sjukvården, tillgång till munskydd och respiratorer och att hitta pengar och stödsystem för företag och arbetslösa.
2020 var året då till och med våra moderna välfärdssamhällen i Norden blev tagna på sängen av ett virus, ett läge vi varken hade erfarenhet eller rutiner på hur de skulle hanteras.
Det har varit en svår tid för många. Myndigheter och politiker har tvingats arbeta under hård press att snabbt fatta drastiska beslut, lägga räls framför ett framrusande tåg. Vi kan vara glada för att Finlands regering under ledning av Sanna Marin agerat beslutsamt och resolut. Finland har idag de bästa siffrorna gällande smittspridning medan våra grannar i Sverige har det svårt. Också här på Åland har vi klarat situationen bra och när det gäller krishanteringen som i huvudsak skötts av landskapsregeringen, landskapsläkaren och ÅHS-chefen har vi som oppositionsparti inget att anmärka. Det har skötts väl. Socialdemokraterna har backat upp regeringen och samarbetat. Men det är inte över än. Ljuset i tunneln är de vaccin som snart kan börja användas.
Men en kris är sällan bara till nackdel. Många människor har omprövat sin tillvaro, inser att man inte behöver stressa på som förr, har kanske en mer vilsam tillvaro. Man värderar vänskap och relationer högre, då vi känner saknaden efter att kunna mötas och umgås, all den mänskliga relationens stimulans och bekräftelse. Som vi så väl behöver, alla.
Vi har lärt oss uppskatta en trygg välfärd. Sjukvård. Kompetens. Smittskydd. Säkra äldreboenden. Skolan, vardagens rutiner, lärarna. Skollunch och mellanmål. Att få jobba, egen försörjning, tryggheten i en välfärdsstat som fungerar och som ger skyddsnät då allt omkring oss förändras.
På Åland finns idag 10 % arbetslösa och permitterade. Åland brukar ha 3,5%. Hela vår turismsektor, sjöfarten, hotell och restaurangbranschen lider stort. Vi är ett samhälle uppbyggt på handel och affärsutbyte, pendling och fri rörlighet. Resandet i öster- och västerled är en avgörande del av livet i ett ö-rike.
Vilka förändringar inom dessa delar av näringslivet som förändras temporärt eller permanent återstår att se. Sjöfartsstöd håller trafiken igång och även andra stöd till näringslivet håller delar av företagen flytande. För Åland som är ett sjöfarts- och tjänstesamhälle har krisen träffat oss rakt på livsnerven, då våra transporter och kommunikationer står stilla. BNP-ras med 16 % står inte att finna motstycke till annat än då Island fullkomligt kraschade 2008.
Den politiska utmaningen handlar nu om uthållighet, att upprätthålla stabilitet och trygghet och hur man ska få pengarna att räcka till. Efter laman på 90-talet fick vi lära oss att samhällets åtstramningar försvårade livet ytterligare för barn, unga, arbetslösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper. Vi måste vara uppmärksamma på att ekonomisk nedgång och arbetslöshet fördjupar klyftorna ytterligare. Här har vi socialdemokrater spelat en viktig roll. Vi har starkt betonat att samhället nu måste stå starkt, även om det innebär att det offentliga måste låna de pengar som behövs.
För dem som redan har det svårt ska läget inte ytterligare förvärras. Det ställer krav på oss att se till att solidariskt fördela resurserna till dem som behöver. Och inte sänka köpkraften hos olika grupper i samhället genom att offentlig sektor också sparkar och permitterar personal. Kriser prövar ett samhälles sociala hållbarhet och sammanhållning.
Nej, klassisk konjunkturpolitik är att det offentliga då stimulerar ekonomin, investerar och renoverar och bygger samhället starkare, håller branscherna sysselsatta.
Men sen? När det är dags för återuppbyggnad och igen stärka samhället? Ska vi återgå till det som var före krisen eller vad vill vi ändra på? Hur kan vi ta tillvara lärdomarna av Covid 19 för att skapa ett samhälle som är ännu starkare? Där människorna har det bättre, där pengarna fördelas mer rättvist och där frågorna om klimatet och miljön sätter ramar för allt vi åstadkommer? Kan Covid -krisen göra att vi stärker välfärd och rättvisa eller kommer penningkris och höga lån att ytterligare sätta press på den nordiska modellen?
Det ska vi prata om under vår kongress. Temat är Hållbar rättvis ekonomi och hur vi vill jobbar framåt.
För oss socialdemokrater i Norden vore det bra att dra upp strategierna gemensamt. Glad för att vi har Antton Rönnholm är med oss på Teams. Jag är imponerad över den socialdemokratiskt ledda regeringen i riket som hanterat krisen så väl. Samtidigt som man utvecklar landet långsiktigt genom reformer och satsningar ex den förlängda läroplikten. Vi ser fram emot att få höra dig.
För den styrka vi socialdemokrater har i motsats till de andra partierna på Åland så är att vi är en del av ett stort nordiskt, europeiska, globalt rotsystem i det nätverk som arbetarrörelsen är. Hur liten eller stor plantan är, om vi är 6 mandat eller 3 i lagtinget, så är vi ändå starka. Våra rötter ger oss alltid näring och kraft att arbeta vidare, växa till oss igen ifall det varit tider av torka. Vi har en proportionellt större påverkan i samhället än våra antal mandat och det är till oss man vänder sig då Åland behöver relationer till Finland eller andra länder.
Jag hoppas att vi ska få en fruktbar kongress, ge näring till jorden i vilken vi ska växa framöver. En tid då socialdemokratin behövs mer än någonsin, som alltid då tiden är osäker och människor behöver trygghet. Ett parti som folk kan lita på. Värderingar som är eviga, relevanta och som inte vacklar.
Tack!
