Stadsfullmäktige har den 17.11. slagit fast sin budget för år 2022 och ekonomiplan för åren 2023 och 2024.

Tack vare socialdemokraterna utökas antalet speciallärare i våra grundskolor med ytterligare två tjänster. Ytterst viktigt med tanke på att behovet av särskilt stöd till eleverna växer. Press och stress drabbar också skoleleverna och pandemin har för många barn haft negativa effekter, Klimathotet påverkar också barn och ungdomars uppväxtvillkor på ett hotfullt sätt. Dessutom får skoleleverna genom socialdemokraternas insatser möjlighet att åka på stafettkarneval. Något att se framemot och träna för tillsammans. Stärkande för alla.

Däremot sörjer vi över stadsfullmäktiges beslut att dra ned på städningen i grundskolornas klassrum och fritidshemmen från fem till två gånger i veckan. En skadlig förändring som kan ha katastrofala följder inte minst om covid 19 åter får fäste i våra skolor. Åtgärden innebär också att många lokalvårdare friställs och kan räkna med en dyster jul utan säker anställning hos staden efter nyår. Personalen är vår viktigaste resurs skanderar alla i stadsfullmäktige högt när bokslutet avhandlas. Detta gäller helt uppenbart inte de som jobbar inom städ, vaktmästeri och kök. Majoriteten i stadsfullmäktige kör med olika värdeskalor för personalen. Viktigast är de med högst löner. De respekteras och är en viktig resurs. Däremot inte de med de lägsta lönerna och den svagaste anställningstryggheten. Det tycker vi socialdemokrater att är socialt mycket orättvist.

Stadens revisorer har uppmanat oss politiker och förvaltningen att inte ta upp anslag i budgeten för investeringar som inte är färdigt projekterade. På vanlig svenska betyder det att man inte ska höfta till ett belopp pengar och föra in det i budgeten förrän det finns skisser, planer och seriösa kostnadskalkyler när staden ska bygga något. Nu först har vi ett sådant underlag för tillbyggnaden av Ytternäs skola. Pengar finns i budgeten och nu kan byggandet genomföras. Det är en sund princip att först projektera klart. Att bara ta upp pengar i budgeten för ett byggprojekt utan tillräckligt beslutsunderlag leder till politisk överbudspolitik framom seriös budgetering.

Doktorsvillans renovering är färdigt projekterad. Tre kommittéer har utrett och kostnadsberäknat renoveringen. Förslaget från infrastrukturnämnden var att renoveringen genomförs under åren 2022-2023 för ett belopp om 541000 euro. Stadsstyrelsens majoritet röstade bort Doktorsvillan utan närmare motiveringar. I samma veva beslöt stadsstyrelsen uppta 250 000 € för en underjordisk förbindelse för att under Torggatan koppla samman de underjordiska garagen under Magazintomen och Sittkoff. Ett byggprojekt som saknar all beredning och projektering. Ett klart brott mot våra gemensamma spelregler för hur vi ska budgetera för byggnadsprojekt. Likaså upptogs upptog stadsstyrelsen 1 milj euro år 2023 och 1,5 milj. euro 2024 för ny ventilation i stadshuset. Också här saknas all beredning och projektering . Sammanlagt spädde stadsstyrelsen och stadsfullmäktiges majoritet på budgeten och ekonomiplan med 2,75 miljoner utan beredning och utan överenskommen projektering .

Det är maktspråk och långt ifrån att samarbeta. För ett gott och hållbart samarbete krävs att alla följer överenskomna spelregler och att olika intressen och åsikter beaktas. Det goda samarbete som rått mellan partierna under budgetbehandlingarna åren 2019 och 2020 bröts detta år.

Vi önskar att den goda samarbetsandan återkommer nästa höst när 2023 år budget ska behandlas.

Undertecknare:

Mariehamns Socialdemokraters fullmäktigegrupp

”Vi har stora förhoppningar på att ert besök ska stärka våra band. I diskussioner mellan kamrater kan vi finna nya sätt att jobba vidare med nya gemensamma och konkreta mål. Tillsammans når vi framgång.” Antti Lindtman, ordförande för SDPd riksdagsgrupp i sin hälsning till den åländska lagtingsgruppen.

