Camilla Gunells festtal på självstyrelsedagen

Män, kvinnor och några milstolpar på vägen

Ärade herr talman, ärade självstyrelsedagsfirare!

I ett litet samhälle som Åland betyder människorna allt. Varje individ är viktig och en enskild person kan åstadkomma stor förändring. Blickar vi bakåt ser vi många män och kvinnor som under dessa 100 år ihärdigt arbetat och skapat grunden till det Åland vi njuter av idag.

Den 9 juni hedrar vi traditionsenligt förgrundsgestalterna från återföreningens kampdagar Julius Sundblom, landstingets första talman och Carl Björkman, Ålands första lantråd. Dessa två, tillsammans med skeppsredaren Gustaf Eriksson var tongivande gestalter fram till slutet av 40-talet i det åländska samhället där politik, ekonomi och sjöfart alltid har gått hand i hand.

Besvikelsen över den misslyckade återföreningen med Sverige övergick småningom i en ny tid. Självstyrelsens tid.

Torvald Eriksson, landstingets mångåriga talman, konstaterade på 50-talet att nu lämnar vi det gamla bakom oss och väljer att utveckla självstyrelsen, se dess potential och möjligheter.

Under 60-talet fick samhällsutvecklingen draghjälp av den nya tidens sjöfart – passagerarfärjorna.  Under Martin Isakssons tid som lantråd skapades en modernare förvaltning som tog fram utredningar och planering som grund för beslutsfattandet.

Folke Woivalin var en tongivande gestalt som under 70-80 talet skapade nya relationer till riket, genom ett brett kontaktnät och många uppmärksammade fisketurer med President Kekkonen.

Han insåg att välstånd i en modern värld skapas i samarbete med andra. Landstingsman Evald Häggblom formulerade det så att framgång i Helsingfors når vi bara genom att vara eniga på hemmaplan. En tes som är sann än idag.

Demokratin och dynamiken i det politiska arbetet ökade betydligt på 70-talet med införandet av partier med olika ideologiska betoningar. En viktig manifestation över självstyrelsen blev invigningen av självstyrelsegården 1978.

Parlamentarism infördes i landstingsarbetet år 1988 av talman Sune Carlsson, med benäget bistånd av lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson. Personpolitiken ersattes av att landskapsstyrelsen nu måste ha landstingets förtroende.

Under hela 1900-talet var landstingsmännen just det, män. Några enstaka kvinnor finns med i den tidiga självstyrelsens historiebok: Fanny Sundström förstås som den enda – och färgstarka – kvinnan i det första landstinget. Fler som kan nämnas är Rauha Åkerblom, Gunhild Berglund och Ragna Sanders.

Att som kvinna ställa sig till förfogande för politiska uppdrag kräver ett särskilt mod. Makten är en kostym, sällan skräddarsydd för kvinnor. De kvinnor som valts in i denna sal har varit kraftfulla, självständiga personer med huvudet på skaft.

Med kvinnornas intåg förändrades den politiska agendan; utbildning, internationalisering, kultur, miljö, sociala frågor, hälso- och sjukvård fick alltmer plats i debatterna. May Flodin och Gunnevi Nordman var de två första kvinnorna i landskapsstyrelsen. Barbro Sundback är den ledamot som varit längst invald i Ålands lagting. Hon lyfte in demilitariseringen som en av delarna i Ålands treenighet vid sidan av tillhörigheten till republiken och självstyrelsen.

Under 2000-talet har kvinnorna nått framträdande poster som lantråd, talman och ministrar. Trots det är det fortfarande en lång väg till jämställdhet.

Låt oss under jubileumsåret uppmärksamma flera personer som genom sina insatser bidragit till det framgångsrika samhälle och den starka självstyrelse som vi har idag. Allas bidrag till det gemensamma är viktiga. Dessa insdatser görs inte bara i politiken utan överallt i samhället – allt från näringsliv, i till vård och skola och på åker och äng.

