Tillbaka

Christian Beijar i lagtingets budgetdebatt:

- Det krävs krafttag för att minska klyftorna

På min korta taltid skall jag nämna några områden inom social- och hälsovården.

Äldreomsorgen: Här nämner landskapsregeringen om att utvärdera behovet av lagstiftning om de äldres rätt till tjänster. Vi socialdemokrater har klart sagt i många år att det behövs en äldreomsorgslag för att kunna garantera de äldres rätt till tjänster. Behovet av en sådan lag bekräftas från flera håll. Nu senast genom en artikel i dagens lokalpress där Finlands seniorrörelse med Ålandskoppling utger en bok under titeln ”Äldre idag”. Målet med det arbetet är att få till stånd en lag om äldreomsorg i Finland och på Åland där kvalitetskraven definieras och där det finns sanktionsmöjligheter då vården brister.
Idag ansvarar kommunerna för äldreomsorgen på Åland. Och det är bra. Erfarenheterna från privatiseringen av äldreomsorgen i både Sverige och Finland visar att det är inget som Åland skall sysla med. Privatiseringen har medfört att vinstintresset fått råda. Det medför att insynen minimeras, kontrollen begränsas och ansvaret blir oklart. Personalen vågar inte påtala brister på grund av att risken för att anställningstryggheten då hotas. Att se till människans bästa blir inte det primära och viktiga.

Hälsovårdarberedskapen i skärgården: Där framgår av hälso- och sjukvårdsplanen att den är på samma nivå som 2011 och det tycker inte jag att är tillfredsställande. Vi måste få en hälsovårdarberedskap i skärgården som garanterar skärgårdsbornas trygghet.

Funktionshindrade: Arbete för att jämställa de funktionshindrades villkor med andra måste hela tiden fortsätta på alla plan. I det sammanhanget är landskapsregeringens bidrag till Ålands handikappförbund för upprätthållande av skyddad arbetsverksamhet viktig. Det är tredje året nu som anslaget är oförändrat - vilket kan ifrågasättas. Men i det sammanhanget vet jag från erfarenheter, från det som man brukar kalla fältet, att kommunerna som ersätter hälften måste öka sina budgeterade medel för den här verksamheten för att kunna garantera sina invånare som är i behov av Fixtjänst dess tjänster.
Överlag bör sysselsättning av funktionshindrade ses som en arbetsmarknadspolitisk fråga och inte en social fråga. Den offentliga miljön för de funktionshindrade är i många stycken inte handikappanpassad och där krävs ett samlat grepp för att komma tillrätta där landskapsregeringen, kommunerna och intresseföreningarna bör vara involverade.

Tredje sektorn: Tredje sektorns aktivitet inom olika områden bl.a. det sociala är och blir allt viktigare och bör på allt sätt stödas, ofta i kombination med EU-stöd . Olika projekt utvecklar den sociala verksamheten dels genom det personliga engagemanget, men framförallt röjer ny mark för viktiga nödvändiga verksamheter.

Själv är jag engagerad i ett EU-projekt som finansieras fifty fifty av europeiska socialfonden och landskapsregeringen. Projektet är Ålands fountainhouse klubbhus Pelaren som är till för personer som har eller haft psykisk ohälsa. Verksamheten har visat sig motiverad och viktig och måste efter projekttidens utgång år 2012 nödvändigt få en garanterad finansiering.

Allmänt när det gäller EU-finansiering borde det finnas resurser för att hjälpa de frivilliga organisationerna i arbetet att uppgöra ansökningarna, då det är ett avsevärt arbete som medför att de idella organisationerna många gånger avstår att uppgöra och inlämna EU-ansökningar. På grund av det går Åland miste om en mängd EU-stöd. Hur man skall lösa det har jag för dagen inte något svar på men tycker det är viktigt att nämna.

Slutligen vill jag uttrycka min tillfredsställelse att den psykiatriska verksamheten flyttat till nybyggda utrymmen i anslutning till sjukhusområdet i Mariehamn och det är min förhoppning att den psykiatriska verksamheten samordnas.

Christian Beijar