fbpx

Kopplingen kultur och sexuellt våld inte hållbar

Hätska debatter om invandrare och asylsökande som misstänkta sexualbrottslingar har florerat på åländska sociala medier de senaste veckorna. Sexualbrott är tyvärr ett stort område något som inte minst metookampanjen vittnar om.

Det vi kan se är att det fort blir en invandringsfråga när förövare är invandrad. Förenklade orsakssamband mellan kulturell härkomst och brottsligheten görs.

I och med sexualbrotten i Uleåborg har debatten ytterligen tudelats. Idag begås i Finland ca 200 000 – 300 000 våldtäkter, vilket visar hur allmänt utbrett det sexuella våldet är i vårt samhälle. Sociologen Anna Kontula skriver i sin blogg 13.1. om varför det inte är så enkelt att analysera. Vi förhindrar inte förekomsten av problem med sexuellt våld genom att ändra på utlänningslagen. För det första är det redan möjligt att utvisa utländska brottslingar. För det andra begås den absolut största delen av sexualbrott av finländare. För det tredje förhindras inte dylik brottslighet genom straff eftersom förövaren inte tänker sig bli fast.

Det är visserligen sant att vissa nationaliter är överrepresenterade i våldtäktsstatistiken sett till deras andel av hela befolkningsmängden, men denna överrepresentation har helt förståeliga orsaker. Dels anmäls en okänd förövare oftare än en i bekantskapskretsen (de flesta våldtäkter begås av en bekant till offret och i hemmet), och det är känt att utrikesfödda och etniska minoriteter diskriminerats av rättsväsendet, vilket också höjer deras andel i statistiken. Dels utgör den pressade situation som uppstår för de unga män som sitter månader i förvar på ett flyktingboende utan möjlighet till arbete, utbildning och familjeliv, utan att kunna det nya landets språk, och utan kännedom om framtiden, en orsak i sig till de brottsliga handlingarna. Den överrepresentation av utrikes födda som finns i brottsstatistiken överlag i t.ex. Sverige och Finland förklaras i aktuell kriminologisk forskning utifrån andra faktorer än etnititet och kultur. Dessa faktorer är klass, fattigdom, integration, utbildning, arbetslöshet, traumatiska erfarenheter, kön osv.

Finland är i topp i statistisken för hela Europa när det gäller våld mot kvinnor – detta trots att Finland har haft en väldigt liten invandring. Våld mot kvinnor är det vanligaste brottet mot mänskliga rättigheter i Finland. 47 % av alla finländska kvinnor som fyllt 15 har utsatts för sexuella trakasserier.
Det är viktigt att inte blåsa under rasismen i samhället, och därför undvika att göra enkla kopplingar mellan våldtäkter och kultur. Man kan inte förklara övergrepp som begås av en väldigt liten grupp människor med en hel grupps kultur.

 

Kristin Mattsson
Partisekreterare (S) och sociolog

Satsa på skolcoacher

Sex procent av eleverna i grundskolans åttonde och nionde klasser utsätts regelbundet för mobbning i Finland. Glädjande är att Mariehamn ligger under medeltalet jämfört med övriga Finland med ett medeltal om ca 4,8. Mobbning definieras som att en eller flera elever säger, gör saker som en annan elev upplever som obehagliga. Också återkommande retande betraktas som mobbande. Uppgifterna bygger på resultaten från den årliga skolhälsoenkäten som Institutet för hälsa och välfärd THL sammanställt för 2017.

Trots låga procenttal så är varje fall av mobbning oacceptabelt. Målet för Mariehamn ska vara nolltolerans. Mobbning börjar ofta redan i de lägre klasserna eller när man börjar i högstadiet och kan fortsätta genom hela grundskolan. Enligt lagen om grundläggande utbildning har alla rätt till en trygg studiemiljö. Mobbningsfall avslöjas ofta med hjälp av anonyma enkäter och via diskussioner. Kiva-skola konceptet använder sig av liknande metoder.  

För att ytterligare förbättra skolmiljön och öka trivseln så borde staden gå in för att anställa åtminstone en skolcoach per skola. Skolcoachen är en sorts handledare som jobbar särskilt med att utveckla elevernas sociala färdigheter.  Det är viktigt att det finns andra vuxna närvarande och att det finns någon man kan vända sig till vid behov.  Ett coachande förhållningssätt står relationen i centrum med en positiv grundinställning till eleven liksom en stor tilltro till elevens förmåga och möjligheter. Coachning och coachande förhållningssätt stimulerar även till egenansvar. Skolcoacher har utbildats i Sverige redan i tio år och arbetar som klistret mellan skolan, hemmet, socialen och barnskyddet.