Tack.

 

 

Syntolkning:Partiordförande Camilla Gunell på bilden, hon står och lutar sig mot en gren från ett fruktträd

Politiskt godtycke styr besluten

Naturbild saltvik

Kansliminister Harry Jansson (C) har fattat ett politiskt avgörande i ett jordförvärvsärende där man tidigare givit avslag, och där den föredragande tjänstemannen reserverade sig mot att det prövades på nytt. 

Detta gör han efter två misslyckade försök att i all hast ändra på regelverket för tillståndsgivningen, först i den parlamentariska kommittén för en förändring av näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen, sedan i självstyrelsepolitiska nämnden. 

I bägge fallen utan framgång ens i det egna majoritetsblocket. 

Inför valet 2015 skrev Harry Jansson i ett blogginlägg:

”Vilka äventyrliga och för självstyrelsen direkt förödande experiment hittar lib, mså och s på om det åter får väljarnas stöd på söndag?

Risken är överhängande för att särskilt liberalerna driver på att för att riva upp det åländska nationalitetsskyddet förankrad i bl a jordförvärvs- och näringsrättsinstrumenten.” 

När Harry Jansson kom till makten inleddes en revision av både näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen där man liberaliserar bestämmelserna på ett betydande sätt, bland annat genom att sänka kraven på ålänningar i bolagsstyrelser.

I sig är det en bra process, som nu degraderas till att följa Harry Janssons nycker snarare än att leda ett viktigt lagstiftningsarbete.

Med detta politiska in casu-beslut skapar ministern en ny praxis, och föregår en kommande lagändring som i allra värsta fall inte genomförs, och som därmed riskerar ytterligare urholka tilltron till en av självstyrelsens grundfundament, till systemet och till allmänhetens förtroende för en opartisk och saklig behandling. 

Varför just denna gräns för tomtstorlek för jordförvärdstillstånd skulle vara rimlig eller logisk finns det inga argument för.

Det kunde visst vara påkallat att i lag tillåta större tomter under särskilda omständigheter, men det borde ske efter en bedömning av vad som är logiskt och rimligt, inte som en reaktion på en enskild ansökan som det tydligen varit väldigt viktigt för Harry Jansson att bifalla. 

Socialdemokraterna har en principiell syn på frågan: Nationalitetskyddet utgör grunden för självstyrelsen och alla ändringar i dessa ska göras i lag, med stor eftertänksamhet och med brett parlamentariskt stöd.

Nina Fellman (S)

medlem i referensgruppen för revideringen av näringsrättslagstiftningen och jordförvärvslagstiftningen 

Camilla Gunell (S)

ledamot i Självstyrelsepolitiska nämnden

 

(Syntolkning, naturbild med vatten,vass och solnedgång som speglar sig i vattnet. Foto: Patrik Linderstam, Unsplash)

Förlängd läroplikt – en missad chans

Photo: Jeswin Thomas, Unsplash

Bild: Jeswin Thomas, Unsplash.com

(Syntolkning: Två ungdomar som sitter försjunkna i studier i ett klassrum)

När höstterminen börjar får ettorna i gymnasierna i Finland en fin dator och alla läromedel utan kostnad.

På Åland får man betala mer än förr för samma sak. Det är resultatet av landskapsregeringens politik.

Från hösten 2021 införs i Finland förlängd läroplikt till 18 år. Syftet är att alla finländska ungdomar ska ha allra minst en gymnasieutbildning, att det ska finnas lagstöd och metoder för att hålla ungdomar på glid kvar i en utbildning som kan se ut på många olika sätt, och att göra utbildningen kostnadsfri för de studerande.

Som följd har kommunerna i Finland upphandlat datorer till sina studerande.

De har upphandlat digitala läromedel till förmånliga paketpriser. De förbereder en helhetsreform där stöd kan ges på flera nivåer, och där studievägarna kan se väldigt olika ut för dem som har det krångligt.

