Skriftlig fråga: Arbetsavtalslagen gäller också på Åland

Jag kände mig tvungen att ta upp denna fråga eftersom jag är oroad över att arbetsavtalslagen är på väg att urholkas
Arbetsavtalslagen gäller också på Åland
Arbetsavtalslagen och att tillhöra ett fackförbund är en lagstadgad rättighet i Finland. Trepartssamarbete är gällande huvudprincip när det gäller utveckling av arbetslivet, också inom EU använder man samarbetet som ett verktyg för utveckling av arbetsmarknaden. Landskapsregeringen har ett direkt ansvar att se till att lagen följs och ett etiskt ansvar att agera och reagera om det finns indikationer att lagen inte följs.
Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga:
Hur garanterar landskapsregeringen att arbetsavtalslagen och rätten att tillhöra ett fackförbund gäller också för arbetstagare anställda hos de företag vars tjänster man upphandlat och vilka rutiner har man för att kontrollera att dessa efterföljs?
Jessy Eckerman
Följ ärendet här:

Insändare: Hur kan lantrådet vara nöjd med säkerhetspolitiska redogörelsen?

Strax innan påsk gav regeringen Sanna Marin ett tillägg till den säkerhetspolitiska redogörelsen till riksdagen. Redogörelsen ska fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner i riksdagen kring Finlands optioner; ett Nato-medlemskap, fortsatt försvarssamarbete med EU och/eller bilaterala försvarssamarbeten.

Lantrådet Veronica Thörnroos kommenterar innehållet i media med att Åland är ”mycket nöjda” med innehållet i redogörelsen. För mig blir den tillfredsställelsen en gåta. Vad är man så nöjd med?

Åland nämns endast kortfattat i några meningar. Bland annat står det att Finland ska trygga Ålands ”neutralitet”.

Detta är uppenbart en felskrivning då ”neutralitet” inte är detsamma som det som avses ”neutralisering”. Man har alltså inte ens bemödat sig om att korrigera felskrivningen. Detta avslöjar att ingen åländsk tjänsteman eller politiker kan ha läst dokumentet innan publicering. Då skulle ett sådant fel ha varit korrigerat.

Redogörelsen slår fast att Åland har en etablerad folkrättslig ställning men att den inte utgör ett hinder för Finland att intensifiera militära samarbeten. Detta är samma skrivning som funnits med i många år.

I bilagan anges att landskapsregeringen i den fortsatta processen ska ”informeras”.

Det blir för mig uppenbart att landskapsregeringen nu har ett stort arbete framför sig att klarlägga vad som händer med Ålands status framöver, särskilt om Finland ansluter sig till Nato, vilket nu är ganska uppenbart att kommer att ske, och begära nödvändiga utredningar, analyser i samabnd med riksdagens behandling av redogörelsen. Frågorna är i min mening alltför många kring vad Nato-medlemskapet innebär för Ålands ställning för att vi ska vara ”nöjda”.

 

Camilla Gunell (S)

Medlem i självstyrelsepolitiska nämnden

 

Foto: Ehimetalor Akhere Unuabona Unsplash

Syntolkning ett stängsel med plakat med text om att stoppa kriget i Ukraina, en kvinna står framför stängslet

Insändare: Vilket bottennapp, John Holmberg

Det är tråkigt och samtidigt upplysande att läsa John Holmbergs (Lib) utfall mot socialdemokraterna i tisdagens tidning.

Tråkigt för att det är en kollega som så öppet och föraktfullt beskriver socialdemokratisk politik som härsken och stinkande propaganda och bluffmakeri.

Upplysande för att det än en gång visar att Liberalerna tagit stora steg från den tidigare socialliberala linjen mot den extrema marknadsliberalism som John Holmberg står för.

Vi socialdemokrater kommer inte att spara sönder välfärden genom att privatisera för sakens skull, inte klämma åt förvaltningen så att självstyrelsen inte längre fungerar ens till namnet. Vi kommer att fortsätta prioritera vården, skolan och omsorgen, och vi kommer att fortsätta jobba för vettiga, framåtsyftande reformer. Många av dem har vi åtminstone tidigare kunnat driva tillsammans med Liberalerna.

Vi har många dyra, överbyråkratiska strukturer som vi vill förändra. Vi vill satsa på en utvidgad läroplikt som ger alla studerande rätt till kostnadsfri gymnasieutbildning, som i alla andra nordiska länder.

Investeringar som bygger framtid och förändring är vi villiga att låna till. Det är vår politik.