Sara Kemetter (S)

Jultal av Camilla Gunell

Ӏrade julfirare!

 

År läggs till år och igen är det jul. Att utlysa julfrid är en tradition från medeltiden och görs fortfarande i många städer runt om i Norden. I Åbo har man utlyst julfrid oavbrutet i 700 år – med undantag för krigsåren 1917, 1939 och 1945.
Förr hade seden också en juridisk betydelse. Under jul kunde brott bestraffas strängare för den som bröt mot friden än under andra delar av året. Julfrid ska vara tid i frånvaro av konflikter.
I dag är traditionen att stanna upp och att samlas till till en stunds samvaro innan firandet drar igång med Kalle Anka, klappar och julmat. Och en stund att påminnas om att godhet, vänlighet och frid i hjärta och sinne är något vi alla behöver efter en mörk höst. Alla mår bättre av en rejäl dos gemenskap, värme och tid för familj och återhämtning.
Det är också en stund att påminna sig om att vi firar jul på ett trygg plats i världen och känna oss tacksamma över det. Att det runt om oss finns människor i nöd och förtvivlan i krig och i fattigdom som behöver vår hjälp.
Ännu en gång slår tsunamikatastrofen till i juletid, nu i Indonesien, och påminner oss om att naturens krafter inte är att leka med. Även i år firar vi jul i en orolig värld. Fylld av nyckfulla ledare och presidenter, en stor oro över klimatförändringarna och dess konsekvenser, av brist på demokrati och folk i ofrihet och övergrepp.
Mot allt detta står godhet, snällhet och det oförtrutna arbete som många för varje dag för att hjälpa och stödja varandra. Vi bygger ett bättre samhälle genom att visa varandra respekt och uppskattning. Inget gott kan skapas av avundsjuka, småaktighet och missunnsamhet.
Det goda samhället skapas av att låta andra växa, lyfta varandra och synliggöra de goda insatserna.
Också här hemma upplever många ett år att politisk oro, konflikter och en hård ton i debatten. Ändå vill jag hävda att alla folkvalda vill ålänningarnas bästa och försöker sitt yttersta. Vi skulle alla tjäna uppdraget bättre, hedra de förtroende som väljare givit oss, genom att hålla en respekt i tonen, vara sakliga och ta fasta på varandra bästa argument, inte de sämsta.
Att våga tro gott om varandra, också sina motståndare, bygger tillit och förmåga att samarbeta. Varje år när jag går på barnen julfest i skolan tänker jag att det trots allt är värt att fortsätta jobba för en bättre värld. För det är barnens framtid vi ska göra bättre och deras samhälle som ska vara öppet, tolerant och bereda plats för alla.
Med de orden är härigenom den allmänna julfriden kungjord och påbjuden med uppmaning till envar att fira i andakt, stillhet och frid. Att visa varandra vänlighet och värma och hjälpa de ensamma, sjuka och sårbara. Alla stadens invånare tillönskas en fridfull julhelg.”

”Vi kan inte politiskt aktivt öka klyftorna på Åland”

Carina Aaltonens anförande 10.12. om nödvändigheten att göra något för dem som har det tufft ekonomiskt på Åland:

Fru talman,

Att vara ensamförsörjare med ett eller flera barn och se lönen och stöden komma in på kontot och vända och varje dag försöka vända på varje euro flera gånger för att få det att gå runt. Att vara en äldre dam på 80 plus, som till exempel min mamma, och som bara delvis har förvärvsarbetat och om det vill sig väl får en dryg tusenlapp i månaden att betala hyra, hemtjänst, mat, mediciner och allt annat som hör till vardagen. Att lida av psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar eller att vara en hemmasittare som aldrig kommit ut i arbetslivet. Då lever man verkligen på marginalen. Då finns det inte några reserver att ta av. Då kan den ekonomiska stressen plåga en så man blir sjuk och än mer oförmögen att ta ett jobb och bli produktiv. Då är det Matbanken, församlingarna, goda vänner eller släktingar som blir hoppet när samhället sviker.

Det är mycket lätt att dela hållbarhetsagendans mål 2 om att INGA hushåll, i synnerhet barnfamiljer och pensionärer, ska leva i en ekonomiskt utsatt position. Lika arbete ska ersättas med lika lön, och inkomsttillväxten ska vara högre än genomsnittet för de 40 % som har lägst inkomster. Alla ungdomar och inflyttade studerar alternativt försörjer sig på egen hand. Så ska vi ha det på Åland om 11 år. Det är så som samhällskontraktet ser ut. Det är ett sådant Åland jag under hela min tid har arbetat för att vi ska ha. Det är det som förväntas av oss politiker i Ålands lagting och landskapsregering att förverkliga. Det är dags att börja leverera en klok fördelningspolitik som riktar sig till de som behöver pengar för att klara vardagen.