Detta kommer naturligtvis med en prislapp, men inte en astronomisk sådan, eftersom de flesta ungdomar redan går i gymnasieutbildning och skolan är avgiftsfri även där den inte är kostnadsfri. Ur socialdemokratiskt perspektiv är detta den största reformen i välfärden på mycket länge, och det är med besvikelse vi konstaterar att landskapsregeringen och utbildningsminister Annika Hambrudd (C) alldeles för snabbt och summariskt och utan ordentliga konsekvensanalyser avskrev reformen för åländsk del.

Det som händer på Åland inför skolstarten hösten 2021 är att landskapsregeringen famlar efter små plåsterlösningar för att täcka den obalans som uppstår när man på rikssidan utvecklar och vi inte gör det.

Ålands gymnasium hade till den senaste tilläggsbudgeten äskat om dryga 200 000 euro för att göra det nödvändigaste,

bland annat att centralt upphandla digitala läromedel och datorer. Eftersom regeringen föreslår bara 114 000 låter det sig inte göras. Dessutom håller inte tidtabellen, eftersom upphandlingarna redan borde varit gjorda för nästa läsår.

Ålands gymnasium står alltså inför en kaos-start på höstterminen. Man missar chansen att ta steget framåt i en viktig reform. Konsekvensen blir inledningsvis att det inte bara blir dyrare än i Finland att studera vid Ålands gymnasium, utan också att kostnaderna blir högre än tidigare för de studerande.

De många goda möjligheterna att hitta individuella lösningar för de ungdomar som behöver det reduceras till en ansats till ökade resurser för att hantera psykisk ohälsa. Det är bara en del av problemet.

Landskapsregeringen tänkte för snabbt och fel. Det vore hedrande om man nu tog frågan på ett djupare allvar och omvärderade sitt beslut.

Ge Åland förlängd läroplikt och alla de fördelar reformen ger, med anpassningar till det åländska samhället. Annars får vi en sämre, dyrare och mer byråkratisk gymnasieskola, och de

Det blir våra ungdomar som får betala priset.

Ålands Socialdemokraters lagtingsgrupp

Nina Fellman, Jessy Eckerman och Camilla Gunell

 

Förstamajtalare 2021

 

Partiordförande Camilla Gunell:

”Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik.”

Bästa första majfirare!

Arbetarrörelsen firar första maj också 2021 då Ålands självstyrelse firar 100 år. Socialdemokratin är Ålands äldsta politiska rörelse och därför varit en viktig påverkare i utvecklingen av åländska samhället och självstyrelsen. Vår roll har alltid handlat om att ge alla människor en röst, oavsett om man varit född utanför Åland eller haft mark och pengar för att anses tillräckligt viktig.

Socialdemokratin har hävdat alla människors lika värde och bidragit till öppenhet, tolerans, mångfald och demokrati. Vi har arbetat för en välfärd för alla: en jämlik grundskola, utbildning och livslångt lärande har ger människor möjlighet att utvecklas och ta till vara sin begåvning. Allmän hälso- och sjukvård med låga avgifter så att alla har råd. Rättigheter på arbetsmarknaden och full sysselsättning; det vill säga arbete och försörjning åt alla är viktiga socialdemokratiska mål.

Det åländska samhället har också byggt upp med påverkan från våra grannländer, genom välfärdsreformer i Finland och Sverige som också förverkligats här. På så sätt har socialdemokratin också indirekt påverkat det åländska samhällsbygget och utvecklat Åland till ett nordiskt välfärdssamhälle.

Pandemin har lärt oss många saker. Vi  har sett betydelsen av en offentlig sektor, som har kunnat ge trygghet, sjukvård och skola under svåra omständigheter. Vi har lärt oss betydelsen av ett jobb. 10 procent arbetslösa är alltför högt. Vi behöver ett starkt näringsliv som erbjuder jobb och sysselsättning. Krisen sätter sina spår och dem måste vi som samhälle hantera: barn som kommit efter i skolan, psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet som lett till fattigdom, behov av nya utbildningsmöjligheter och studiestöd för vuxna som söker nya livsvägar.