Det kan vara bra att påminna sig att den nordiska välfärd Åland är en del av inte kom till som ett borgerligt projekt, utan genom socialdemokratisk reformpolitik under flera decennier.

Åland står inför stora utmaningar. Vi ska hantera vår ekonomi, klimatomställningen, behovet av utbildning för framtiden, nya näringsgrenar och behovet av inflyttning, för att bara nämna några.

De utmaningarna vill vi möta sakligt, pragmatiskt och framför allt med blicken på det som är vår ideologiska grund – att alla ska med in i framtiden.

Våra reformförslag siktar framåt, inte på att av ideologiska skäl klämma åt folk för att få den sista raden i en budget att se snyggare ut.

Nina Fellman (S)

Insändare: Inga fler utredningar om tunnel

Inga fler utredningar om tunnel

 

 

Moderaternas ordförande Wille Valve uppmanar i fredagens tidning partierna på Åland att bestämma sig om tunnel till Föglö. För socialdemokraternas del så har vi bestämt oss. Planerna på en tunnel är enligt vår bedömning inte ekonomiskt realiserbara och därför bör man sluta ägna frågan mer tid och pengar. För samma summa som en tunnel kan man i stället börja tillverka nya eldrivna fartyg till skärgårdstrafiken. Det är åtminstone en plan som är genomförbar. Jag hoppas att partierna i landskapsregeringen kommer med besked om hur de ser på tunnelfrågan så snart som möjligt och att utredningskarusellen slutar här. Jag hoppas vi inte behöver ha fler valrörelser där tunnel till Föglö fortfarande är den stora valfrågan.

 

 

Camilla Gunell (S)

Ny styrelse vald för Ålands Socialdemokrater

 

Folkrörelsen på väg mot val 2023

Ny styrelse vald

 

Ålands socialdemokrater har hämtat sig efter valet 2019 och ser nu fram emot nya tider och kammande val 2023.

På årsmötet den 6.4 valdes en ny styrelse. Camilla Gunell återvaldes som ordförande.

  • Världen är mer otrygg än någonsin och det finns en beställning igen på den politik som vi socialdemokrater står för. Jag har därför beslutat att ställa upp som ordförande och ta partiet till val igen 2023.

Den nya styrelsen består utav första vice ordförande Susanne Kicki Blomqvist och andra vice ordförande Ulf Weman samt ledamöterna Fia Hellsten, Martin Nilsson, Sanna Söderlund, Sara Kemetter, Arsim Zekaj (NY) och Ingemar Johansson.

Ersättare är Helena Flöjt Josefsson, Freddie Forsman, Mia Hanström, Jaana Pettersson (NY) Andreas Westmark och Lasse Welroos.

Socialdemokraterna leder regeringar i fyra länder i Norden och vinner val i andra länder. Vårt samarbete på den nordiska arenan är mer intensivt än någonsin. Många vill fira Åland 100 under 2022.

Nyligen hade vi besök av Stefan Löfvén, den 20-21.4 kommer styrelsen för SAMAK (den nordiska arbetarrörelsens samarbetskommitté) att besöka att hålla ett styrelsemöte här

och den 5-7.6 kommer socialdemokrater från svenska och finska riksdagen att sammanstråla på Åland för att hålla ett seminarium om säkerhetspolitik.

Den 14 juni träffas alla Nordens s-ordföranden på Bommersvik i Sverige

I höst ordnar partiet KONGRESS med både åländska och utländska gäster. På kongressen lägger vi valplattformen inför 2023 års lagtings och kommunalval. Kongressen ska anta riktlinjer om en ekonomisk politik som förverkligar landskapet Åland till ett hållbart samhälle. Vi ska utveckla välfärden, den gröna omställningen och vår åsikt kring energi- och klimatpolitiken och utbildningen med införande av den utvidgade läroplikten och satsningar på yrkesutbildning och en ny modell för högskolan.

  • Just nu råder tyvärr stagnation på de flesta politikområden. Trots 20 mandat bakom regeringen Thörnroos och 8 ministrar så är beslutsförmångan svag. Just nu är lagtinget i ett vacuum eftersom inga lagförslag kommer från regeringen och inga reformer. Det är sorgligt, säger Camilla Gunell.

Landskapsregeringen Thörnroos som bildades efter valet 2019 förenades i sina två vallöften att säga Nej till kommunreform och Nej till skärgårdstrafik med elhybridfärja och bro i Föglö. Det fanns inga andra alternativ än en krislag för kommuner i ekonomiska svårigheter och en domstolsprocess i stället för den klimatsmarta färja som nu sedan 1.4 skulle ha trafikerat till Föglö.