Mellan 2008 och 2016 förlorade barnbidragen och ensamförsörjartillägget drygt 11 procent av sitt värde. Vi har på 10 år inte höjt dessa transfereringar. Det är dags att göra det nu i nästa tilläggsbudget.

Det är också lätt att hålla med i den senaste ÅSUB-utredningen om ekonomisk utsatthet, att i möjligaste mån se till att alla har grundläggande inkomst genom att få in så många mänskor som möjligt på arbetsmarknaden och hålla dem kvar inom de allmänna försäkringssystemen.
Sen bör en automatisk justering av de skattefria behovsprövade bidragsnivåerna för att undvika försämrade villkor för de utsatta och behålla transparensen i bidragssystemet.
Men kanske allra viktigast är att regeringen och kommunerna gör rejäla insatser för att informera om rättigheten till utkomststöd och ser till att man använder både det förebyggande utkomststödet och de allmänna. Också rätten till bostadsbidrag borde informeras om.
Därför är ledamot Axel Jonssons anslutningsmotion angelägen och viktig att utreda noggrant. Jag stöder det att man ser över hur de ca. 500 äldre med små pensioner kan avlyftas kommunalskatten.

 

Det är också viktigt att ta med de andra som har det tufft ekonomiskt idag. Vi kan inte politiskt aktivt öka klyftorna på Åland. Det är verkligen kontraproduktiv politik. Vi är här för att förbättra Åland för alla. Inte bara för vissa.

Valplattform från kongressen 2018

 

Foto: Kaveh Bahar

Självstyrelsen och socialdemokratin 

Självstyrelsen ska garantera ålänningarna minst samma rättigheter som i övriga Finland. Förslaget till ny självstyrelselag ska förverkligas under kommande mandatperioder. Skatteåterbäringen via klumpsumman ska följa befolkningsutvecklingen.   

Socialdemokraterna  vill:  

- att vi i högre grad  lever på våra egna skatter  

- att vi bedriver en egen  hållbar  närings- och sysselsättningspolitik  som leder till förbättrad välfärd.   

- att vi får större ansvar för vår ekonomi och fördelningen av våra egna skattepengar  

- att vi blir mindre beroende av förändringar i riksbudgeten och Finlands ekonomi  

- att vi flyttar fram positionerna för en mer utvecklad självstyrelse  

- att Finlands regering stärker kunskapen om Ålandsfrågorna vid statsministerns kansli  

- att Åland har en egen statssekreterare i Helsingfors som kan föra fram de åländska intressena bland finländska politiker. Ålandskontoret ska bli Ålands ambassad i Helsingfors.   

Omsorg och trygghetär en rättighet 

Alla människors lika värde och allas rätt till allmän hälso- och sjukvård och sociala omsorger är kärnan i den socialdemokratiska ideologin. 

Den som blir sjuk eller drabbas ekonomiskt och socialt har rätt till stöd av samhället. Välfärden ska gälla alla och särskilt ge god omsorg till barn, äldre, personer med funktionsvariationer och personer med psykisk ohälsa. Alla ska behandlas lika oberoende av ålder, kön, boendeort, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsvariationer och ekonomiska resurser.

En stark gemensam offentlig sektor, finansierad med skattemedel och med låga avgifter, är den bästa garantin för allmän omsorg och trygghet.  

Välfärden måste förändras när befolkningens behov förändras. Ett stort problem är att många lider av ensamhet, i alla åldrar, kvinnor och män. Vi behöver gemensamma mötesarenor i kulturliv, vuxenutbildning och kursverksamhet i idrottsrörelsen och tredjesektor.  

Äldreomsorgen ska utvecklas utgående från de verkliga behoven. Den förväntade kraftiga ökningen av demenssjukdomar beroende på demografiskutveckling kräver bättre beslutsunderlag för att vi ska investera i tillräckliga insatser.  

Samhället ska utvecklas vad gäller bostäder och transporter, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och omsorg, för att skapa ett Åland som är gott att åldras i. 

Socialdemokraterna vill: 

– att vård, skola och omsorg sköts av resursstarka, offentliga organ, det vill säga kommunerna och landskapet.  

– att vi har en låg maxtaxa inom barnomsorgen på hela Åland.  

– att den allmänna tandvården ska vara en del av den offentliga hälso- och sjukvården, och att den utvecklas till att bli avgiftsfri för alla låginkomsttagare.  

- att vi satsar mer på tidiga och förebyggande insatser.  

- att vi har en hållbar äldreomsorg som utgår från individernas behov av boendeplatser och annan service. Alla som vill ska kunna bo hemma så länge som möjligt.  