Därför måste vi nu ha en ekonomisk politik som inte snålar, utan ser till att alla kommer på fötter igen. Sedan kan vi växa och blomstra tillsammans, ge fart åt ekonomin och få tillbaka vårt levande, aktiva samhälle.

Vi behöver inte återskapa allt det gamla. Vi ska tänka nytt och i ännu högre grad beakta klimat och miljö, jämlikhet och mindre klyftor mellan fattig och rik. Alltså skapa en mer hållbar och rättvis värld.  Pandemin har också lärt oss hur oerhört beroende vi är av varandra – därför behöver vi ta hand om varandra och solidariskt fördela världens resurser.

Bästa vänner! Jag önskar er en fin första maj, en härlig sommar och en corona-fri framtid!

 

Mia Hanström:

”Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

1:a maj firare, jag står här i egenskap av politiskt aktiv skärgårdsbo något som jag varit i över 30 år.

Jag menar att skärgårdens politiska och administrativa organsiation måste omstruktureras. Vi är för få, dagens kommunal krav och administration behöver mer kompetens och samordnade resurser. Den demokratiska strukturen behöver också en förändring för att bättre ta vara på människors engagemang.

Vi har länge lokalt nästintill trollat för att få de att gå ihop, de bygger på extrem sparsamhet och en låg anspråksnivå.

Jag tillhör dem som tror på en gemensam administrativ och politisk enhet så att vi som bor i skärgården och har en relativt gemensam verklighet ska kunna driva våra frågor tillsammans och bli tillräckligt starka för att kunna ligga i framkant vad det gäller utveckling och klara att ge vår invånare jämlik service med övriga Åland.

Idag har vi inte kapacitet för det.

Problemet är att det finns ett stort motstånd och en tveksamhet från många av mina skärgårdsfullmäktige kollegor. Däremot upplever jag att motståndet inte alls lika stort från vanliga medborgare och då speciellt de lite yngre.

De Corona borde lärt oss är att dagens digitala teknik ger fantastiska möjligheter till att jobba tillsammans, även om man sitter på fysiskt olika ställen.

Jag är mycket sorgsen över att nuvarande regering sköt kommunreformen i sank och lämnade skärgården åt sitt öde. För även om man kan hoppas att de skjuter till stöd för de mesta akuta, så räcker det inte för att säkra, utveckla och rusta skärgården för framtiden.

Jag menar att en gemensam kommun ger skärgården en helt annan position och politisk styrka. Även om de fortsättningsvis kommer att vara en utsatt region med geografiska hinder och utifrån de behöva ett annat stöd än resten av Åland.

Menar man allvar med att ”hela Åland ska leva” måste något göras nu!

Starta genast med strukturomvandlingar och förnyelse för skärgårdens bästa.

Glad 1:a maj!


Tim Höglund:

”Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.”

Hej, Mitt namn är Tim Höglund. Jag bor i för tillfället i Mariehamn och jobbar som IT tekniker på ÅDA.

Idag står jag här för att prata om miljö och klimat.
Vi har redan i över ett år levt i en global kris och börjar äntligen se ljuset i tunneln.

Dock, om vårt samhälle fortsätter konsumera och utnyttja planetens resurser kommer vi snart stå inför en kris olik någonting
mänskligheten upplevt hittills. Desto längre vi längre vi skjuter upp vårt ansvar, ju mera tvingas vi uppoffra för att åtgärda skadan.
Åland har en skyldighet agera som en förebild för hur ett hållbart samhälle kan se ut. Kompetensen och expertisen vi utvecklar kan sedan användas för att främja Åland samt resten av världen. Vår natur är otroligt vacker och värd att bevara.