Vårens stora fråga är den säkerhetspolitiska redogörelsen i riksdagen och Finlands ställningstagande angående medlemskap i försvarsalliansen Nato. Rysslands krig i Ukraina påverkar också det åländska samhället, flyktingmottagande och hur man hanterar situationen med inflation och höga priser på energi, drivmedel, livsmedel och sanktioner i handeln.

Regeringen behöver göra en analys för Ålands del och komma med besked om hur man avser hantera situationen. Annars står vi inför en risk för ökad fattigdom och ekonomiska svårigheter för hushåll, företag och jordbruk. Det är inte tid nu att spara på offentlig sektor utan satsa på en tillväxt i ekonomin, skapa en ökad sysselsättning, fler behövs på arbetsmarknaden.

Många stora framtidsfrågor väntar på en handlingskraftig regering.

Socialdemokraterna är starka, våra värderingar viktiga och vår politik relevant. Vi får nya medlemmar hela tiden och gör oss redo för ett framgångsrikt val 2023.

 

 

Foto: Jeremic Photography

Syntolkning: Ålands socialdemokraters nyvalda styrelse står samlade runt ett ståbord. Bakre raden från vänster: Arsim Zekaj , Ulf Weman andra vice ordförande,Ingemar Johansson, Martin Nilsson och Sara Kemetter, Främre raden från vänster Fia Hellsten, Camilla Gunell ordförande och Kicki Blomqvist första vice ordförande.

 

 

 

 

Insändare: Regeringsbeslut behövs om höga energipriser

Energifrågorna är högaktuella i hela vår värld med anledning av klimatförändringarna och kriget i Ukraina som gör att Europa ställer om till fossilfrihet och gör sig oberoende av rysk gas och olja. Världsmarknadsläget påverkar energipriserna som stigit kraftigt och kommer att fortsätta stiga. Priserna påverkar både hushåll och företag. I våra kringliggande länder har regeringarna tagit ställning till hur man avser hantera situationen på lång- och kort sikt, medan vi på Åland hittills inte sett några beslut alls från landskapsregeringens sida.

 

Också på det mer övergripande planet pågår många processer som berör landskapets energiförsörjning. Åland står inför stora beslut gällande etablering av storskalig havsbaserad vindkraft och storskaliga solparker. För att kunna öppna spelplanen för dessa etableringar där olika nationella och internationella energimarknadsaktörer visat intresse för åländska mark- och vattenområden är det viktigt att landskapsregeringen lägger fram en genomtänkt plan. Denna plan måste högst troligen innehålla både behövlig lagstiftning, finansiering, kompetensförsörjning, planläggning och strategiska beslut.

 

För att skapa sig en uppfattning om energipolitiken som helhet behöver Åland, i likhet med Sverige, en energiuppgörelse, en långsiktig politisk överenskommelse och en gemensam strategi om medel och mål.

 

För lyckade nyetableringar av storskaliga vind- och solparker behöver landskapsregeringen inventera vilka markområden som är tillgängliga och lämpliga. Framför allt borde man söka markområden som helt eller delvis redan exploaterats, framom orörd natur eller skogsmark. Skogen är en viktig kolsänka och arbetet mot klimatförändringarna bör beakta dessa värden också i etablering av anläggningar för förnyelsebar energi.

 

För att långsiktigt hjälpa konsumenterna där många hushåll redan går på knä pga höga elräkningar, behöver landskapsregeringen utreda möjligheten att betala bort Kraftnät Ålands lån för Finlandskabeln vilket kunde sänka de fasta avgifterna med 20-25 %.

 

Man kan inte bara vänta och se. Ukraina-kriget och sanktionerna mot Ryssland kommer att sätta stora ekonomiska spår också i den åländska vardagen med genom ökad inflation, energi- bränsle- och matpriser. Också den åländska befolkningen förtjänar en regering som svarar på frågorna kring hur man tänker möta situationen.

 

Camilla Gunell (S)

 

 

Syntolkning, toppen av ett vindkraftverk syns mot en blek blågrå himmel.

Krig, fred, Nato, engagemang, demokrati och svetsverkstad

Många frågor aktuella vid Stefan Löfvens Ålandsbesök

Statsminister Stefan Löfven lämnade i fjol ordförandeskapet i socialdemokraterna i Sverige och därefter rollen som statsminister till sin efterträdare Magdalena Andersson.

Nu är han en friare man och väljer själv hur dagarna ser ut. Han kom till Mariehamn denna vecka för att delta i Kastelholmssamtalen om fred som i år hade rubriken ”Genombrott eller sammanbrott”.