– att vi genomför KST, Kommunernas socialtjänst, framför allt för att skapa ett starkt barnskydd på Åland och en fungerande omsorg för alla personer med funktionsvariationer.   

–  att Ålands hälso- och sjukvård ges resurser och långsiktigt förtroende att kunna utnyttja självstyrelsens möjlighet att ge god primärvård, tandvård och specialsjukvård  till det lilla åländska samhället. Särskilt psykiatrins behov och utveckling bör förstärkas. 

-  att möjligheter och rättigheter för personer med olika funktionsvariationer respekteras.  

Ge alla elever samma chans 

Alla barn och unga ska ha en bra grundskola. En jämlik skola bygger ett jämlikt samhälle, också för elever med ett annat hemspråk än svenska. En bra stödundervisning i svenska är nödvändig för en bra integration. Alla barn och ungdomar ska ha samma möjlighet till kunskap, lärande och utveckling. Den nordiska modellen  är   det allmänna utbildningssystemet, fri grundutbildning och möjlighet till fortsatt utbildning på gymnasie- och högskolenivå.    

En hög utbildningsnivå och möjlighet till livslångt lärande är den största och viktigaste samhällsresursen för att utveckla och förändra Åland i enlighet med tidens krav, och ger också individen fler möjligheter. Vi vill därför satsa ännu mera på yrkesutbildningen, den högre utbildningen och den fria bildningsverksamheten.  

Socialdemokraterna vill: 

– att vi ger tillräckliga resurser till grundskolan så att alla elever får det stöd och den hjälp de är i behov av. Språkstöd för integration säkras för alla inflyttade elever. 

-att skolan är en bra arbetsplats för kompetenta och engagerade lärare. En utredning av lärarbehörigheter och fortbildning bör göras i samarbete med högskolans utveckling.  

– att vi i lag stadgar om ett pedagogiskt resurscenter för elever med särskilda behov.  

– att vi stärker gymnasieutbildningen så att teoretisk utbildning och yrkesutbildning likställs. 

– att vi stärker studievägledning och ger tydligare studievägar till en högre (yrkes)utbildning.  

-att vi utreder och utvecklar en möjlighet utbilda behöriga socialarbetare.  

– att vi tryggar Medborgarinstitutets finansiering och verksamhet i lag.  

– att vi förbättrar vuxenstudiestödet till minst samma nivå som i Finland, ökar antalet lärlingsutbildningar och utvecklar möjligheter till praktikbaserat lärande. 

-att vi lagstadgar om skolbibliotekens verksamhet. 

– att Ålands musikinstitut utvecklas till Ålands kulturinstitut med alla olika konstformer samlade. 

– att gymnasieutbildningen görs avgifts- och kostnadsfri. Vi ska inte ha några dolda avgifter.

-att alla elever i gymnasieskolan får en egen dator. 

– att vi utvecklar en starkare och väl fungerande högskola som fyller det åländska utbildningsbehovet på ett bättre sätt.  

Det goda arbetet ger mening och gemenskap 

Hög sysselsättning är grunden för vår välfärd enligt den nordiska modellen. Om alla har arbete finansierar vi välfärden och bygger ett starkare samhälle. En lön som man kan leva på ger frihet och självkänsla. Arbetstagare som är fackligt anslutna ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Den höga sysselsättningsnivån och den låga arbetslösheten på Åland är något att vara stolt över. Morgondagens arbetsmarknad måste ta större hänsyn till arbetstagarnas individuella behov för att säkra tillräcklig kompetens och förnyelse på den åländska arbetsmarknaden. Kreativa åtgärder behövs för att förbättra rekryteringen på den framtida arbetsmarknaden.  

Socialdemokraterna vill 

-att vi stärker arbetarskyddet på arbetsplatserna 

– att vi utvecklar arbetslivet i samarbete med arbetsmarknadens parter. 

– att vi jobbar för att den offentliga sektorn ska bli en bättre arbetsgivare, som ger rätt till heltid och möjlighet till deltid, och som ger trygga anställningsvillkor. 

– att vi får en reviderad tjänstemannalag 

-  att jämställda löner inom offentlig sektor införs senast 2021-2022. 

-  att vi inför rätt till utbildning och arbete för sjukpensionärer, möjlighet till deltidssjukskrivning och arbete, fler möjligheter till omskolning och fortbildning, samt alterneringsledighet och en ny föräldraförsäkring. 

-  att vi satsar mer på språkundervisning och arbetsintegrering bland de inflyttade. 

– att arbetsplatsdemokratin utvecklas och personalen ges ökat inflytande.