För att göra detta måste vi bland annat garantera att åländsk fiskodling inte bidrar till övergödning av Östersjön via att göra odlingarna landbaserade.

Lite på samma linje borde man också bygga upp en fungerande och tillräcklig kollektivtrafik så att folk kan lämna bilen hemma.
Företagen som står för mycket av föroreningen globalt måste även vara med och städa upp efter sig.

Vi som individer kan göra mycket men alla måste dra sitt strå till stacken för en ljusare framtid.
Både miljön och klimatet måste tas i beaktande i alla framtida beslut.
Detta är allas våran planet och tillsammans kan vi rädda den.

 

Talade gjorde också FFC Åland ordförande Johan Stark.

 

Här kan du titta på programmet via vår youtubekanal

Jämställdhetsbonusen förd till Justitiekanslern för granskning

Efter att aktivt ha sökt en intern lösning kring frågan om jämställdhetsbonusen i samråd med gruppledarna i Ålands lagting finns inga fler vägar än att söka rättelse i detta felaktiga förfarande hos Justitiekanslern.

Här är de beslut som frågan handlar om:
https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr31-2017-enskild-rk1a.pdf

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr99-2020-enskild-rk1a.pdf

slutrapport vallagstiftning

Redan 2014 inledde regeringen Gunell ett arbete med demokratiutveckling och översyn av vallagstiftningen. En tjänstemannagrupp valdes, ledd av Casper Wrede. Gruppen hade en politisk parlamentariskt sammansatt referensgrupp, ledd av dåvarande kansliminister Wille Valve. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete 18.12.2015 och föreslog tre större reformer; rösträtt i kommunalval för 16-åringar, införande av en jämställdhetsbonus och e-röstning.

Arbetet gick vidare i slutrapportens anda under regeringen Sjögren för att utmynna i flera konkreta förslag. På sidan 5 i sammanfattningen beskrivs jämställdhetsbonusen samt i mer utvecklad form på s 20. Syftet var att uppnå ett mer jämställt lagting genom en ekonomisk morot. Metoden byggde inte på kvotering eller lagstiftning utan man valde att arbeta med en ekonomisk morot att belöna de partier som uppnådde målet med jämställda listor i lagtingsval.

Eftersom systemet med jämställdhetsbonusen infördes för att fungera varaktigt var det viktigt att förslaget hade en bred uppslutning. Systemet sjösattes efter två remisser till partierna. En särskild information hölls för lagtingets grupper samt en särskild omgång våren 2019 för alla partisekreterare. Reglerna skulle vara klara för alla och god tid skulle ges för alla att klara målsättningen att uppnå jämställda listor.

Beslutet 31/2017 togs helt i enlighet med arbetsgruppens och tjänstemännens förslag. I budgeten för 2020 finns i budgetmotiveringen följande text: ”I enlighet med landskapsregeringens beslut ÅLR 2016/404 kommer en jämställdhetsbonus att tas i bruk från och med år 2020”.

Denna bonus betalades ut under 2020 till de tre partigrupper som uppnådde jämställda listor i valet 2019; Liberalerna, Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ. Därefter gick landskapsregeringen politiskt in och stoppade systemet genom vice lantrådet Harry Janssons beslut den 21.12.2020.

Detta beslut föregicks av överläggningar i landskapsregeringen där man enades om att slopa bonusen. Ingen beredning i ärendet gjordes. I beslutet finns heller ingen motivering till varför beslutet upphävs. Båda strider mot principerna om god förvaltning. I beslutet 99-2020 står att ”landskapsregeringen beslutar att frångå bestämmelsen”. De beslut som fattades 2016 och 2017 fattades i enlighet med det ambitiösa parlamentariska arbete som genomförts, medan det beslut som togs 2020 endast hade förankring bland de partigrupper som inte uppnådde bonusen (förutom HI). I och med detta beslut tar C, MSÅ, OBS, ÅF närmare 54.000 euro från Lib, S och HI som hade uppnått målet om jämställda listor och fördelar dem enligt antalet mandat.

