Nylund har fel om promilleförslaget – rätt om ordningslagen

Cita Nylund menar i en insändare att landskapsregeringen inte följer sitt risk- och missbruksprogram genom förslagen till lagen om sänkt promillegräns och ordningslagen. Jag tycker att du har fel. Vårt mål är att minska tillgängligheten till alkohol, förändra attityder och skapa alkoholfria zoner. Att sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2 måste väl rimligtvis vara helt i paritet med dessa strävanden. Dessutom sänks gränsen för grovt rattfylleri till 0,8 promille. Detta ser jag som ett sätt att förverkliga målen i risk- och missbruksprogrammet och minska problemen med alkohol och droger i vårt samhälle.

Den andra frågan som Cita Nylund menar att liberaliserar alkoholfrågan är minister Wille Valves förslag att i ordningslagen tillåta att dricka alkohol i parker och motsvarande områden i tätorter som Mariehamn och Godby. Jag håller med om att detta är ett förslag som går tvärtemot målen i risk- och missbruksarbetet. Därför röstade socialdemokraternas representanter i landskapsregeringen, jag själv och lantrådet Camilla Gunell emot denna förändring. Den socialdemokratiska gruppen står också helt enig och samlad emot denna liberalisering. Frågan ligger nu i Ålands lagting och behandlas i social- och miljöutskottet. Jag hoppas att förslaget inte ska få majoritet. Där kan Cita Nylunds parti, liberalerna, trots att de liberaler, hjälpa till genom att enhälligt rösta emot detta förslag.

Carina Aaltonen (S)

För vem ändrar man ordningslagen?

Insändare 23 mars 2014

En majoritet i Landskapsregeringen vill nu ändra på ordningslagen. Att man skall få dricka i parker så länge man inte stör någon.

Är alkoholen så central och viktig i vårt samhälle att vi nu skall tillåta ett öppet alkoholdrickande i parker och på allmänna platser?

I många år har man jobbat med att försöka skapa flera alkoholfria zoner. Just för att skapa en attitydförändring i alkoholfrågor.

Vi har många på Åland som har negativa upplevelser av alkohol och berusade personer. Visst låter det lite mysigt med studentdimissioner, valborgsskålar och picknickar.

Min fråga är då: har det varit ett problem nu?

Denna lagändring ger också betydligt svårare övervakning och ordningssfrågor vid områden som har alkoholförsäljning i närheten. Nu lämnas det till subjektiv åsikt att bedöma vad som störande.

I förslaget till den nya lagförändringen så står det ”Under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker under sin vistelse i en park eller annan därmed jämförbar allmän plats uppför sig på ett sådant sätt att det inte är störande att det utgör ett hinder eller annars gör det osakligt för andra att utöva sin rätt använda platsen”Nå vem skall nu göra den bedömningen? Är det barnfamiljen på en picknick, är det gänget som sitter bredvid och har med sig musik och spelar t.ex. kubb och dricker alkohol, vilket de enligt den nya lagen har rätt till.

Är det då barnfamiljen som skall ringa polisen när de känner sig att de inte längre kan ha sin picknick som de tänkt ?

Eller jämförbar plats, skall man kunna ha picknick då nära ett område som t.ex. rock-off och var går gränsen för festivalområdet och var går gränsen för den allmänna parken. Kan Esplanaden upplevas som en annan jämförbar plats?

Vem gör den bedömningen?

Jag kan därför inte godta denna lagändring eftersom jag under en längre tid jobbat för fler alkoholfria zoner d.v.s. en rättighet för ålänningar att röra sig i områden där det inte dricks alkohol.

Lagar skapar normer och styr attityder. Och här ger vi nu en mer tillåtande attityd att det är ok att dricka alkohol på allmän plats.

Jag har inget emot alkohol och drickande. Men jag är för ett kontrollerat drickande som t.ex. på restauranger där man kan dricka och måste bete sig därefter. Men framför allt så väljer man att gå dit. Väljer jag att åka till badstranden med mina barn och simma vill jag inte ha alkoholdrickande omkring mig. Nu väljer moderaterna ha en sådan politik.

Att ändra denna aktuella lagstiftning är skymfa det risk- och missbruksprogram som landskapsregeringen antog 2014 där man i programmet betonar att låta barn och unga få möjlighet till fler alkoholfria zoner. Det visar att barns och ungas möjlighet till en alkoholfri uppväxt inte är viktig för moderaterna. Regeringen borde i detta fall föregå med gott exempel och göra en barnkonsekvensanalys av detta förslag till beslut.