När rubriken valdes under fjolåret kunde inte någon ana hur relevant den skulle vara just nu. Efter den 24 februari då Putins Ryssland invaderade Ukraina är det en helt annan värld vi vaknat upp till. Osäkrare, otryggare, råare och fientligare och med miljontals människor på flykt till Europa.

Stefan Löfven är tillfreds med att inte nu sitta på statsministerstolen, nu är de svåra besluten för någon annan att fatta. Både Sverige och Finland står inför en omfattande diskussion om de ska säkra sitt folks och lands intressen bäst genom att ansöka om medlemskap i militäralliansen NATO eller söka andra alternativ.

– Sverige har varit alliansfritt och stått utanför krig i över 200 år. Det är inte ett beslut man ska ta lättvindigt att gå med i NATO. Det är ett beslut som kräver en noggrann analys. Sverige och Finland står nära varandra i den här frågan och det är viktigt att vi söker en gemensam linje, säger Stefan Löfven.

 

Vi samtalar på biblioteket i Mariehamn om demokrati och hur den kan stärkas. Ett 50-tal personer har kommit för att lyssna. Stefan Löfvens lugna sätt att tala är förtroendeingivande och alla de människor, unga, barn och äldre möter han med respekt och vänlighet.

Ungdomarna vi träffar vid Ålands lyceum vill veta vilken som varit hans största utmaning som statsminister och vad han ångrar mest. Stefan svarar att terrorattacken i Stockholms innerstad den 7 april 2017 med flera döda på Drottninggatan var en av de värsta händelserna. Likaså pandemin, men den krisen var lite mera utdragen. På frågan vad han ångrar, svarar han:

– Jag hade velat jobba snabbare med att stärka välfärden och solidariteten i Sverige. Vi såg bristerna i äldreomsorgen under pandemin.

Han uppmanar de unga till engagemang.

– Demokratin är inget vi kan ta för givet. I många länder hotas rättsstaten och oberoende domstolar, det fria ordet och oberoende media. Vi måste varje dag stå upp för dessa rättigheter. Därför är det viktigt med civilsamhället och människors engagemang.

Vi besöker också ungdomarna på verkstadsprogrammet vid Ålands yrkesgymnasium. Här utbildas mekaniker inom maskin- och produktionsteknik.

Stefan Löfven som själv är svetsare rör sig ledigt mellan maskinerna och talar med killarna om framtiden och vilka arbetsmöjligheter som ligger framför dem.

Efter att allt program är avklarat och Stefan och Ulla ska åka med de medföljande Säpo-vakterna till färjan till Stockholm ger vi dem ett par muggar till gåva. De har från tidigare ett par och vi vet att paret uppskattar dem mycket. Stefan och Ulla Löfven får fortsätta dricka sitt morgonkaffe ur kopparna från Åland och tänka på oss lite grann varje morgon. Det gillar vi!

 

Camilla Gunell

 

Fotografier: Slavoljub Jeremic @jeremicpshotography

DELTA I FILMPROJEKTET UNGA RÖSTER (Åland 100)

Som en del av Åland 100 firandet har flertalet  nyvalda lagtingsledamöter initierat ett samarbete där Jessy Eckerman från S ingår, Samarbetet  har  inlett ett filmprojekt för att lyfta ungas perspektiv på självstyrelsen.

Filmprojektet ”Unga Röster” produceras av den åländska filmaren Johan Karrento.

Nu söks unga deltagare för filmen, under 30 år.

Ungdomar och unga vuxna som bor och verkar på Åland och utomlands har nu möjligheten att berätta vad det åländska självbestämmandet betyder för dem personligen.

Anmäl ditt intresse att delta i filmen via denna länk med namn och telefon. https://forms.gle/9bqyMmu2Vkgqjctq7

Tack för att just du vill vara med och bidra med din röst för Åland och självstyrelsen!

 

Insändare: Stärk finanserna för utbildning och kultur i Norden

Samma vecka som Nordiska rådet fyller 70 år samlas rådet i Malmö för vårsession. På programmet står en debatt om kriget i Ukraina och om en gemensam utveckling av den civila krisberedskapen utifrån Jan Erik Enestams aktuella rapport. I den lyfter man upp en fortsatt tillräcklig och

trygg finansiering av det nordiska kultur-, forsknings-, fritids- och ungdomssektorerna som viktiga mål. De är viktiga för att fortsätta stärka gemenskap, tillit och kunskap om varandras vardag och livsförhållanden i våra länder. Tyvärr går dessa målsättningar inte ihop med nordiska ministerrådets rambudget för perioden.