Beslut ska ändras i samma ordning de har tillkommit. Så gjordes inte nu.


Varför är detta förfarande problematiskt?

1. Allmänna val ska präglas av rättvisa, klara och tydliga regler som alla partier omfattar. De partier som vinner val och bildar landskapsregering ska respektera spelreglerna tills man gemensamt ändrar dem.

2. Om modellen med jämställdhetsbonus inte var en lyckad modell bör den utvärderas och därefter ändras inför ett nytt val. Man ändrar inte spelreglerna under pågående match.

3. Beslut 99/2020 hade ingen beredning eller motivering.

4. Maktens partier ska inte besluta om de medel som oppositionen ska ha tillgång till för sin partiverksamhet. Dessa beslut ska fattas på tjänstemannanivå i enlighet med klara och entydiga regler. Denna praxis ska inte påverkas politiskt.

5. Parlamentariska överenskommelser håller uppenbarligen inte. Man kan endast i lag besluta om dylika system, något annat är inte tillförlitligt.

Med detta beslut har landskapsregeringen gått över en viktig gräns för demokrati och parlamentariskt arbetssätt samt god förvaltning. Man har ändrat de ekonomiska förutsättningarna för oppositionens arbete under de kommande tre åren för att ge dessa medel till sina egna partier.

Den största förloraren är jämställdheten. Hur ska man annars tolka ett gruppledarmöte där sju manliga företrädare för partigrupperna talar om för två kvinnliga (från s och lib) att de missförstått det hela, att de får acceptera beslutet att deras partigruppers förutsättningar att bedriva sitt arbete under mandatperioden försämras med ca 45.000 euro.

(Hållbart Initiativs gruppledare deltog inte i diskussionen)

I förtvivlan över denna orättvisa lämnar jag en klagan till Justitiekanslern i riket.

Camilla Gunell
Gruppledare för den socialdemokratiska gruppen i Ålands lagtin

ÅSD kongress med temat hållbar rättvis ekonomi

Rinnes regering sätter människan först

 

Under många veckor har vi väntat med spänning på regeringsbildningen i Helsingfors och även varit på besök i Ständerhuset. Idag fick vi veta innehållet i regeringen Rinnes program. Programmet präglas av humanism, satsningar på utbildning, att utjämna klyftorna och en omställning för klimatet. Programmet är på många sätt bra för Ålands del.

Mycket glädjande är förstås arbetet för svenska språket. Nationalspråksstrategin återupptas och uppdateras, vilket vi från Ålands sida framfört är viktigt. Ett återinförande av det andra inhemska språket i studentskrivningarna är en positiv sak. Regeringspartierna visar överlag stor förståelse för minoritetsfrågor. Att Vasa Centralsjukhus nu får status som sjukhus med omfattande jour är resultatet av hårt jobb och ett starkt samarbete som gynnar alla finlandssvenskar.

Förlängningen av läroplikten är en stor sak. Det blir allt svårare att klara sig med enbart grundskola. Genom att förlänga läroplikten blir andra stadiet eller gymnasiet genuint avgiftsfri, vilket förhindrar att ungdomar av ekonomiska eller sociala skäl marginaliseras.

Genom att höja de lägsta pensionerna och säkra en tillräcklig dimensionering av vårdare inom äldreomsorgen tryggas de äldre. En bindande minimidimensionering (0,7) för omsorgspersonalen i enheter med heldygnsomsorg ska enligt regeringsprogrammet slås fast. I dimensioneringen beaktas alltid i första hand vårdberoendet. Arbetsfördelningen mellan de anställda ska göras klarare bland annat i fråga om stödtjänster. Antalet anställda ökas gradvis genom ett målinriktat utvecklingsprogram. Den åländska äldrelagen ska följa i samma fotspår, i enlighet med den framställning som nu ligger på lagtingets bord.