Ålands socialdemokraters lagstingsgrupp, bestående av Jessy Eckerman, Nina Fellman och Camilla Gunell har under två dagar i Helsingfors träffat och fört diskussioner med en rad socialdemokratiska politiker och politiska tjänstemän på olika nivåer. Vårt mål var att stärka och återupprätta kontakter som pandemitiden försvårat, samt att ta upp några av de aktuella åländska frågor vi menar att våra kamrater i Finland behöver känna till.

I samtal med familje- och omsorgsminister Krista Kiuru kunde vi konstatera att hon var väl insatt i den åländska problematiken, och angelägen att hitta lösningar som håller både juridiskt och tar hänsyn till smittskyddslagstiftningen. Hon berömde det åländska smittskyddsarbetet och hoppades att den efterfrågade utredningen om gränsrestriktionerna mellan Åland och Sverige snart skall vara klar och ge klarhet i vad som är juridiskt möjligt för att underlätta situationen.

Vi förde diskussioner med SDPs riksdagsgrupp om självstyrelselagen och de problem som återstår med den, om relationerna mellan Åland och Finland, skattegränsproblematiken samt gränsrestriktionerna. Vi hade också möten med statssekreterare vid statsministerns och kommunikationsminister Harakkas kansli och förde fördjupade diskussioner kring en rad olika sakfrågor. Överst på agendan i riksdagsgruppens arbete stod krisen på gränsen mellan Vitryssland och Polen och hur den ska hanteras. Både riksdagsgruppen och statsministern uttryckte sin önskan att kunna besöka Åland under jubileumsåret, och vi hoppas på att få möjlighet att sammanföra svenska och finländska socialdemokrater i ett riktigt kalas kring den 9 juni.

– Jag har sällan mött en sådan värme och glädje från våra kollegor i Helsingfors som nu, vi har verkligen längtat efter att mötas. Många är de missförstånd som uppstått mellan Åland och riket under corona-tiden, men vi är förvissade om att de inte skett i vilja om att på något sätt skada eller särbehandla Åland. Tvärtom ser de alla fram emot att få besöka landskapet under 2022 och delta i vårt firande av Åland 100 år, säger partiordförande Camilla Gunell.

– Jag tyckte det var särskilt intressant att vara med på riksdagsgruppens möte och få lyssna på den information statsministern gav till gruppen om läget i Vitryssland, säger Jessy Eckerman.

– Det som står helt klart är att vi måste jobba hårdare och mer konstruktivt och öppet med våra kontakter till riket. Det finns en lång rad specialmedarbetare och höga tjänstemän att hålla väl informerade om våra tankar, och en stor grupp politiker som gärna lyssnar, säger Nina Fellman.

Mariehamns stad, stadsfullmäktige:

I stadens miljöprogram för åren 2019 till 2030 finns ett mål som går ut på att staden ska minska
växthusutsläppen i sina verksamheter med 90 procent till år 2030 med 2002 som referensår.
I belysning av de IPCC:s senaste rapport och de många katastrofer och extrema väder som människor
upplevt den gångna sommaren är det motiverat att uppdatera stadens miljömål i detta avseende.

Eus klimatmål är att minska koldioxidutsläppen med 55 procent fram till år 2030 med 1990 som
referensår. Enligt landskapets Klimat- och energistrategi ska de åländska koldioxidutsläppen minska
med 60 procent fram till 2030. Finland har som mål att vara koldioxidneutralt 2035. Och vill minska
koldioxidutsläppen fram till 2030 med 60 procent. För att nå Parisavtalets bör CO2e per capita vara
högst 2 ton i året.

För att få ett mera kompatibelt miljömål för staden gällande koldioxidutsläpp bör stadens
miljöprogram ha 1990 som referensår och minskningen av utsläppen borde vara 60 procent samt
högst 2 ton CO2e per stadsbo.

Ansvarsområdet måste vidgas och inkludera alla verksamheter inom stadens gränser inte bara
stadens egna verksamheter. Läget är allvarligt och kräver att alla verksamheter som genererar
växthusgaser i staden deltar i arbetet att minska utsläppsmängderna.

Med hänvisning till det ovan anförda anhåller vi om

att stadens miljöprogram för 2019-2030 uppdateras och att målet
för utsläpp av koldioxid görs kompatibelt med EU:s, Finlands och Ålands
mål och att alla utsläpp inom stadens gränser tas med i den strategi som
krävs för att minska utsläppen och nå de uppställda målen.

Socialdemokratiska fullmäktigegruppen i Mariehamn

Photo by Li-An Lim on Unsplash