Den mest ambitiösa klimatpolitiken någonsin 

Vi lever och dör med Östersjön och med de globala miljöhoten. Mänskligheten står inför gigantiska utmaningar som är resultatet av att världens naturresurser överutnyttjas. Ekosystemens balans rubbas och riskerar kollaps. 

På socialdemokratiskt initiativ har Ålands lagting beslutat att Åland ska vara helt hållbart senast 2051. Detta beslut är unikt i världen och det kräver att politiska ledare, partier, folkrörelser och andra aktörer agerar nu för att målet ska uppnås. 

Ålands socialdemokrater är ett grönt parti som under långa tider haft mod och kraft att genomföra åtgärder för att skydda ovärderliga åländska naturvärden och resurser för att garantera kommande generationer en hållbar miljö och framtid. 

Åland är omslutet av Östersjön. Vårt viktigaste miljömål måste vara rent vatten runt och på Åland. Utan rent vatten saknar Åland en framtid. 

Inom fem år ska Åland vara till 100% självförsörjande på förnyelsebar energi. 

Det hållbara samhället kräver en radikal lokal och global omställning. 

Vi följer och uppfyller FN:s globala mål. 

I kraft av sin självstyrelse ska Åland vara ett hållbart föredöme internationellt. 

Vi ska aktivt påverka miljöpolitiken via Nordiska Rådet och BSPC och gentemot Finland och EU. 

 

Socialdemokraterna vill: 

– att vi kompletterar BNP som mått för utveckling genom att använda andra indikatorer som mäter välfärd och välbefinnande i samhället. 

-att all tillväxt är långsiktigt hållbar 

-att ekologiskt jordbruk ska prioriteras 

– att vi upphör investera i den fossila ekonomin. 

– att vi skyddar alla vattentäkter med skyddszoner som är tillräckligt stora. 

– att vi minskar utsläppen till Östersjön enligt en långsiktig plan. 

– att vi har ett kretsloppsanpassat och giftfritt jordbruk på Åland 

– att vi bygger ut en fungerande kollektivtrafik och satsar på cykelvägar för hela Åland. 

– att vi införskaffar nya skärgårdsfärjor som drivs med el eller hybrid. 

– att vi utvecklar sol- och vindkraften på Åland. 

– att vi får en ny modern djurskyddslag med ett respektfullt synsätt på djurhållning både för sällskapsdjur och nyttodjur. 

– att all fiskodling bedrivs på ett miljömässigt hållbart sätt 

-att  lagstiftning införs som förbjuder miljöfarliga och miljöskadliga produkter, som till exempel olika slentrianmässigt använda plastprodukter. Den offentliga sektorn kan via aktiv upphandling och goda exempel visa vägen för att nå ett hållbart samhälle. 

-att förändringar i djurhållningen lagstadgas så att djurens rätt att leva naturligt och slippa utsättas för lidande respekteras. 

-att överanvändningen av antibiotika i djurhållningen stoppas och hotet om antibiotikaresistens motarbetas.   

Socialdemokratin går till val med ett starkt krav på omställning och rättvisa.  

Vi håller linjen! 

Camilla Gunells tal i Nordiska rådets session 2018

Camilla Gunell höll tal på statsministrarnas toppmöte den 30.10. i Nordiska rådet som möttes i Oslo detta år. Mötet hölls efter att Storbritanniens premiärminister Theresa May hade talat.

Herr president, ärade nordiska vänner!

Vi är inte katastrofresistenta i Norden, så sa den danska författarinnan Hanne-Vibeke Holst när hon i Sveriges tv presenterade sin senaste bok Som pesten. Vi är inte katastrofresistenta i Norden, fast vi lever som vi tror att vi skulle vara det i våra trygga nordiska samhällen. För våra samhällen är starka, rika och säkra i jämförelse med nästan alla andra länder i världen. Tilliten är stor och vi är trygga i vardagen. De flesta har en tro på att vi får leva långa liv i fred och trygghet. Ändå är ingen på jorden helt opåverkad av vad som sker på grund av klimatförändringar, ökade flyktingströmmar och digitaliseringens baksidor och utmaningar.

I en allt mer uppkopplad värld lämnar vi dagligen digitala spår efter oss som sparas i stora databaser, och som används till att påverka människor. Få oss att handla och konsumera, skapa behov och nya produkter och att påverka människors åsikter med fakta eller fake news. Vår integritet som självständigt tänkande individer, som medborgare, som konsumenter och väljare påverkas, tyvärr utan att vi ens alltid är medvetna om det. Små länder som enskilda individer, populationer, står ganska skyddslösa, som måltavlor. All denna information finns för dem som har tillgång till den för att sälja, men också för att påverka och manipulera på oönskade sätt.