Familjeledigheter reformeras för att öka jämställdheten så att papporna kan vara hemma längre med barn. Familjerna får mer stöd genom att den subjektiva rätten till dagvård återinförs. Arbetet ska göras i samarbete med arbetsmarknadens parter, vilket visar på en vilja att stärka trepartssamarbetet. Regeringen vill se en högre sysselsättningsnivå och företagsvänlig näringspolitik.

Också den byråkratiska aktiveringsmodellen slopas. De gör att de arbetslösa kan fokusera på att hitta sysselsättning istället för att oroa sig för nedskärningar i arbetslöshetsunderstödet.

Klimatfrågan och hållbar utveckling lyfts också upp starkt i regeringsprogrammet och nya mål för koldioxidutsläpp antas. Förlusten av biologisk mångfald ska stoppas, man förnyar energibeskattningen, så att den ska stöda ett mer klimatneutralt Finland och kraftigt minska användningen av torv.

Regeringens program ger framtidstro och sätter människan och miljön först. Vi ser fram emot ett gott samarbete med Antti Rinnes regering, de nya ministrarna och alla fem partier som där ingår.

Camilla Gunell (S)
Partiordförande och vicelantråd

Finsk fiskodling ökar utsläppen

 

Ålands fiskodlarförening är besvikna på mitt och miljöbyråns utlåtande beträffande Lännenpuolen Lohi OYs pilotfiskodling 5 km öster om Jurmo, Brändö i finska vatten. LR har under min tid som närings- och miljöminister varit positiv till satsningar på ny teknik som främjar en miljömässigt hållbar fiskodling, men inte positiv till ökade näringsutsläpp från fiskodling. Havets tillstånd är illa och ökade utsläpp bidrar inte till förbättring av vattenkvaliteten.

Det finns säkert många vinster i försöksodlingen i Gustavs, men man kan inte komma ifrån att försöksodlingen ökar utsläppen av fosfor (473 kg) och kväve (3977 kg).

Ålands landskapsregering gav därför ett utlåtande i likhet med dem som tidigare avgetts som berört ökade utsläpp i området, dvs att man bör ha klart för sig hur ökade utsläpp kumulativt påverkar vattenkvaliteten. Om tillstånd beviljas eller inte är ett beslut som tas av de finländska myndigheterna. Pilotodlingen är en del i en större helhet där det i området planeras omfattande fiskodlingar.

Fiskodlarförening raljerar med att LRs utlåtande handlar om ”grönt” valfläsk. Jag uppfattar inte att det hos den åländska befolkning som jag företräder, finns stöd för ökad expansion av fiskodling som negativt påverkar vattenkvaliteten i den åländska skärgården. Fiskodlingsnäringen i Östersjön måste liksom alla näringar minska sina utsläpp. Särskilt i ett scenario där forskarna förutspår att klimatförändringarna påverkar havet negativt genom att tillrinningen och näringsbelastningen från land ökar samtidigt som havstemperaturen stiger och utsötning sker.

En analys av vad de ökade utsläppen de facto innebär för tillståndet i havet är således inte alltför mycket begärt.

Camilla Gunell (S)
Närings- och miljöminister

Tack till alla medarbetare och S-sympatisörer

Kära medarbetare och S-sympatisörer!

EU-valet har varit en anspänning, det ska erkännas. Att vara så i fokus och att se sig själv dagligen i media och facebook tar på krafterna. Definitivt. Jag ser fram emot lite sommarvila. Det ska erkännas.

Men de tre månadernas arbete med EU-valet har också varit ett äventyr. Det var en ära att få frågan om en kandidatur för SDP. Jag har mött många nya människor och mött väljare som varit så innerliga och varma. Jag har sett hur ett stort valmaskineri fungerar. Jag har lärt mig nya saker. EU-frågorna har tvingat mig att läsa på och formulera en åsikt om många frågor som berör EU.