 

I budgetförslaget omprioriterats pengarna så att de drastiskt minskar inom dessa områden vilket hotar flera verksamheter. Det är därför viktigt att ramarna för de kommande åren omprövas och att regeringarna tillför de medel som behövs för att fortsätta utveckla och stärka det nordiska samarbetet inom utbildning och kultur.

 

Kanske också visionen om ett integrerat och hållbart Norden kräver en komplettering i målsättningarna så man klargör att visionen inte kan uppnås på ett bra sätt om man samtidigt urholkar grundstenarna i det som bär upp det nordiska samarbetet. En positiv signal om detta vore den bästa gåva Nordiska rådet kunde få på sin födelsedag.

 

Den socialdemokratiska gruppen i Utskottet för utbildning och kultur

Camilla Gunell, ordförande, Åland

Heidi Viljanen, Finland

Lars Mejern Larsson, Sverige

May Britt Lagesen, Norge

Henrik Möller, Danmark

 

Syntolkning, socialdemokratiska medlemmar i Nordiska rådet i en gruppbild i en trappa,

Insändare: Var finns centerns ledarskap?

I en insändare i måndagens tidningar beskriver finansminister Roger Höglund och vicelantrådet Harry Jansson sin bild av Ålands ekonomiska utmaningar, inklusive den kommunala sektorn.

Det är med en viss uppgivenhet man läser inlägget. Herrar Höglund och Jansson är i sin retorik kvar i valkampanjen 2019, där allt är fortfarande andras fel.

Om man förstår resonemanget rätt är nu allt lagt tillrätta. En helhetsreform är avvärjd, frivilliga processer pågår, en kriskommunslagstiftning är på remiss och snart ska det hända saker.

Dessutom aviserar dessa tunga centerpolitiker mera pengar till kommunerna för att täcka upp underskott och kompensera ”fördyrande” lagstiftning.

Min bedömning är att den frivilliga processen som pågår under Centerns ledning redan kört på grund. Sista spiken i kistan blev Lumparlands meddelande att man avser ställa in betalningarna till Kommunernas socialtjänst. Så agerar inte en kommun som smyckar sig till brud för giftermål med andra kommuner.

Kriskommunslagen har stött på starkt motstånd, eftersom den de facto innehåller mer tvång än någon annan tidigare lagstiftning. Samtidigt är den skriven med så många förbehåll att det är osannolikt att en (center)regering någonsin skulle fatta beslut om tvingande sammanslagningar.

Återstår alltså att hålla den rådande strukturen under armarna på det enda sätt som är möjligt, det vill säga genom att tillföra mera pengar. Det kan man förstås göra, men då måste man komma ihåg att det sker på bekostnad av andra saker, som servicenivåer, en klimatomställning, ÅHS, gymnasieskolan och den egna förvaltningens utvecklingsbehov.

Det regeringen Thörnroos kallar fördyrande lagstiftning, det är förebyggande socialvård, storlekar på klasser och grupper inom barnomsorgen, människors rättigheter till stöd och hjälp på samma nivå som i Finland.

Det har nu gått några år sen valet. Verkligheten har gått vidare. Vi socialdemokrater har upprepade gånger konstaterat att man nu måste jobba utgående från dagens verklighet snarare än att blicka bakåt, och att det är dags att söka lösningar där det går att nå samsyn.

Åländsk center har en stark majoritet i lagtinget, alla tunga poster i regeringen och en maktposition i nästan alla kommuner. Där finns alltså alla nycklar för ett parti som vill visa ett konstruktivt ledarskap, och lösa upp den rädsla och oro för kommunsammanslagningar som man själv byggt upp.

Vi socialdemokrater menar fortsatt att dagens kommunala struktur utgör ett hinder för utveckling inom en rad viktiga områden, ett byråkratiskt slöseri med tid och pengar och faktiskt också en orsak till ojämlikhet för ålänningarna, genom att utvecklingen allt mer går i riktning mot att vissa kommuner klara av sina lagstadgade åtaganden och andra inte.

Det är inte rimligt att de 16 kommunernas struktur är viktigare än medborgarnas rättigheter, till exempel till socialvård och specialomsorg inom Kommunernas socialtjänst

Vi vill diskutera lösningar, förutsättningslöst och konstruktivt. Om den parlamentariska kommitténs arbete från första början begränsas så att den svåraste och viktigaste frågan inte alls finns på bordet är det bara ett slag i luften, inte ett seriöst försök till samsyn.

Höglund och Jansson – kom upp ur oppositionsdiket och prata om verkligheten med oss andra!

Nina Fellman (S)