Artificiell intelligens, logaritmer och information om miljarder av människors beteende ger dem som har tillgång till informationen en enorm bas för maktutövande och maktkoncentration. För oss som demokratiska länder måste vi lära oss förstå vad som sker. Tyvärr har vi sällan lagstiftning som är tillräckligt proaktiv, utan som kommer som en reaktion på något som redan har inträffat. Därför är det viktigt att staterna och EU arbetar med frågorna kring cybersäkerhet och identifierar utmaningarna.

För vår egen säkerhet på jorden måste vi fortsätta arbeta för en tryggare värld och uppfylla FN:s 17 mål så att så få som möjligt har behov av att skada varandra. För ingen är osårbar. Vi är inte katastrofresistenta. Vi har lagt våra liv i digitala händer. Där har vi våra pengar, våra skatter, samhällstjänster, information om vår hälsa och bank- och personuppgifter. Allt finns där på nätet. Därför måste strukturerna och systemen vara säkra och motståndskraftiga.

Snart kan vi också rösta på nätet. Åtminstone kommer vi på Åland att införa e-röstning i och med nästa lagtingsval 2019. Till en början i liten skala för studerande och de som röstar från utlandet. För att sedan utvidga möjligheterna till att omfatta alla väljare från valet 2023. Vårt mål är förstås att skapa system som är verifierbara, som skyddar väljarnas integritet och datasäkerhet. IT-utveckling är så klart någonting som också vi vill vara med om. Och den ska ha, förstås, friheten att utvecklas så länge den inte hotar någon eller tar någonting från någon annan.

Vad vi menar med begrepp som cyberhot eller elektronisk krigsföring är inte helt klarlagt. De regler som finns måste utvecklas i relation till hur man hanterar till exempel ekonomisk brottslighet och hatbrott. Digitaliseringen behöver också nytolkningar och tillämpningar av redan gällande regler och internationella åtaganden. Man måste också diskutera hur FN-stadgan som talar om icke-inblandning av interna angelägenheter påverkar andra länders påverkan i demokratiska val och en mindre problembild.

Också den åländska demilitariseringen och reglerna kring befästande och närvaro av militär måste diskuteras i ljuset av militärinformation i nätverk och i databaser. Samtidigt är det inte bra att leva i hot och på den defensiva planhalvan. Utvecklingsdrivna processer är oftast mer framgångsrika än känslodrivna. Internet är för oss, och särskilt för de unga ett fält av frihet och möjligheter, och de kontakter och kunskap som vi får via nätet kan vara fredsfrämjande snarare än ett medel för manipulation. Så våra förslag är att inte vara blåögda, men inte heller rädda. Att lagstifta proaktivt, att säkra och trygga medborgarnas integritet, vara uppmärksamma på vem som äger informationen och värna det öppna samhället och public service. Tack herr talman.

Sjukvård och klimat i topp i enkätundersökning

Ålands socialdemokrater hade under AlandicaDebatt 13-14.6.2018 en liten enkät för besökare att fylla i, med frågor om vad man tycker att är viktigast att vi på Ålands socialdemokrater ska jobba med.

Vi hade sex ämnen med i enkäten som vi tycker att alla är viktiga politikområden att utveckla. Av dem fick svararna välja ut de tre som de tyckte var de viktigaste. Områdena var: sjukvård, miljö- och klimat, äldreomsorg/utbildning, skola, kommunreform och kollektivtrafik. Naturligtvis tror vi att de flesta, liksom vi, tycker att alla frågor är viktiga, men nu ville vi se vad som uppfattas ha riktigt hög prioritet.

Det var 55 som svarade på enkäten och sammanlagt 165 röster som härmed fördelades på de sex områdena. När de svarande valde tre av sex områden kom sjukvården och miljöfrågorna högst upp på listan. De hade båda 35 röster var. Därefter kom äldreomsorgen med 29 röster och skolan med 28 röster. På tredje respektive fjärde plats kom kommunreformen (20 röster) och kollektivtrafiken (18). Kommunreform och kollektivtrafik är alltså mer än hälften så viktigt som vinnarna sjukvård och miljö, medan äldreomsorg och skolan är lite mera än tre fjärdedelar så viktigt som sjukvård och miljön. De sex områdena kan i prioritetsordning buntas ihop två och två (p.g.a. nära resultat med varandra) på följande sätt:

1. Sjukvård/miljö- och klimat
2. Äldreomsorg/utbildning och skola
3. Kommunreform/kollektivtrafik

Sjukvård behöver vi alla, såväl ung som gammal, varför det är naturligt att det kommer högt på listan. Miljö- och klimatfrågor är något som också engagerar och berör. Det är särskilt aktuellt på Åland genom den hållbarhetsagenda som landskapsregeringen har uppgjort, och som knappast undgått någon.