Göte Winé (S)

En ny Vårdöbro – tack!

Vårdöbron har debatterats flitigt i media och inom politiken. Självklart har det också varit något som vår grupp på norra Åland diskuterat. Även vi har vägt renovering och nybyggnation mot varandra och vi gläds över den pågående namninsamlingen, samtidigt som vi fasar för att det inte kommer att räcka.

Vår grupp delar säkert vision med många andra – en vision om att få hela Åland att leva. Vi menar att Vårdöbron inte bara berör 433 Vårdöbor, utan 28 666 ålänningar. Om du nu tänker att Vårdöbron inte berör dig, så läs vidare. Fler människor än de som är året-runt-bosatta, eller har sommarstugor på Vårdö eller längs skärgårdstrafikens norra linje berörs av Vårdöbron. Kanske har du själv någon gång handlat närproducerade gurkor, tomater och laxar som tagit sig över bron. Eller kanske vill du att dina barn i sin skola ska serveras närproducerat? Kanske har du slagits av tanken att du någon gång ska ta dig på den där dagsutflykten till Anni Blomqvists hem och kanske du vill att våra turister också ska ha möjlighet att se vår vackra skärgård?

Vårdöbrons renovering eller reparation har målats i svartvitt. Renoveringen har presenterats som det billiga alternativet och nybygget som det dyra. Bara denna framställning kan ifrågasättas kraftigt.

En ny Vårdöbro för ca 9,7 miljoner euro kan hålla i 120 år, medan en renovering för ca 6,7 miljoner euro uppskattas hålla 40-60 år. Då pratar vi alltså enbart om kostnaderna för att i slutändan ha en säker bro. Tittar vi på prislappen och slår ut det på kostnad per år och förväntad livstid så blir det faktiskt billigare att satsa på en ny bro. Detta alltså utan att vi räknar in kostnader för ersättande färjtrafik under renoveringsalternativet. Nybyggnation ger en kostnad på 80 833 euro/år, medan renoveringen kan landa på 111 666 euro/år -167 500euro/år.

Helhetsbilden är viktig. Snabb uppstart av ett nybygge skulle göra att trafiken kunde styras över den nuvarande Vårdöbron så länge den anses vara säker. En renovering å andra sidan skulle innebära att trafiken behöver en annan väg att ta sig över vattnet (under hela projektet). Att ordna med väg, pontoner och färjtrafik under en omfattande renovering på obestämd tid blir knappast det billigaste alternativet i slutändan. Dessutom finns risken att det under en renovering inte visar sig vara möjligt att slutföra projektet.

Överfarten mellan Vårdö och fasta Åland måste vara säker och smidig för exempelvis arbets-, studieresor, näringsliv och turism. I media har skolvägar på 45 min i Hammarland diskuterats, men vad händer exempelvis med resvägen för Vårdöungdomarna som går i GHS om det blir en färjlinje under reparationen?

En ny bro kan anpassas till EU:s nya viktbestämmelser, det kan inte en renovering. En ny bro är lättare att räkna på projektets tid och kostnad, en renovering är oviss. En ny bro riskerar inte samma driftstörningar i trafiken som en renovering– förutsatt att nybygget får komma igång snart och trafiken kan styras över nuvarande bro.

Rapporterna talar sitt tydliga språk. Någonting behöver göras och det är nu! Vi sitter i en akut situation där bron blir allt sämre under tiden som beslutsprocessen dras ut. Vad vinns egentligen på det? Eller vem vinner på det? Politiker måste se till fakta när de fattar sina beslut – inte sätta sig i opposition av principsak.

Politiskt har Ålands socialdemokrater redan röstat ja för en ny bro och vi från Norra Ålands socialdemokrater (NÅS) vill bara understryka att även vi återkommer till ett klart ja för en ny bro. Vi vill ha ett levande och tillgängligt Åland för privatpersoner, företag och turister. Vi föredrar det billigare, säkrare och smidigare alternativet – ta förnuftet till fånga och bygg en ny bro som håller längre!

Norra Ålands Socialdemokrater (NÅS)

Göte Winé

Helena Flöjt-Josefsson

Isabella Sarling

Kristoffer Gottberg

Miina Fagerlund

Ann-Kristin Eriksson

Björn Donobauer

Helena Lundberg

Mats Ekholm

Katarina Gäddnäs

 

25.10.2014