I stället för att med respirator upprätthålla liv i bygderna kan vi tillsammans bedriva näringspolitik, miljö- och välfärdsfrågor på ett sätt som gynnar helheten.

Vad är målet?
Samhällsreformen är alltså ett utvecklingsprojekt som har som mål att trygga basservicen på lång sikt med tillräcklig regional spridning. Vi måste hitta praktiska lösningar som passar vårt unika samhälle och våra behov. Enligt ÅSUBs utredning är det mindre viktigt för människor vem som producerar servicen, om det är den egna kommunen, en värdkommun, samkommun eller i någon annan form, så länge som skolan är bra och äldreomsorgen trygg.
Oberoende av vilken framtidsmodell vi går in för är det viktigt att behålla det lokala självbestämmandet och engagemanget. Samhällsreformen är också en strävan till mer likvärdig service och gemensam tillämpning av lagstiftning så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner.

Samhällsreformens mål är också att stärka kompetensen och ge ökat utrymme för specialisering. Dagens lagstiftning är omfattande och kräver i allt högre grad specialkunskap, särskilt inom det sociala området. Eftersom det i alla kommuner idag finns anställda som sysslar med samma frågor kunde man jobba mer gemensamt och därigenom ge anställda möjlighet aatt utveckla särskilda kompetenser inom olika områden.
Samhällsreformen är naturligtvis också ett effektiveringsprojekt. Den kommunala struktur vi har idag för att administrera servicen till våra 28.000 medborgare kan göras betydligt enklare och därmed mindre kostsam. De gemensamma resurserna kommer att behövas för att möta behoven inom äldreomsorgen.

Många goda exempel finns redan i dag på välfungerande kommunalt samarbete, men vi har också genom åren låtit stor energi och mycket resurser rinna iväg genom olösliga konflikter och särintressen. Det är klok politik att nu gå in för en förändring medan ekonomin fortfarande i de flesta kommuner är god och innan någon större nedrustning sker inom den kommunala servicen. Denna typ av reformer som strävar till ökad effektivitet och fler gemensamma servicepunkter sparar inte så mycket i reformskedet, men på sikt finns mycket att vinna för alla parter. Inte minst för alla brukare, dvs ålänningarna.

Hur jobbar landskapsregeringen med reformen?
Nu i januari inleder nya kommunstyrelser och nya fullmäktigen sitt arbete. Det är mycket viktigt att kommunernas företrädare grundligt analyserar och diskuterar sin kommuns framtid, dess skattekraft och framtida behov av service.
LR kommer inte att föreslå lösningar över huvudet på kommunerna utan utgår ifrån att kommunerna själva tar initiativ och deltar i arbetet. I ett inledande skede är det viktigt att samla företrädare från kommunerna till gemensamma överläggningar och diskussioner.

Landskapsregeringen ser också själva om sitt hus och fokuserar på att skapa en liten, effektiv förvaltning som har hand om lagstiftning och tillsyn medan direkt serviceproduktion ska utföras av underlydande myndigheter, bolag eller tredje sektor. Det betyder också att landskapet inte kommer att åta sig serviceuppdrag som i dag sköts av kommuner och kommunalförbund.
Vi har inlett arbetet genom att ha tillsatt en sakkunnig arbetsgrupp som har till uppdrag att ta fram modeller för hur en mer sammanhållen och gemensam serviceproduktion kunde se ut. Parallellt kommer också en extern utredare att ta fram en alternativ modell. Därefter kommer ÅSUB att testa och värderar dessa ur olika perspektiv.
Efter det anser landskapsregeringen att en parlamentariskt tillsatt grupp ska välja väg så att modellen omfattas av alla lagtingets partier. Därefter avser vi inleda lagstiftning och det konkreta förändringsarbetet. Vårt mål att under mandatperioden ta viktiga och konkreta steg framåt.

Detta utvecklingsprojekt bygger på att beslutsfattarna har en realistisk bild av våra gemensamma utmaningar är och en vilja att lösa dem. Då tar vi ett gemensamt ansvar för den åländska välfärden framöver i enlighet med de resurser vi har att tillgå.
Trots att arbetet till stora delar handlar om kommunerna kan inte landskapet vara en passiv spelare i frågan. Landskapsregeringen och lagtinget har ansvar för hela Åland och i det ingår att gå in och leda förändringsarbetet framåt.

Camilla Gunell
Lantråd