Ingen av frågorna kan sägas vara oviktiga eftersom ingen fick ingen fick mindre än hälften av de som fick mest. Kommunreform och kollektivtrafik är inte oviktiga, eftersom de fick mer än hälften (20 resp.18) av vad vinnarna (35) fick. Här kan sägas att kommunreformen är på gång, det är kanske inget som människor oroar sig för att inte blir av, och därför ingenting som vi behöver jobba mera med, alternativt att man inte tycker att det bör göras en kommunreform. Kommunsammanslagningar är dock inte så viktiga i människors privata liv och berör en inte direkt på det konkreta sätt som vård, skola och omsorg gör. Kollektivtrafik upplevs knappast heller som lika viktigt som god sjukvård, men även denna fick ändå ett högt röstetal, varför det inte kan ses som oviktigt. För 18 personer av 55 är kollektivtrafiken bland de tre viktigaste frågorna av våra sex frågor. Vi fortsätter alltså jobba med alla de här frågorna och lägger extra krut på vården och miljön!

Vi hade också en fråga där man fritt fick skriva vad man vill att socialdemokraterna ska jobba för, bl.a. för att den fråga som man tycker är den viktigaste kanske inte fanns med bland ovan nämnda, eller inte rymdes med bland topp tre.

Här kom svar som äldreomsorgen (6 st.) hållbarhet (3 st), miljö (2 st), klimat (2 st.), människorna (2 st.), sänkta skatter, jämställdhet (5 st), bygga folkrörelsen, fred, snabbrutt, genomtänkta beslut, kollektivtrafik, sjukvården (2 st), enat barnskydd, jämlikhet (4 st.), socialvård (2 st), mångfald (2 st), kommunreform (2 st), skola, pensionärer med svenska pensioner, minskade arbetstider.

 

ÅSD tackar alla som deltog i vår enkätundersökning!

Åland måste ha ett välfungerande barnskydd

Ålands socialdemokrater har under hösten fördjupat sig i frågan om barnskyddet på Åland och tyvärr finns det mycket att göra för att förbättra situationen. Från många anställda inom den sociala sektorn, vården, skolorna och organisationer som jobbar med barn är budskapet tydligt och har varit det länge: Ge oss ett enat åländskt barnskydd så att vi kan göra vårt jobb så bra som möjligt, för barnens bästa.

Argumenten är kända. Ett gemensamt barnskydd är att föredra av framför allt två orsaker: större rättssäkerhet för klienterna och mera möjlighet till expertis. Alla barn och föräldrar har rätt till jämlik, korrekt och lagenlig behandling. Det får de inte idag. En gemensam helhet skulle också möjliggöra specialisering av olika team, som t.ex. specialister på vårdnadstvister som blivit allt svårare under de senaste åren. Inom barnskyddet behövs mera samarbete med jurister, psykologer osv, vilket möjliggörs lättare om det är en enhet med olika experter som stöder varandra. En enhet underlättar att rekrytera och gör det lättare att behålla personal. Ett gemensamt barnskydd ger tydlighet. Alla vet vart man vänder sig, oberoende av semestrar och sjukskrivningar.

För oss är det viktigt att inse att KST, dvs Kommunernas socialtjänst ligger inom räckhåll. Lagen är stiftad och senast 2020-2021 ska organisationen vara på plats. Även om Åland framöver har fyra kommuner i stället för 16 är det viktigt att man trots en förnyad kommunstruktur samordnar de smala krävande sociala områdena som barnskydd och arbetet med funktionsnedsättningar i samma organisation. Allt annat vore att börja om från ruta ett igen. Så länge ska inte barnen behöva vänta.

 

Styrelsen för Ålands socialdemokrater

Håll de åländska sjöarna rena – minska alla utsläpp!

Vid Ålands socialdemokraters lunchträff om vatten den 27 september fördes en livlig men saklig diskussion om vattenförsörjningen på Åland.
Den torra sommaren har väckt oro inför framtiden och möjligheterna att långsiktigt säkra en hållbar vattenförsörjning.
Vid diskussionen kom glädjande fakta. Fasta Åland har många sjöar och träsk och vattenförsörjningen kan glädjande nog tryggas under förutsättning att vattnet i sjöarna är rent.
I skärgården är läget besvärligare på grund av avsaknaden av ytvattentäkter.