Det var en förmån att hålla förstamajtal i Jakobstad tillsammans med Silvia Modig, VF som blev invald i parlamentet.  Som första ålänning fick jag representera SDP i en tv-debatt i YLE. Jag har fått fint mottagande i Svenskfinland på våra turnéresor till Raseborg, Österbotten, Vasa, Åboland och runt om på Åland. Roligt att det finns så hängivna kamrater som Leif Holmblad i Närpes som ringt om och om igen för att få mer broschyrer att dela. Och vilket energifyllt kraftpaket Raseborg har i Camilla Grundström. Lasse Björkqvist ordnade företagsbesök ich fint program i Jakobstad. Och en hängiven marknadsförare i Åboland har vi haft i Carita Henriksson. Vilken värme och glädje att få samarbeta med er alla!

Hemma på Åland har ni stått i värme och regn utanför butiker och på stan och delat ut rosor. Tack Martin Nilsson som spikade plakat i rasande fart på Åland och Kristin Mattsson, vår fenomenala partisekreterare som ordnat allt ifrån valarbete till kickoff. En kampanj ska ha innehåll och själ, men den ska också vara snygg och pricka rätt målgrupp. Tack till April Kommunikation, till Pernilla Weckman och Anna Karlsson för entusiasm och snyggt arbete. Vilken assistent och ny vän jag fick i Sara Limnell! Så roligt att få arbeta med dig och vårt samarbete fortsätter också till höstens valkampanj. Innerligt tack till min välformulerade följeslagare Nina Fellman och kampanjchef Sara Kemetter, som trots sin redan tuffa arbetsbörda åtog sig ledarskapet i kampanjen. Tack till Barbro Sundback som skrivit stödinsändare, till styrelsen, till fina NÅS som ställer upp i vått och torrt utanför Mattssons i Godby.

Min ambition med kandidaturen var i första hand att fördjupa relationerna till SDP. I gengäld önskar jag en ålandsvänlig politik och öppna kanaler för de åländska frågorna och våra intressen, både i rikspolitiken och i EU. Lite mer röster från Åland hade gett mig mer kapital för förhandling, men nu är det som det är. Att tävla mot fyra lokala partier, mot SFP som hotar med förlust av ”det svenska mandatet” om inte alla röstar, är svårslaget. Det är bara att gratulera Anton Nilsson och Nils Torvalds till valframgången. Jag vet också att vi i Miapetra Kumpula Natri och Eero Heinäluoma har bra stöd och likaså Ålandsvänner i Ville Niinistö och Heidi Hautala. Det gäller att jobba på många fronter.

Tack till Antti Rinne som försåg oss med en videohälsning trots att han ännu var sjukskriven, tack till Antton Rönnholm som orkat två valrörelser i rad och en regeringsbildning och till marknadföringschef Jenny Suominen för positiv bemötande. Tack också till Finlands Svenska Socialdemokrater för era insatser både för mig och Tomi Kontkanen, tack till Hildur Boldt och Nils-Johan Englund! Mitt i allt detta lyser allra starkast stödet från vår kära, kära Maarit Feldt Ranta som trots sin sjukdom velat följa valrörelsen och gett klok analys och goda råd. Jag är er alla oändligt tacksam.

Tack för tålamod och merarbete på hemmaplan, Michael Gunell. Barnen är i allafall lättade att de inte ska till Bryssel. De gillar sina liv på Åland med hästar och fotboll.

I höst är det lagtingsval. Nu siktar vi på 20 oktober. Nya kandidater ska göra entré på den politiska scenen! Jag har känt många förliga valvindar på fältet och dem tar vi med oss till nästa kampanj. Bästa betyget jag fått av ålänningarna är:

”Dig kan vi inte skicka till Bryssel. Du är ju den vettigaste vi har, du måste sköta Åland”.

Camilla Gunell
Partiordförande