Slutsatserna från lunchdiskussionen är:

1) Landskapsregeringen och kommunerna bör snarast förbättra skyddet för de vattentäkter som nu används för vattenförsörjningen bland annat måste utsläppen minskas till Långsjön och Markusbölefjärden
2) Skärgårdens vattenförsörjning kräver en långsiktig plan med särskilda åtgärder
3) Framtida vattentäkter bör utmärkas och skyddas
4) En plan för en effektiv rening av framtida utsläpp måste göras. Hur många reningsverk ska vi ha?
5) Läckaget från vattenledningar måste minskas rejält
6) EU:s direktiv om klassificering av de åländska sjöarna ska genomföras. I samband med det kan man avgöra vilka sjöar som är lämpliga som potentiella vattentäkter.
7) Allmänheten måste få information och upplysningar om hur man som vattenkonsument kan spara och hushålla med vatten.

 

 

Hållbar handel behöver ingen skiljedomstol

 

Att bedriva handel har människor gjort i alla tider.  Handel driver ekonomin och ger arbetsplatser. Socialdemokraterna har i alla tider verkat för öppna gränser för handel och sett exporten som viktig för ett lands ekonomi och som ett medel som kunnat lyfta våra länder ur fattigdom. Skatteintäkterna från handeln ger styrka att skapa jämlikhet och välfärd. Vi är därför för fri handel, men bara  så länge den globala handeln verkar under schyssta arbetsvillkor och med respekt för miljön. Så är det inte idag. Människor och barn i världens fattiga länder utnyttjas, i tillverkningen av prylar och kläder som vi i våra länder konsumerar. Det är oacceptabelt. Vi som konsumenter måste ställa krav på importörer att bara handla med dem som verkar på schyssta villkor och vi som lagstiftare måste sätta ramar och regler för hur handeln ska bedrivas på ett rättvist sätt.

Redan i flera decennier har länderna ingått olika typer av handelsavtal. Just nu ligger CETA-avtalet på Ålands lagtings bord. Det är ett handelsavtal mellan EU-länderna och Kanada. Inget dramatiskt i sig, förutom den så kallade skiljedomstolen, som är en tvistlösningsmekanism där storföretagen får en stor makt över regleringar inom nationalstaterna.

Farhågorna kring denna övernationella domstol är att den inskränker ländernas egen rätt till självbestämmande. Endast den ena parten kan stämma den andra. Detta innebär att företag kan stämma nationer men nationer kan inte stämma företag inför denna domstol. Den bevakar alltså enbart företagens intressen, inte allmänintresset. ICS kan utdöma nationer att betala skadestånd utan en övre gräns, dvs miljardbelopp.

CETA-avtalet har en s.k. negativ listning vilket att alla sektorer som inte är uttalat och explicit undantagna måste omfattas av avreglering och liberalisering. I avtalet finns en mekanism, RATCHET, som innebär att alla avregleringar är låsta och att dessa inte får återregleras. I CETA avtalet finns en mekanism, STAND STILL, vilket innebär att nationerna inte får göra sina marknader mindre öppna.

Den tyska domarföreningen (16 000 medlemmar) konstaterar i februari 2016 att EU inte har laglig rätt att inrätta en bindande skiljedomstol som ICS. Samma bedömning gör den Europeiska domarföreningen (44 nationella domarföreningar)

I oktober 2016 gör 101 professorer i internationell rätt (bl.a Martti Koskenniemi från Finland) från hela EU ett uttalande där de dels klargör att denna skiljedomstol är helt onödig i CETA- avtalet mellan EU och Kanada, eftersom bägge parter har solida befintliga juridiska institutioner, dels att denna skiljedomstol inte är kompatibel med EUs grundfördrag. Därtill har ett stort antal miljöorganisationer och fackförbund tagit avstånd från CETA-avtalets skiljedomstol. Belgien har genom delrepubliken Vallonien och Slovenien krävt att ICS kompatibilitet med EU:s grundfördrag skall utredas av EU-domstolen.

Inom socialdemokratin i Finland och Sverige och även inom EU-parlamentet har man ställt sig i huvudsak positiv till fördraget, men varit kritiska till skiljedomstolen. Exempelvis sommarålänningen Thomas Wallgren och partiordförande Antti Rinne har vardera pekat på hur SOTE-reformen och valfrihetsreformen i kombination med CETA kan innebära att finsk sjukvård privatiseras utan återvändo.

Ålands socialdemokraters hållning i fråga om CETA-avtalet är att det är bra med internationella handelsavtal som underlättar handeln mellan våra länder, men att skiljedomstolsmekanismen är mycket problematisk. Den minskar våra länders rätt att skapa en inre marknad som fungerar efter hur våra demokratiskt valda organ väljer att organisera marknaden. Våra länders krav på miljöhänsyn och krav på schyssta arbetsvillkor på arbetsmarknaden måste vara överordnade storbolagens rättigheter. Ålands lagting bör därför avvakta med sitt godkännande av avtalet tills EU utrett om det är förenligt med EU:s grundfördrag.

Styrelsen för Ålands socialdemokrater